Tips, rekommendationer, och andra goda läsupplevelser. Snälla motivera!

Blev sugen på en gammeldags hederlig serieblaska och hittade en sida där nya nummer säljs för typ 60 kr. Är det så dyrt idag? Och undrar om vanliga svenska tidningar är PK på ett överdrivet sätt numera, tex Bamse, är den full av PK-pekpinnar? Vilken blaska är minst PK? Är Galago äckligt PK idag?

https://seriersant.se/

Om det inte är serietidningar direkt riktat mot barn (Bamse och Kalle Anka), så är 60:- tyvärr det priset man får betala numera.

En helt PK-befriad serietidning finner du nog inte i dagens pressbyrå. Men minst PK är nog Herman Hedning och Pondus. Och om du letar upp äldre nummer så finner du mer mindre PK-inslag.

Det finns fortfarande fula, korkade kärringar och stereotypiska homosexuella i Pondus och Herman har fortfarande viss mån av trubbigt övervåld, grovt språk och överdriven alkoholförtäring i sina nummer.

Men annars är det backarna med begagnade tidningar du ska leta bland, låter det som.

Är Galago mer PK idag än tidigare?

I mina ögon, så har Galago alltid varit en vänstertidning.
Jag tror inte att de har blivit mildare i sin framtoning.
De var ju på tapeten runt valet 2006, och de gjorde serier om kommande folkmord om högern vann. vilket delades ut på stan av vänsterungdomar som en del i valkampanjen.
Om det är PK eller inte är upp till läsaren att avgöra.

Det är inte meningen att man ska vara här av Thomas Olsson: Om en båtexpedition som går åt helvete under artonhundratalet. Jag blev glatt överraskad över boken som förresten är baserad på en sann historia.

Evig lycka : en grafisk roman av Klas Isaksson. Uppväxtskildring som är halvt självbiografisk. Sorglig och fin.

Men klart bäst är: Framtidens arab : en barndom i Mellanöstern (1994-2011). Del 6 av Riad Sattouf.
Bra avslut. Något mindre humor i den avslutande boken, men väldigt fängslande.

One Hundred Demons av Lynda Barry

Efter sista sidan tänkte jag: "Fan, vilken bra självbiografi".
Googlade fruntimret och läste att Barry benämner serieboken som en "autobificitionalography"; hon har hittat på en del och andra delar är självbiografiska.
Skitsamma, det är en bra bok.

Handlingen kretsar kring Barrys uppväxt. Mycket utanförskap utan beklagan; stora delar av boken känns som (lite motsägelsefullt - jag vet) smutsig nostalgi.
BarnBarry beskrivs som en känslomässigt labil kuf, tonårsBarry som nervöst drömskt vrak - men hon är väldigt älskvärd boken igenom.

Har nån tips på bra svenska serier? Saknar Rocky och tidningen Galago när den var bra. Hur är Pirinens böcker numera?

Galago var roligare och vassare för några år sedan. Idag är den PK som myucket annat.

Vill fortfarande rekommendera min egen serie, NOA, not otherwise authorized.

Artist av Yeong-shin Ma: Handlar om tre vänner i medelåldern och deras karriärer och komplexa vänskap.
Förutom att ena karaktären har en sjuhelvetes konstig huvudform (ja, det störde mig något), är boken absolut läsvärd.

SH3 Del 1-6 av Daniel Ahlgren: Bokserie om svenska superhjältar som tar avstamp i gymnasiets superhjälteklass SH3. Det är såklart en parodisvit och en genomtänkt sådan med många roliga blinkningar till Marvel och DC.

La Perdida av Jessica Abel handlar om kvinna från USA vid namn Carla som bestämmer sig för att flytta till Mexico för att försöka finna sina rötter.
Jag gillar främst dialogerna som känns autentiska samt att huvudkaraktärerna (Carla är inget undantag) är lätta att hata. Boken är fylld av as, som ständigt försöker rättfärdiga sig själva. Fint tecknad med.

Den som gillar Tove Janssons serier, och det gör vi ju, kan nog ha glädje av finlandssvenska Ulla Donners album Den naturliga komedin, ett slags pastisch på Dante som utspelas bland träd, växter och svampar i en hårt prövad biotop. Några uppslag är tydligt influerade av Janssons bilderböcker och även figurgalleriet påminner en del om Mumindalens utmarker, med diverse knytt och skrutt som är intensivt upptagna av sina känslor och relationer, och ofta får uttrycka sig i roliga parodier på samtida självhjälps-, coping- och managementprosa. Och Dante som sagt.

– Drick, du levande. Njut, om du förmår. Schh! Lyss! För mig klämtar redan klockan.
– Jag har hört att ordet "klocka" helst inte skall användas i den bemärkelsen, eftersom det är ett antropocentriskt uttryck som osynliggör ängs- och blåklockors levda erfarenh...
– Ve mig! Ska jag bli splainad för av en blandsvamp med statementglasögon? Pina lagd till pina!

Tvivlar på att vi skulle få läsa sådana replikskiften i en serie på rikssvensk botten.