Snart ekonomisk fri - hur hade ni tänkt

Dra ner på arbetsdagarna eller försök få till en mer flexibel arbetstid. Bytt till ett jobb som är mer intressant, betalar mer och ger dig mer fritid. Starta eget litet företag inom en viss nisch så tar det några år innan det kanske blir något eller bara en lärdom.

Fråga dina barn lite mer frågor om vad de gör och lyssna på dem så kanske du kan jobba så mycket du vill då du gillar ditt jobb och vara hemma och ledig dem dagarna något roligt händer hemma då du nu frågat dem vad som händer och att de antagligen då öppnat upp sig lite mer. Överaska dem där hemma med enkla saker som pannkaksmorgon där du inte går till jobbet och familjen undrar om du blivit schizofren.

Enklaste kalkylen är att dra ner på fasta kostnader. Då är du egentligen redan i mål. Jag skulle vara i mål vid 1,666,666 kronor då ger det ett månatlig inkomst om 6667 per månad och täcker då alla fasta kostnader till ISK med 7,2% skatt på kapital per år. Vid 4% uttag då.

TS , jobba halvtid och se till att du kan lägga upp arbetstiden som du vill under året. Jobbar du då 4 st 6-timmsrsdagarvi veckan tror jag det räcker med 35 arbetade veckor per år vilket borde ge dig bra tid med barnen. Låt kapitalet växa av sig självt under den perioden utan att du behöver känna dig tvingad att spara något så borde du klara dig bra ekonomiskt.

Efter några år med halvtid har du fått prova på och arbeta mindre och förhoppningsvis uppnått det kapital du vill ha. Då kan du fatta ett nytt beslut om framtiden.

Mitt tips kanske inte lämpar sig för alla men.. Köp fetaste husbilen som finns, typ modell XXL som kräver C-körkort. Gör dig av med allt annat och bli lyxluffare i ditt hjulburna palats.

Bo vart du vill, åk vart du vill, när du vill. Ingen fast adress. Frihet på riktigt.

Det är nog precis vad jag skulle göra om jag blev ekonomiskt oberoende.

TS, grattis och riktigt bra krigat. Jag har tänkt samma. Sälja av fastigheter, nöja sig med mindre lägenhet och slippa gå till jobbet. Bo i en lägenhet med låg hyra i stan och slippa bilen. Livet innehåller så mycket mer än att jobba.

Hej alla!

Tack så mycket för reflektioner, kritik och glada tillrop. Jag skriver inte ofta i denna typen av forum så jag är jätteglad över responsen och tar till mig allas åsikter! Har fått en liten föraning om vad som kommer hända om jag slutar jobba, jag kommer troligtvis sitta på flashback och gagga med folk .

Jag skall försöka svara på de frågor som kommit i tråden individuellt också, mest för att jag gillar dialogen .

Ett litet förtydligande som jag tror kan vara på sin plats är att jag vet att jag inte, med säkerhet, kan förvänta mig att leva, utan att arbeta, på de ca 5 miljonerna som jag har idag. Frågan i trådstarten var mer av karaktären "Skall jag prioritera att vara ledig i några år nu och jobba lite mer senare, eller spara ett tag till och känna mig mer fri om några år?".

Jag lever också tillsammans med en man som har en inkomst, min ingång till en ev tidig pension är såklart att jag fortfarande skall bidra till den gemensamma kassan, men det är också en extra säkerhet att han har en inkomst som vi kan falla tillbaka på om börsen inte skulle prestera enligt mina förväntningar eller om något annat oförutsett skulle hända.

Tack för input, jag hör dig och skall försöka undvika att bli odräglig , tror, som du säger, att gå ner i tid är det bästa, behöver dock hitta nytt jobb för det...

Tack för peppen (och för att du ökar ration av positiva inlägg )! Det är ju i grund och botten en väldigt positiv situation jag är i, bara lite rådvill över hur bäst spendera de kommande åren!

Drömmen är egenligen : mer tid för semestervistelser (behöver inte vara kostsamma), behålla huset vi har i dagsläget OCH skaffa en liten lägenhet i en storstad då man kan få lite storstadsvibe emellanåt, men det räcker inte pengarna till ännu..

räknar du med att ta ut pension from 64 ? verkar som en del som vill gå i pension då får avslag
sen vet man inte hur länge man lever finns de som får hjärtsnörf vid 51

Bra tankar, tack! Du har rätt, det är lätt att fastna på målet att spara ihop en viss summa och sen blir det lite "jaha" när man är i mål, man är ju ändå samma människa antagligen!

Nej, han har inkomst, vi bidrar båda lika mycket till familjeekonomin.

Hej!

Tänk på att jag är nästan 50 och har sparat under ca 25 års tid och har haft en årlig genonsnittlig utveckling på ca 10-11%, om du bryter ner det så ser du att man inte behöver spara mer än ca 5000 i månaden i genomsnitt för att komma upp i dessa summor. Jag har haft förmånen att ha en inkomst (och framför allt någon att dela mina utgifter med) där jag kunnat lägga undan dessa pengar varje månad (ibland mindre ibland mer) men ändå leva ett familjeliv på samma vilkor som vår medelklassomgivning.

Dock kan jag säga att jag har hållit i pengarna, de flesta semesterresor har varit planerade långt i förväg och vi har uttnyttjat många erbjudanden, vinterkläder till barnen och mig själv ofta köpta second hand, likaså teknik såsom mobiltelefoner etc. Vi äter (hyfsat) hälsosam och rätt enkel mat (jag är inte speciellt intresserad av matlagning) och försöker tänka igenom våra större utgifter innan vi betalar.

En stor bidragande orsak till att det har varit möjligt att spara är att jag flyttade från en större stad där jag ägde en bostadsrätt som jag kunde sälja med stor vinst och sätta in i ett hus i en mindre stad. Våra boendekostnader har varit väldigt låga tack vare detta.

Jag finner en tillfredställelse i att leva sparsamt, både ekonomiskt och för miljön men tycker inte att mina barn på något sätt saknat något som deras vänner och släktingar fått.

Håller helt med, i teorin ! Problemt är att jag troligtvis behöver byta jobb för att jobba 50% så det blir lite mer av ett projekt att försöka hitta nytt jobb på 50%. Men jag håller med att det nog hade varit det bästa!