Citat:
Lite så är det ju. Man kan inte alltid göra som man vill själv, det finns krav och åsikter från grannar, bostadsrättsföreningar och parkeringsbolag som man måste följa. Eller åtminstone komma överens med. Om Ukraina tar ett beslut som innebär ett stort problem för Ryssland så måste man räkna med reaktioner. Kanske inte krig eller invasion, men handelsbojkott och försämrade relationer. Man har helt enkelt värderat fördelarna med att gå med i EU och Nato som så stora att det är värt risken med en konflikt med Ryssland. Nu blev det väl lite värre än man räknat med, men...
Usel jämförelse. Ryssland kräver respekt och hänsyn från andra som man själv inte är beredd att visa andra. I samtliga fall som du exemplifierar med så är grundprincipen att ingen har mer rätt än den andra, såvida man inte kan åberopa en lag eller bestämmelse som tydligt visar vem som har rätt. I de flesta fall är det tydligt vad som gäller enligt lagar och regler.
- Har din granne åsikter på dig får ni jämka er, du kan inte kräva att det är just grannen som ska ändra sig, såvida inte grannen gör nåt som strider mot lag eller annan regel (då kan du polisanmäla grannen). Efter en missämja med grannen kan det lika gärna vara du som får ändra dig eller flytta. Vid behov finns domstolar som kan avgöra saken enligt gällande lag.
- I en bostadsrättsförening bestämmer styrelsen vad du får göra, men är du missnöjd med deras beslut så finns regler för hur du kan göra. Styrelsen är också bunden av regler och kan inte göra vad som helst. I slutändan finns domstolarna.
- Står du på en plats som ett parkeringsbolag bestämmer över ska du följa deras regler, står du på mark som bolaget inte har bestämmanderätt över ska bolaget strunta i vad du gör. Enkelt. Och är ni oense så finns i slutändan domstolar.
Summan av det hela: du kan inte kräva att andra visar dig mer hänsyn än vad du själv visar andra. Vill du hävda absolut tolkningsföreträde så får du gå till domstol och har du då inte bra argument eller bevis för din sak så förlorar du.
