Citat:
Ursprungligen postat av
Pripps3.5
Tycker att dokumentären var ovanligt bra för att vara svt. Upplägget speglar givetvis den förvirring Felix kände. Som en thriller, som någon skrev. Läskigt vilka människor det finns
Jag gillar svt mest som kanal (jorå, de är agendastyrda, men jag bojkottar dem inte för det).
Jag håller dock med folk om att dokumentären varit delvis seg i två avsnitt.
Lååånga sekvenser med kamera länge på en köksklocka. Typ lika tråkigt som en Bergman-film där folk sitter och stirrar på varandra i evigheter utan att säga ett ljud. (Fast omväxling förnöjer iofs till att de tvångsmässigt måste lägga in klipp på klipp i varenda program, för att inte tittare ska gäspa.)
Men tredje delen, blev RUSKIGT bra, då de hade de läskiga blurrade ansiktena på bilderna. Även om de blurrade ansiktena var för att inte outa folk, så gav det en thriller-artad riktigt läskig effekt.
De zoomade ju in på Sabrins ansikte (såg ju vi som vet hur hon ser ut). Hon satt där bredvid Felix vid matbordet ute på krogen.
Vi såg hennes läskiga ansikte stirra på oss blurrat.
Det blev som den riktigt, läskiga filmen Copy cat. (Jag klarar knappt av att se den filmen, för att den är så otäck.)
Och egentligen så består den filmen också mest av förföljelse, även om GM är en seriemördare.
Just när Sigourney Weaver tittar på en bild på datorn med sina studenter som festar, så blurras helt plötsligt ett ansikte på en av studenterna, och det är seriemördaren som hackat sig in i hennes dator, och samtidigt så blinkar en mening till henne i bilden.
Sigourney Weaver lider just av förföljelsefobi också. Tänk er att en person med förföljelsefobi och panikångest får en sån som Sabrin efter sig (kvinna eller man). Den personen skulle ju gå under psykiskt, mer än Felix.