Citat:
Ursprungligen postat av
Pederhosen
Det är ju fullt möjligt att du är trådens egen troll-variant av Solovyov och då får du plusppäng för att åtminstone vara lite mer välkonstruerat och underhållande troll jämfört med de övriga.
Alternativt är du inte det men får pluspoäng i att du inte hymlar med ditt ideologiska tänk och en bra påminnelse varför det inte går att förhandla eller ge eftergifter till folk med sådant tankesätt.
Tummen upp oavsett vilken

Det sorgliga är att förhandlingar en gång var möjliga. Allt Ukraina hade behövt gå med på var att erkänna Krim som ryskt och uttryckligen tagit avstånd från att i framtiden söka medlemskap i NATO. Ryssarnas önskan var att leva i harmoni med Ukraina, men för att detta skulle vara möjligt hade det också varit nödvändigt för ukrainarna att acceptera en underordnad roll i relationen. Vi är där vi är eftersom att Ukrainarna vägrade att förhandla. De bestämde sig för att utkämpa ett krig utan några som helst spärrar, vare sig moraliska eller politiska, mot Ryssland, i hopp om att vinna suveränitet.
Givet styrkeskillnaderna mellan länderna var dock detta ett på förhand hopplöst försök. Och det är just p.g.a. att Ukraina inte hade något möjlighet att lyckas som det hela blir så pass beklämmande hur ett moraliskt perspektiv. Ukrainarna visste att all död och allt lidande som de orsakade både ryssarna och sig själva inte skulle kunna leda till att de förverkligade 1991 års gränser och suveränitet, men de gjorde det ändå. Vi har här att göra med en hel nation som är besatt av dödsdrift - att orsaka död bara för dödens skull. Måhända kan vissa ukrainare i egenskap av individer fortfarande reformeras, men som kollektiv är de ett hot mot sig själva, ryssarna och i förlängningen oss svenskar också. Så länge Ukraina existerar kommer de att drömma om att döda - det kommer att förbli nationernas motsvarighet till en rabiessmittat hund och bör därför behandlas liksom en sådan.