Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
Beröringspunkten avsåg inte adoptionen, utan det sk traumatiska bindningen där det dras paralleller till Lena och Stefan stup i kvarten. Att jämföra dessa två, där det i ena fallet handlar om ett destruktivt parförhållande där Stefan har ofredat, hotat, stalkat och till slut haft ihjäl Lena, med Johanna och Maja är rent ut sagt horribelt!
Jag har efterfrågat konkreta exempel på att J velat M något ont. Det som lagts fram (som kommit från M själv kan tilläggas) är nån blick J gett henne. Att det påstådda offret själv inte kan sätta fingret på vad det är, må vara om offret är traumatiserat, chockat m.m. Men det finns inga tecken på traumatisering. Varken läkare, eller övrig häktespersonal har flaggat för att M blivit traumatiserat, chockat eller lider av minnesförlust. Tvärtom så levde hon som inget hade hänt och kunde detaljrikt redogöra för händelseförloppet för läkaren.
Det finns heller inga vittnen, inga sms, inga anmälningar, ingenting som det i regel finns (se Stefan/Lena) som tyder på att J och M haft ett destruktivt förhållande. Det är en skymf mot riktiga offer och T s anhöriga att hela tiden påstå att M är ett offer för J s psykiska våld, när man inte ens kan ge konkreta exempel.
Däremot finns det bevis på att dom levt loppan tillsammans och trivts i varandras sällskap, med allt från konserter, fester, strippklubbar, inbrott, skadegörelse, mordbränder och till sist mord. Detta finns det bevis för i from av ett tiotal vittnen, och dom själva.
Du har fått konkreta exempel i form av M:s anpassning till J där hon utnyttjas av av sin vän som hjälpreda i olika situationer; se exempel i mitt tidigare inlägg.
Hon lät bli att ifrågasätta och konfrontera J och var hela tiden tvungen att hitta en balans mellan att undvika att göra sin vän upprörd och att hålla sig i bakgrunden när J hade planer på hämnd.
Att visa sig svag och rädd var inte aktuellt, då låg hon själv i farozonen för att att brännas på bål.
Jag citerar inget från FUP då du förhoppningsvis själv kan gå tillbaka och se vad M berättar om deras relation när hon - som några av er menar - "kastar J under bussen".
För övrigt såg jag att @Sybel försett dig med citat ur FUP häromdagen.
/.../...hon har liksom aldrig släppt dom tankarna för att alltså ja men alltså man kan ju bli arg på folk och liksom i stundens hetta liksom vara eld och lågor men, eh, hon har liksom aldrig släppt just dom tankarna, eh, och ja och hon har ju berättat om sina planer för mig och så där. Ja.
F: Okej. Hon har berättat om sina planer för dig?
M: Ja.
F: Berätta!
M: Ja men t ex det när hon, ja, eh, skulle försöka bränna inne Toves familj och så där. Eh, och alltså i dom situationerna har jag liksom men jag har bara försökt ja men lugna henne och lugna liksom situationen och ja men lyssna typ så här med ett halvt öra och ja men antingen försöka prata om någonting annat och så där.
- Troligt att M har gillat tanken på att bränna inne folk? Hur hanterar en 17-åring med lindrig intellektuell funktionsnedsättning en sådan absurd situation som denna, på bästa sätt?
(Är det någon som stör sig på att jag nämner högst relevant information så kan meddelas att man inte behöver vara mega-smart IQ-mässigt i det här landet för att få stöd och hjälp att ta körkortet).
/.../
F: Den här informationen som du då har fått t ex det här med när hon skulle bränna inne Tove och hennes familj. Eh, att hon har lämnat sådan information till dig. Hur liksom, hur har hon kunnat veta att du skulle behålla det för dig själv?
M: Ja, alltså jag antar att hon har litat på mig så pass mycket och att jag, eh, inte skulle våga säga någonting om det för att, ja men hon har ju sagt att jag också kommer råka illa ut i så fall.
F: Och på vilket sätt skulle du råka illa ut i så fall?
M: Ja, jag tänker väl mer, eh, alltså det, alltså det jag har tänkt först och främst är väl mer alltså att jag också kommer, att jag kommer bli straffad för det rent, ja men sitta i fängelse och så vidare. Eh, men sen så, alltså tanken har ju slagit mig också att ja men att hon kommer, eh, döda mig och min familj på något sätt. Ja.
- Underliggande/direkt hot om M får för sig att bli en skvallertacka?
Med den inställningen - att hennes ord saknar trovärdighet i häktet - så vet jag inte hur jag ska förmedla ett annat perspektiv på deras relation, än att de skulle vara av samma skrot och korn i grund och botten.
J har en svart-vit inställning till sina medmänniskor; antingen är de perfekta så länge de dansar efter hennes pipa eller så väntar en halvtimmes utskällning innan de ignoreras alternativt förpassas till ett brinnande h-vete.
M uppmärksammade denna oförmåga till "kompromissande" som hon själv uttrycker det, efter en tid. Betänk också att deras vänskap var relativt kortvarig med tanke på att de umgicks mindre periodvis, särskilt det första året.
De får ha haft hur många äventyr som helst ihop - det är ytan ni diskuterar, som jag ser det. Något annat - betydligt mörkare - pågår under ytan. - Och det är J som håller i taktpinnen.
Deras relation syns med andra ord vara villkorad.
"Skymf mot riktiga offer" är ord som har använts flertalet gånger och har som syfte att skuldbelägga snarare än att argumentera.
Jag går tyvärr inte på den sortens försök till emotionell påverkan.