Citat:
Ursprungligen postat av
ZOLCOZ
Det känns tufft nu, men efter en natts sömn och du vaknar upp till morgonsolen, kommer det kanske kännas lite bättre. Det blir alltid bättre. Det kan bli värre också, men allt som oftast blir det bättre. Till slut.
Jag har sovit det mesta under veckan, sömnen medförde inte så mycket. Känner mig inte utvilad trots att jag varit hemma. Tankarna gör mig utmattad.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurrekurrekutta
Förstår att det är mycket nu. När var senast du hade dessa känslor innan detta, om du haft liknande?
Tänker lite som att hur jävla skit det ändå känns - känslor bleknar, nya kommer. Bra och dåliga. Liksom. Livet. Det är inte för evigt. Fast i en position.
Hade liknande känslor för mer än 10 år sen kanske, det känns som kris på kris. Jag vet alla människor lever igenom något tufft och nån dag kommer man förbi det jobbiga, men det måste vara sååå långt bort. Det här är saker som jag inte kan ångra nu, nu måste jag leva igenom det. Orkar man leva?
Citat:
Ursprungligen postat av
megamus
Det är ju bara känslor. Det är knappast du som bestämmer hur universum är. Inte ens en enda atom någonsin kan du bestämma. Ingenting, du är bara ett vittne oavsett till det som händer.
Det är känslor ja, men känslorna har tagit över mitt psyke, finns ingen facit på hur man ska hantera känslorna?
Citat:
Ursprungligen postat av
sturdyox
Du har mördat ditt barn, klart att du känner dig ensam och nere, allt annat hade varit onaturligt.
Du valde fel sorts man. Ligg med en man som du kan se barn med eller ha kul med dina 30 katter och lådvin. Du har inte mycket tid kvar. Sluta slösa din jävla tid, du är kvinna och du har en biologisk klocka, när den tickat klart så kommer du att förevigt att vara ensam medan mannen i ditt liv kan sticka iväg med någon annan.
Vakna för i helvete, vad pysslar du med? Du är 32. Chansen att bli gravid igen är jävligt mycket mindre nu än när du var 20.
Mord.. det känns väldigt starkt uttalat.
Jag är redan förtvivlad och jag vet inte nu vad som var rätt i beslutet.
Jag spenderade många år med fel man, han lovade framtid och andra saker, men sen ville han flytta utomlands och satsa på karriären där och det kom så plötsligt, jag glömdes bort. Jag ångrar att han blev min sambo. Jag älskar honom, men han har förstört mitt liv, han har inte varit ärlig i vår relation.