Citat:
Ursprungligen postat av
Dorinda
Jag har inte lyssnat klart på rättegången, lyssnar nu på J när hon blir utfrågad. Vilken vidrig historia!
Jag tycker inte att deras förklaringar är så imponerande, tvärtom. Är det inte den typ av ursäkt som man kan förvänta sig? De har ju gjort detta tillsammans och med tanke på hur de har planerat genom att gömma henne och inte låta andra träffa henne samt att påstå att hon har en hjärnskada och ett självskadebeteenden så kan jag inte sluta undra om det inte har haft en plan att döda henne. Varför skulle de annars hålla henne hemma och innomhus. Det blir ju en perfekt förklaring om det skulle visa att hon dog. Tortyren har pågått länge och blivit värre och värre. De verkar ha väntat med att köra in henne för att de räknade med att hon skulle dö. Nu överlevde flickan och det visar sig att hon inte alls har någon metal funktionsnedsättning. Föräldrar brukar ju vara fenomenala på att förstå sina egna barn och de har beskrivit henne som att hon knappt kan prata.
De har kunnat prata ihop sig och även städa bort bevis i huset. Det har iskallt räknat med att hon inte skulle kunna vittna om händelserna. De ställer dit en ”ny” säng som bevisligen inte används och de slänger just de saker som används vid tortyren. Hade hon inte pratat, så skulle man inte letat efter just dessa saker. Nu blir det bara väldigt märkligt.
Föräldrarna har verkligen räknat med att hon inte skulle överleva och berätta.
Lyssnar på J när hon blir utfrågad av åklagaren och blir konfunderad över rösten J har. Varför pratar hon så monotont, det är verkligen jätte märkligt. Är det ett sätt att hålla fokus? Den låter nästan datorstyrd. Vissa ord uttalar hon också så konstigt. Någon som vet hur hon pratar i vanliga fall. Hon kan väl inte äta lugnande när hon ska medverka på sin rättegång.
Jag menar inte att historierna är imponerande i sig, jag menar att de är imponerat bra synkade i sina lögner som lämnar relativt samstämmiga (dock ej trovärdiga) uppgifter i sina olika förhör, trots att de pressas av polisen på sanningshalten så håller de hårt på sin ”story”.
Det är svårt att ljuga i förhör efter förhör när man gradvis konfronteras med bevisning, och inte vet vad ens medbrottsling sagt/erkänt/ljugit. Menar att de måste gått igenom sin påhittade historia tillsammans och verkligen memorerat varenda detalj (nästan) i den innan de greps, för deras kontaktförbud hävdes ju inte förrän nu.