Hur bli jag av med en diagnos?

Det enklaste sättet är att ta reda på vad du faktiskt har. Om detta förklarar beteende bättre än din gamla diagnos, tar de bort den gamla.

Man samlar inte diagnoser i all evighet som vissa idioter tror.

Nu vet jag inte om diagnosen verkligen stämmer för dig eller inte, men, tänk på att medicin mot bipolär sjukdom tar låååång tid att få rätt. Oftast behöver man en cocktail av minst 2 mediciner för att fungera, typ stämningsstabiliserande + antidepressiva, stämningsstabiliserande + antipsykotiska, etc. Vanligast är väl Lithium + Lamotrigin, Lithium lite mindre vanligt till BP2. Det tar oftast flera år att få rätt, och man får skov ändå. Men inte lika ofta och förhoppningsvis inte lika allvarliga.

För att den känns inte rätt helt enkelt. Tycker inte att medicin har gjort nåt positivt för mig än så länge och tramsiga samtal med en kurator hjälper inte heller.

Hoppsan, ja, du kan ju googla, men kort beskrivet: Personlighetssyndrom* innebär i praktiken att man inte är som folk borde vara för att kunna fungera väl i samhället. Det finns flera olika sådana. Dystymi är en slags kronisk låggradig depression. En permanent håglöshet och nedstämdhet. GAD är en engelsk förkortning för generaliserat ångestsyndrom. Man har alltid ångest i betydelsen ängslig, rastlös, orolig, och sådant. Slappnar aldrig av, sömnstörningar.


*På fackspråk: ”Med personlighetssyndrom avses en psykiatrisk diagnos som karakteriseras av ett väsentligen stabilt mönster av personlighetsdrag som är relaterade till upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i den omgivande miljön och som för den drabbade individen orsakar signifikant lidande och funktionsnedsättning.” Källa.

Fatta ingenting av vad du sa nu

På vilket sätt besvärar det dig att ha en diagnos, TS? En diagnos är egentligen bara ett samlingsnamn för det tillstånd du bedömts ha vid tillfället, det är inget som nödvändigtvis förändrar din situation, dina symptom eller ditt mående. Du är du, oavsett vad vården eventuellt kallar ditt symptomkomplex.

Ett tillstånd där det är vanligt att man som patient skaffar sig olika diagnoser för att sedan vara missnöjd med dem och försöka söka andra svar på sina problem, är borderline, emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Skulle du kunna höra hemma i det spektrat?

Oavsett- jag tycker du ska ta fasta på att du är din egen person och att en diagnos inte är något undergörande. Vare sig du äter mediciner, går på samtal, eller skiter i allt, så är du ditt eget ansvar, och ditt liv och ditt mående är ditt ansvar. Det är til syvende och sist du själv som behöver styra din egen skuta. Att springa hos vården, när man som du inte ens verkar tycka att det är givande, är inte något man måste hålla på med här i livet. Du kanske behöver hitta på något annat med ditt liv och med dig själv? Ge dig ut i världen och upptäcka dig själv istället för att vänta på att någon annan- vården/samhället/mamma/valfritt alternativ - ska ge dig en diagnos och "hjälp". I slutänden är det du själv som behöver göra jobbet med dig själv oavsett.

Personen har ångest rent allmönt, depressioner och svänger både i humöret som själv uppfattningen. De vet inte riktigt vad felet är helt enkelt.

Som någon sa så är det vara något som gäller för stunden. Helt sjukt men sant. Därför kans e sätta diagnoser väldigt lätt och utan att bry sig riktigt. Sannolikt för att psykiatrin inte ännu kan komma med mer säkra påståenden.

Du måste göra en ny utredning. Är du säker på att diagnosen är helt fel eller belastande? Du kanske kan skita i diagnosen tillsvidare?

Hjälper mot vad? Du har ju uppenbarligen ett problem då sökt hjälp för. Det är svårt att medicinerna bipolära och det tar tid att hitta rätt.
Du måste hjälp dig själv med hjälp av kurator och läkemedel inte tvärtom.

Säg att du uppvisat depression under vissa förutsättningar och de kommer på att denna cykel endast uppstår i samband med årstiderna, så de vill ge dig årstidsbunden depression istället. Om den helt förklarar och förklarar bättre än din gamla diagnos, får du en ny diagnos och den gamla stryks.

Jag har gått till psyk då och då i flera år för att diskutera medicinändringar eller andra saker kring min adhd tex. Då har det börjat tjatas från deras håll om att utreda bipolär. Jag bad inte själv om utredning.

Nej jag är inte säker men det känns fel att ta en massa mediciner mot nåt jag kanske inte har. Är trött på mediciner.