Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
Om du tror att jag ser henne som en iskall kalkylerande dotter har du tolkat det jag skrivit helt fel. Jag ser henne som en känslostörd ung tjej som i det väsentliga enbart tänker på sig själv.
Då ber jag om ursäkt för att jag sällade dig till underjordspredikanterna.
Citat:
Hon hade det tufft i sina unga år med utanförskap och kanske märkligt beteende för omgivningen. Iaf så hade hon få vänner innan Komback. I 14-15 års åldern (innan J kom in i hennes liv) blir hon sig själv och får 6 st vänner för livet. Dom festar och har roligt ihop (hon testar kokain) och detta nya spännande liv krockar helt med hennes tidigare religiösa uppfostran med kontroll och en tro hon inte känner sig hemma med.
När J dyker upp som gubben ur lådan på loggfesten och ger den bisexuella M en kyss var ödet förseglat.
Efter det knyts dom tightare och tightare för varje dag. M väljer bort alla andra vänner, hon börjar ljuga för sina föräldrar för att kunna umgås dagligen med sin bästis. Dom bygger upp eget språk med roliga namn, eget ställe
Så långt är vi helt överens.
Citat:
och dom börjar hitta på dumheter i form av mordbränningar, inbrott, plankningar, gapar på stan och festar varje helg.
Det finns inga belägg för vems idéerna är, om det är gemensamma påfund eller om det är en av dem och den andra inte protesterar. Där lägger vi in våra tolkningar utifrån hur vi uppfattar dem.
Citat:
Egoisten Maja utnyttjar Johanna då J ger henne tillträde till ett roligare och mer spännande liv. Precis sånt M gillar. Fester, killar, konserter, kriminalitet, tuff attityd. Hennes självförtroende växer och hon gör egna utflykter utan J s fysiska närvaro. Det självförtroende ser vi också sista kvällen på Nöjet när hon nästan hamnar i bråk på egen hand. Ironiskt nog är det J som löser hennes problem.
I vilka sammanhang och på vilket sätt ser du att M utnyttjar J?
Citat:
Så fort hon ser en öppning att kasta sin fd bästis under bussen tar hon den. För varje förhör kommer hon på nya hemska saker med hjälp av (minneslappar J har gjort. I sin enkelhet och eufori att kasta J under bussen glömmer hon helt bort sin egen inblandning.
Tolkar jag dig rätt att du menar att enda orsaken till att M berättar är för att sätta sig själv i bättre dager?
Första gången M berättar gör hon det på direkt fråga av FL. Jag tolkar det som en lättnad för M att lasta av sig den kvarnsten hon burit. Detta med tanke på att hon berättat om mordkvällen för samsittaren, att hon har ett behov av att inte bära allt det tunga ensam längre.
Jag tror inte att hennes avsikt är att sätta dit J då hon haft den möjligheten sedan dag 1.
Citat:
Men vi är överens om att hon inte ser sig som skyldig till speciellt mycket. Hon skyddar sig genom att åka släpvagn bakom J. Eftersom det är J som tänker och agerar, medans M bara hakar på, är det J som bär ansvaret enligt henne.
Citat:
Problemet är den att M värderar sitt nya spännande liv högre än andras liv.
Jag upprepar min fråga från förra inlägget:
Tror du att M gjort ett moget övervägande om att riskera andras liv?
Citat:
Hon vet att J flera gånger gör uppriktiga försök att bränna inne folk. Istället för att berätta detta så hjälper hon till genom att agera alibi, skratta åt hatsången, skriker dra åt helvete åt samma människa J velat ha ihjäl, söker upp T på egen hand. Hon visar agg mot offren istället för att varna dom.
Det talar definitivt emot henne. Där är vi överens.
Citat:
Hon bryr sig inte ett skit om någon kan komma till skada så länge hon kan fortsätta sitt nya roliga liv.
Det håller jag inte med dig om. Hon försöker på olika sätt hålla sig undan direkt medverkan, vilket tyder på att hon inte är bekväm med idéerna. Att hon efteråt undrar hur det gått kan antingen tolkas som oro eller som exalterad spänning, beroende av vilken förutfattad mening om M vi har. Kanske är det efterkonstruktioner, kanske inte. Då J inte medger något över huvud taget har vi endast Ms ord att gå på.
Att hon moraliskt kan ses som medansvarig, tror jag inte hon skänker en tanke. Idéerna är Js och det är J som genomför dem.
Jag kan inte se att hon på något vis uttryckt någon likgiltighet, även om beteendet kan tolkas så.
Att hon skulle ha ansvar för Js vansinnigheter tycker jag är väl mycket begärt. Samtliga som uttalat sig om Js kapacitet har unisont hävdat att inget kan stoppa henne och att hon genomför vad hon planerat. Hon behöver inte stöd av någon annan.