Citat:
Ursprungligen postat av
Nikasi
Du glömmer att åklagaren har väckt åtal för grov misshandel för skadorna i underlivet. Enligt ditt resonemang går ju inte det heller att bevisa, ”för vem ska man åtala när man inte vet.”
Det är skillnad på rekvisiten för misshandel.
Det räcker att åklagaren kan styrka att MGM uppsåtligen tillfogat BO kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd.
Inkluderat garantansvaret där en vårdnadshavare kan göra sig skyldig till misshandel om den underlåter att söka vård för sitt barn.
Däremot behöver det t.ex. inte styrkas någon sexuell avsikt.
Det finns såväl vem, var och hur för dessa gärningar i aktuellt åtal.
Jag rekommenderar att du sätter dig lite djupare i hur straffrätten fungerar innan du påstår hur det ”borde” vara.
3 kap BrB
5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
6 § Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
[S2]Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms för synnerligen grov misshandel till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet.