Malmö tingsrätts beslut: Databaser som Actapublica & Lexbase strider mot GDPR

Nyhetsbyrån Siren begärde förundersökningsprotokoll som de sedan skulle skicka vidare till databaser som Actapublica, Beinformed med mera. Rätten avslog begäran och kom fram till att dessa databaser inte kan räknas som "journalistiska" och strider därför mot GDPR.

Det är värt att hålla koll på detta, eftersom Siren har meddelat att de planerar att överklaga. Så nu finns det åtminstone en chans att få detta prövat på en högre instans. Helt ärligt, om man läser tingsrättens skäl till beslutet, så framgår det tydligt att databaser som Verifiera, Lexbase och liknande strider mot GDPR och egentligen inte får bedriva verksamhet. Det enda som saknas är ett beslut från en högre instans, och det är något som vi snart kan få genom detta beslut.

Här är beslutet: https://easyupload.io/xy8snd

Här är även artiklar relaterade till detta:
https://www.journalisten.se/nyheter/tingsratt-sager-nej-till-siren-vill-inte-lamna-ut-fuppar
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JQz8e7/databasen-lexbase-kan-stoppas

Ett bra beslut!

Journalister som Oisín Cantwell gillar såklart systemet så att de får något att skriva om.
Det är därför svensk press inte står på folkets sida och tar upp det som ett problem.

Folkets röst når inte fram, bra att Tingsrätten agerar ändå. Det skapar en debatt inte minst, som inte förut funnits.

Vem som äger bolaget och dess systerbolog kan vara intressant.

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Björns trädgårdsgränd 1, 116 21 Stockholm
https://siren.se/om-siren/

Mikael Ekman

Mikael Ekman är ansvarig för Acta Publicas researchavdelning och är en av landets ledande experter på högerextremism med en mångårig bakgrund på Expo.

Martin Fredriksson

Bolagets kartläggningar av sociala medier och Darknet leds av en av Sveriges främsta researchers, Martin Fredriksson. Han har under sin tidigare journalistkarriär nominerats till Stora Journalistpriset både för sitt kunnande inom databasanalyser (2017) och för att med ”banbrytande men kontroversiella metoder” ha avslöjat personerna bakom Flashbacks anonyma hatinlägg (2014).

Robert Aschberg

Robert Aschberg är en av Sveriges mest kända undersökande tv-journalister med en gedigen journalistisk bakgrund från bland annat Expressen, TV3 och Aftonbladet.

https://actapublica.se/kontakt/

Betyder detta att alla liknande sidor som hitta, Eniro, ratsit, mrkoll osv också försvinner?

Detta har debatteras i flera år. Även jag som ung person vet om detta. Du som stofil har ingen koll bara.

Var, på SVT, TV4, DN?

Underbart att detta stoppas!

Nej, ett synnerligen bra beslut. Den vanlige medborgaren som råkar ut för ett mindre brott skall inte behöva hudflängas på internet. Och till grannars, jobbarkompisars och vänners intresse.

Plus de som åker dit, även för mindre förseelser, får svårt få jobb.

Sedan skall det vara rent protokoll när man söker jobb på dagis och annat.

Det betyder än så länge ingenting. Beslutet är bara ett lokalt beslut av en tingsrätt. Det kommer förmodligen överklagas, och det blir intressant att se vad hovrätten säger då.

Det skulle inte förvåna mig om gängkriminella använder dessa tjänster för att leta efter måltavlor. Mycket intressant, hoppas även hovrätten står fast vid samma linje.

En fråga som egentligen inte tillhör ämnet som sådant, men är kring ämnet:
Tingsrätten har tagit ett beslut att avslå en begäran av allmän handling. Tingsrätten har gjort det som arkivhållande myndighet och inte som domstol. De har dessutom tagit beslutet under OSL via en sekretessprövning, vilket är förvaltningsrätt.
Tingsrätten har således inte avkunnat en dom, som rättsinstans, utan ett beslut som förvaltningsmyndighet. Hur kommer det sig att nästa instans är Hovrätten och inte Kammarrätten (okej, de två rättsinstanserna är ju i stort samma)? Beslutet rör ju ett beslut om allmän handling och då är det Kammarrätten som är första instans.
Har jag missat något här? Besvärshänvisningen går till Hovrätten i Skåne enligt beslutet.

När det kommer till beslutet är argumenten rätt nyktra. Det är bara den lagmannen som har tagit EU-rätten i beaktande, då även politikerna i riksdagen duckar för EU-domstolens beslut. Men frågan är om lagmannens tolkning och argument håller, för Hovrätten alt. Kammarrätten kommer att hänvisa till 2023 års diskussioner om ändringar i YGL och TF och vad som står i SOU och proppen om varför Sverige inte satte stopp för dessa databaser när de nu har tillåtit dem, med restriktion att databaserna inte får publicera "känsliga personuppgifter" (dvs diskrimineringsgrunderna).

Detta citat får dock mig att till gåshud:
https://www.journalisten.se/nyheter/tingsratt-sager-nej-till-siren-vill-inte-lamna-ut-fuppar

Den finske Matti är alltså helt med på att få dessa handlingar "svart", bara han får dem.

Du har rätt i din analys att detta är ett myndighetsbeslut snarare än en dom.

I vanliga fall så överklagas såna här beslut till kammarrätten, som du också korrekt påpekar. Detta per OSL 6:8 1 st.

I OSL 6:8 3 st. finns en specialbestämmelse att när det gäller såna beslut i tingsrätten, så överklagas de till hovrätten istället för kammarrätten. Varför det är så vet jag faktiskt inte. Junos lagkommentar ger ingen anledning till det hela, och jag orkar inte grotta ner mig i propositionen just nu. Jag skulle gissa på att det är för att upprätthålla separationen mellan de de allmänna och de allmänna förvaltningsrättsliga domstolarna när det gäller deras funktion som domstolar.



Det är lagligt att ge, ta emot och publicera handlingar i journalistisk verksamhet, även om det är handlingar man i vanliga fall varken får ge bort, ta emot, eller sprida, så det är nog det han syftar på.