Nya badhuset Oceana brann på Liseberg i Göteborg - en funnen död (2024-02-12)

Vid framkomst brinner det kraftigt i vattenrutschbanor på utsidan, ca 20-30 meter utanför själva byggnaden. Det finns
inget som tyder på att byggnaden håller på att fyllas med rök via vattenrutschbanorna formade som rör. Vi anländer
med 1+4 i 2210 och en man i 1270 kommer något efter oss. Första inriktning blir att bekämpa branden från marken. Vi
har ingen höjdenhet med oss. Vi lägger ut ett slangsystem och får kontakt med personal på plats. De meddelar att det
är en person kvar i byggnaden. Jag frågar var han kan tänkas befinna sig och jag får ”tornet” som svar. Det ska finnas
stigarledning här. Jag tittar upp mot tornet och kan inte se några tecken på att det skulle vara farlig miljö i byggnaden.
Kanske kan det vara så att vederbörande bara ignorerat larmet och vi behöver bara gå in och hämta personen som
fortsatt arbeta. (Detta ser vi ofta på automatlarm).
Vi gör ett omfall med inriktning livräddning. Rd-gruppen tar med sig inbrytningssatsen, pulversläckare och
trapphusväska till trapphuset. Man har två arbetsledare med sig som guider. Trapphuset i tornet är rökfritt. Byggnaden
är svår att läsa, men vi måste in och reka för att kunna komma vidare i insatsen.
Innan rd-gruppen beger sig in i byggnaden har även Mölndal med 1+4 anlänt. De tar över strålrören på marken för
utvändig släckning.
Tidig insats
När rd-gruppen kommer upp i trapphuset och når en dörr på tredje våningen öppnar man den. Där är det rökfyllt.
Röken är stilla och man upplever ingen värme. Man gör ett närsök innanför dörren. Man går ner en halvtrappa utan att
stänga dörren. Strax därefter sker en förmodad brandgasexplosion som trycker svart tjock rök ut i trapphuset. Man
tycker även sig se lågor. Rökdykarna tar de båda byggarbetarna och beger sig skyndsamt ner för att ta sig ut. Svårt att
uppskatta hur länge vi har varit på plats men det är mellan 5 och 10 minuter.
Jag som styrkeledare står på utsidan intill byggnaden när smällen kommer. Jag förstår att något är väldigt fel och rör
mig instinktivt in under ett skärmtak beläget över en dörr som jag står vid. Det börjar trilla ner byggnadsdelar i närheten
av där jag står. Jag vågar inte titta uppåt med risken att få något i ansiktet. Jag springer ut ur ”rasområdet” och vänder
mig om mot byggnaden. Det dröjer inte länge innan jag kan räkna in mina rökdykare som kommer ut ur dörren där de
gick in. Vi rör oss bort från byggnaden för att omgruppera.
Jag kan se att de brandmän som sett allting på håll är märkbart påverkade av händelsen och flera uttrycker att man
trodde att någon skadats allvarligt eller dött. Ingen av oss som varit i den omedelbara farozonen visar tecken på att inte
fungera i rollen som brandman på plats.
Vidare insats
Jag knyter en av arbetsledarna som varit med i tornet till mig och får fram ritningar över bygganden. Vi söker andra
angreppsvägar i syfte livräddning och blir hänvisade till Mölndalsvägen. Vi beger oss ditåt vilket jag stämmer av med
IL. Där har precis Frölunda och Gårda anlänt. Vi går vidare till en entré som inget gått in i. Här är det rökfritt och
branden befinner sig långt bort. Här någonstans förstår jag att enda stället som vi ska gå in för livräddning är i tornet
där vi precis kom ut ifrån. Övriga delar av byggnaden är ”överlevnadsbara”. Insatsen glider mer och mer in på att
begränsa branden. Det är detta som vi sedan arbetar med tills vi blir avlösta ca 14:00.
Då vi ska åka hemåt sköljer känslor över en av mina nya brandmän. Jag ringer därefter VB och ber att få bli friställda
resten av passet och beställer kamratstöd. Under kamratstödet får jag känslan att alla mår bra.