Citat:
Ursprungligen postat av
Zurfarn08
Om nu Maja inte vågade ringa 112 eller springa ut ur lägenheten, så hade hon NU när hon satt i säkerhet i häktet kunnat öppna käften och gett Toves anhöriga svar och hjälpt till att säkra att Johanna fick ett kännbart straff. Gjorde hon det? Nej. För Maja tänker enbart på sig själv. Om hon hade haft en gnutta samvete för att hon inte vågade avbryta eller slå larm så hade hon försökt reparera tidigare misstag och göra bättre. Så agerar människor som ångrar sig.
Citat:
Ursprungligen postat av
develi
Ja, exakt.
Men hon ville hellre att Tove skulle ruttna bort och inte hittas.
Likt som vid tidigare försök att mörda folk vara Maja viktigast för Maja.
Detta var oväntat måste jag erkänna. Och det känns inte alls bra när jag tänker på Toves anhöriga i denna stund. Oavsett delaktighet i mordet (som jag personligen är övertygad om) så är det som ni skriver. Tove var inte värd nånting för Maja.
Hon säger i förhör att hon inte ens visste om Tove var död. Ringer hon efter hjälp? Nej! Istället bär hon ut henne en tät granskog för att ruttna bort. Förhörsledarna vädjar till henne att berätta, så Toves anhöriga kan få ro. Hon ljuger och säger att hon inte vet. Fhl informerar henne strafflindring om hon berättar, men hon fortsätter att ljuga.
I rätten fäller hon inte en tår för varken Tove eller hennes anhöriga skull trots att dom sitter ett par meter ifrån. Tyvärr delar jag inte hennes glädje när hon nu säger att hon är överlycklig att få komma hem. Orden förvånar inte då hon enbart verkar tänka på sig själv!
Tankarna går till Tove och hennes anhöriga!!