Detta är en alltigenom rutten bransch.
En seriös siffra är att 2 av 10 är seriösa alltigenom.
I riktigt små städer och orter är siffran bättre.
Men i takt med att stadens storlek ökar i samma takt ökar cynismen.
En trolig orsak är att många blir cyniska och direkt elaka som en ventil, för att orka med all sorg och allt elände, som dom ständigt förväntas klara genom ett lugn och ett milt och behagligt sätt. Dom ser sig som trygghets-martyrer.
Under ytan bubblar det och branschen drivs av ständig jakt på mer och mer pengar för ingenting-tjänster som en cynisk ”hämd” för allt skit dom ”tar” av många gånger helt utslagna anhöriga som bara har att betala. Vad ska dom i sorg göra? Pruta?
Och alla dom som jobbar fysiskt med den döda kroppen, ja man löser sin uppgift. Hur är helt oviktigt. Värdigheten är det första nya får lära sig inte hjälper mot problem. Gör vad du måste, till vilket pris det än har, oavsett om det är att gravt skända en avliden.
Detta är lika för Politi i t ex StorStockholm eller för begravningsbyrån som skall hämta kropp på bårhus för bisättning i kyrka, kapell eller gravkapell i väntan på begravning. Är kroppens armar låsta rakt ut pga likstelhet, är kroppen för lång för kistan, är mannen en gammal skogsarbetare och en XL Kista är inte beställd. Ja, då är det hederlig kraft som gäller. Många gånger brutalt. Men vem vet det när locket är fastskruvat? Inte anhöriga iaf.
Såhär är det inom denna bransch.
I synnerhet i mellanstora städer och uppåt.
Den som vet. Den vet.