Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Hej ingenting är missat, allt är nämnt fallen. Rekommenderar att du läser genom alla 60+ sidorna dessutom tycker walter guldbrandzén att frågorna är jätte bra.

Ja men vad gör du själv mer än att sitta på ditt feta chipsarsle och spela viktigpetter? Svaret är tydligt och klart. Vad är det du har invändningar mot? Kom igen nu!

I övrigt är GDPRWarrior en riktig hjälte, precis som Anel Ahmedhodzic. Man ska vara lycklig att det finns sådana här människor.

Jag har fullt förtroende för att svenska domstolar verkligen vill undersöka dessa frågor noggrant. Högsta domstolen hade tidigare velat pröva dessa frågor om det inte vore för att kvinnan från MR-kollen blev köpt.

Hoppas det...

Tack verkligen att du gör det här! Om detta går igenom kommer målet med all säkerhet att gå till praxis-historia.

Nu vet jag ju att man inte ska lita alltför mycket på AI-chatbottar, men här är en möjlig tidsuppskattning på hur länge vi lär få vänta på besked från EU-domstolen om mål T 3743-23 i Attunda tingsrätt. Finns det någon juridik-kunnig här som kan säga om detta är rätt eller fel?

Skulle du kunna posta inlagan på 60+ sidor här?

Hur kommer det sig att det inte finns vissa personer på lexbase trots att de blivit åtalade eller friade?

Hej, tyvärr är det något jag inte kan göra. Du kan dock läsa det själv. Jag föredrar att undvika att ärendet blir person fokuserad. Jag är okej med att vissa specifika saker publiceras om det är viktigt för allmänheten. Det viktigaste är att hålla fokus på de stora frågorna istället för att det blir alltför inriktat på mig som person.

Mycket bra inställning!

Även om det säkert finns juridiska svagheter då du driver detta själv, så lyssna inte för mkt på negativa kommentarer. Jurister brukar inte heller göra perfekta jobb eftersom de inte har betalt nog för att sköta allt perfekt, utan det handlar om cost vs benefit. Du kan - å andra sidan - arbeta hårt eftersom du även hjälper dig själv. Givetvis hade det optimala varit om du hittar någon som kan hjälpa dig när det kommer till att föra själva talan och/eller vända dig till om det är något som behöver tittas på med vana ögon. Har du någon att bolla med och få second opinion av?

Oavsett håller jag tummarna för dig med tanke på hur viktigt det är att få klarhet i frågan i vilken mån databaser ska kunna gömma sig bakom utgivningsbevis när de tjänar pengar på att hänga ut medborgare.

Exakt så är det. Jag har ingen officiell person att diskutera det med, men har haft lite konversationer med Walter Guldbrandzén. Jag skickade en kopia av ärendet till honom, och han tycker att mitt arbete är fantastiskt. Han särskilt berömde förhandsavgörande frågorna. Att höra sådana positiva kommentarer från en officiell jurist känns extra tryggt, så jag känner mig säker och lugn angående ärendet, och att det går åt rätt håll.

I Sverige måste högsta domstolar som Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen be EU-domstolen om vägledning när de stöter på tvivel kring tolkningen av EU-lagstiftningen, speciellt om det kan påverka utgången av ett ärende.

Undantag görs om EU-domstolen redan har behandlat en liknande fråga eller om tolkningen av EU-lagstiftningen är uppenbar. De strikta undantagskriterierna, kända som "CILFIT-kriterierna" från EU-domstolens avgörande 1982, har dock kritiserats. Enligt dessa kriterier måste den nationella domstolen vara övertygad om att andra domstolar och EU-domstolen skulle göra samma bedömning, och den korrekta tillämpningen av unionsrätten måste vara så tydlig att det inte finns något utrymme för rimlig tvekan.

Om en domstol beslutar att inte begära vägledning måste den ge en klar motivering kopplad till dessa CILFIT-kriterier. Målet är att säkerställa en enhetlig tolkning av EU-lagstiftningen i Sverige. Vidare kan en medlemsstat bli föremål för skadeståndsansvar om dess högsta domstol inte begär förhandsavgörande och därmed bryter mot sina skyldigheter.

Sverige har haft intressanta mål gällande Förhandsavgöranden Tele 2 Sverige mot Post- och telestyrelsen var ett framstående förhandsavgörande inom EU som väckte stor uppmärksamhet de senaste fem åren. Målet gällde datalagring av telefontrafik för brottsbekämpning och resulterade i en viktig dom från EU-domstolen 2016.

I korthet handlade det om att EU-domstolen prioriterade skyddet för personlig integritet och ogiltigförklarade den svenska lagstiftningen på området. Den svenska lagen, baserad på EU-direktivet från 2006, krävde generell och odifferentierad lagring av trafikuppgifter utan tillräcklig kontroll och avgränsning. Denna lagstiftning ansågs strida mot EU:s rättighetsstadga och unionsrätten.

Efter domen överklagade Tele 2 och Kammarrätten i Stockholm begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående svensk lagstiftningens förenlighet med unionsrätten. EU-domstolen konstaterade att den svenska lagstiftningen inte kunde motiveras i ett demokratiskt samhälle och överskred vad som var strängt nödvändigt. Domen resulterade i att Tele 2 avslutade datalagringen, vilket ledde till att Post- och telestyrelsen uppmanade dem att återuppta det med hänvisning till svensk lag.

Situationen betraktades som otillfredsställande, och en ny lagstiftning infördes senare, med begränsningar jämfört med den tidigare. Denna lag har varit föremål för debatt och kan möjligen utmanas i domstol igen. De pågående diskussionerna involverar avvägningen mellan integritetsskydd och polismaktens behov av att bekämpa allvarlig brottslighet, inklusive terrorbekämpning och gängkriminalitet. Det är också värt att notera att de grundläggande rättsliga principerna för integritetsskydd skiljer sig mellan EU-rätten och svensk rätt.

Jag är fullständigt övertygad om att jag kommer segra över Lexbase, eftersom det de ägnar sig åt utgör en form av psykisk misshandel med en betydande skada på personlig integritet. Det är värt att notera att i många förhandsavgöranden prioriterar även EU-domstolen skyddet för personlig integritet högt.