15-årige Henrik försvunnen i Alingsås (2023-10-02) – hittad avliden (2023-10-08) misstänkt mord.

Såg hans Far i nyheterna, illa han skrattar på slutet, någon är lurt här, men åter varför är det ingen som tänker tanken, kan Far veta något, eller kan Far vara sökt av andra?

Enkelt säkert, men inte tillåtet.
Samma är gäller för oss sjukvårdspersonal. Så länge jag inte har en så kallad vårdrelation med patienten, dvs att jag är delaktig i patientens direkta vård, så får jag inte gå in i dennes journal överhuvudtaget.

Det görs regelbundet stickprovskontroller på personalens konton, då det tyvärr händer att folk faller för frestelsen att läsa andras journaler...

Isåfall borde det vara tämligen enkelt för dig att berätta vad bakgrundsbilden på Polis-datorer föreställer just nu. För du jobbar väl på Polisen, eller?

Somliga människor börjar le när de känner sig särskilt pressade i samtal med andra kring sådant som är obehagligt.

På vilken kanal såg du klippet?

Jo så kan det vara, sett det tidigare, ja jag kommer inte ihåg, såg det för någon minut sedan så kan kolla vart osv, men efternamnet säger något, kan ha fel där, men inte ovanligt i vissa länder att man helt enkelt tar barn som pant för skulder osv

https://www.expressen.se/tv/nyheter/gt/pappan-till-forsvunne-henrik-en-standig-oro/

Och det är illa att en sådan stor nyhetskanal sänder detta när man ser att han ler skrattar på slutet, mycket illa

https://www.expressen.se/tv/nyheter/gt/pappan-till-forsvunne-henrik-en-standig-oro/

Tack 🙏
Men snälla du, karln håller på att bryta ihop och leendet är inte ett glädjeleende utan ett som jag sa, kan dyka upp när något är särskilt jobbigt. Hans underläpp har ryckningar i början av ansträngningen att försöka hålla sig samman och jag gissar att han antagligen gråter en hel del i sin ensamhet.

Han har utseendet av en missbrukare och förutom att leendet är malplacerat så ser han ut som en alkoholist. Dvs minspelet är vanlig bland alkoholister med trauman och svårare levnadsöden. Snörvlandet kan bero på att han är kall och spänd.

Jag förstår din upplevelse men jag ser en man som är förtvivlad och som tränger undan känslorna.

I ett annat klipp låter han som en robot som repeterar samma sak av händelseförloppet på ett vis som isåfall är mer avvikande.

Nej, jag får intrycket av en man som gråter hårt och förtvivlat när han är själv och kamerorna är av, allt mitt deltagande. Jag tror inte att han har med sonens försvinnande att göra.

Jo visst, men jag talar om slutet, inte i början för då grinar han, utan se på slutet, vet att människor bryter ihop men något säger mig att något är fel här, bara när han svarar, nej till frågan börjarn om något, och sedan att han var ute med en vän och fika osv, analysera detta djupt så är det något som är fel helt enkelt.

Analysera djupt utifrån vilka premisser? Det kan bara leda till förvirrade slutsatser eftersom en människas emotionella uttryck är för komplexa för att såna mallar ska kunna omfatta dem.

Pappan kan tex skratta i slutet av intervjun eftersom han kommer på sig själv med att ha gråtit och tänker för sig själv "här står jag och gråter framför kameran, nu måste jag kompensera för det".

Om han inte är inblandad, vilket man får utgå ifrån, har han förmodligen ingen tanke på att hans beteende framför kameran ska analyseras. Hade han varit skyldig så hade han kanske tänkt mer på det och därför överdrivet sorgen och gjort allt för att undvika leendet i slutet.

Se, då blir slutsatsen helt motsatt den som du gör gällande. Och jag säger inte att min är bättre än din, vill bara ge ett exempel på själva vanskligheten med att analysera på "djupet".

Han grimaserar för att han är i obehag, han skrattar inte.
Tror du kan lägga panta sonen för skuld teorin i pappershögen, gå och lägg dig istället.