Tobias Hübinette sjukskriver sig - rädd för att bli granskad!

Läraren vill se ett klasslöst samhälle där hudfärg inte dikterar din ställning och hur du uppfattas. Studenten vill se det motsatta: ett ras-hierarkiskt samhälle där gula personer inte har någon plats.

Hübinette berättar här hur han som 42 åring man misshandlade en liten pojke i förskoleåldern på en buss. Här är citat från dåren själv

Jag står och väntar vid en busshållplats i Stockholms innerstad. En buss saktar in och stannar och fram- och bakdörrarna öppnas. Det är dock inte den buss jag väntade på. Plötsligt ser jag att en vit pojke i bakre änden av bussen tittar på mig, slår upphetsad med ena handen mot rutan och pekar mot mig, och jag hör honom ropa högt: ”Titta, titta en kines!” Pojken är i sällskap med ett flertal andra barn samt några vuxna, alla är vita. Det är antagligen en dagisgrupp med sina förskollärare. Barnen vänder sig om mot mig och börjar skratta, medan de vuxna också tittar på mig och sedan på barnen och ler sinsemellan, kanske förläget för min skull eller för att de tycker att pojken är gullig i sin naiva frispråkighet. Plötsligt brister något inom mig, jag påminns om en hel uppväxt och ett pågående vuxenliv fyllt med liknande händelser; vita barn och ungdomar som pekar och skrattar och ropar ”tjing tjong”, ”japan”, ”Kines” eller ”guling” efter mig, och vita vuxna som ofta lätt påstrukna och gärna i grupp bugar sig överdrivet, gör kampsportshärmande rörelser i luften ackompanjerade med ”tjing tjong”-liknande läten och hjärtligt gapskratt. Jag rusar in genom bakdörren på bussen och tränger mig fram bland barnen och trycker upp pojken mot glasrutan så han börjar kvida och ropa ”nej, nej”. Innan förskollärarna eller de andra vuxna hinner reagera kastar jag mig ut ur bussen precis innan bakdörren stängs igen, och jag ser sedan bussen åka iväg med en gråtande pojke, en förvirrad skara barn och en upprörd samling vuxna som med oförstående och anklagande blickar tittar på mig genom fönstret.”

Du känns som en väldigt labil person. Jag tror inte du mår så bra. I likhet med gulingen Tobias Hübinette.

"Han är filosofie kandidat i iriska vid Uppsala universitet,[6] filosofie magister i koreanska vid Stockholms universitet[6] och filosofie doktor i koreanologi vid Stockholms universitet (2005) med avhandlingen Comforting an orphaned nation: Representations of international adoption and adopted Koreans in Korean popular culture.[7] Avhandlingen är en av de mest nedladdade monografierna i Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA).[8] Hübinette fälldes efter avhandlingen enligt egen uppgift för olaga hot samt mordbrand. Brotten resulterade i att han 2005 sades upp från sin tjänst vid Stockholms universitet."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tobias_H%C3%BCbinette

Olaga hot och mordbrand och så har han attackerat folk.

Jag tycker det är oerhört stor komik att läsa Tobias' försvarstal där han berättar att han var miljonär innan 30 och hade jättemycket pengar. Pengar som han hade skrivit över på sin fru för hon var rädd att en "överklassnazist" skulle stämma Tobias på alla hans pengar. Sedan kan man läsa om en rätt så uppenbar lögn om man en liten smula bevandrad i kemi. Tobias blev CUCKAD av sin asiatiske kompis som blev tillsammans med hans asiatiska fru! CUCK TOBIAS!

Han påstår nämligen att han hällt tvättmedel och lacknafta över sin fd frus kläder och att dessa självantänt på balkongen. LACKNAFTA KAN INTE SJÄLVANTÄNDA!

"Denna stämpel och detta stigma som jag har på mig föranleddes av att flera tidningar beskrev en händelse som ägde rum på våren 2006 just på det sättet och tack vare detta rykte så vägrade exempelvis ett dussintal svenska högskoleinstitutioner och högskolor att ta in och ta emot mig efter att jag erhöll forskningsmedel på hösten under samma år och det var enbart därför som jag till slut hamnade på Mångkulturellt centrum och på grund av detta rykte så har egentligen hela mitt yrkesliv och mitt privatliv påverkats i grunden sedan dess och helt och hållet och på alla sätt och vis negativt och till det sämre. Om sanningen ska fram så går det nog inte att överdriva hur illa det har gått för mig sedan dess i jämförelse med hur bra det med rätt så stor sannolikhet hade kunnat ha gått för mig idag om inte media hade hängt ut mig som en potentiell kvinnomördare på våren 2006.

Den korta bakgrunden till denna händelse som många eller kanske de allra allra flesta fortfarande tror ägde rum såsom media beskrev den är att jag under många år var gift med en annan person som också är adopterad från Sydkorea. Då jag samtidigt jobbade inom mediabranschen och bl a var med och avslöjade ett mycket stort antal högerextremister så hade min dåvarande fru och jag kommit överens om att alla pengar jag tjänade (och jag tjänade väldigt mycket pengar under dessa år då jag ibland kunde ha 2-3 heltidstjänster samtidigt i löner räknat inklusive en doktorandtjänst vid Stockholms universitet och inte minst så jobbade jag dynget runt i stort sett under närmare tio års tid) skulle sättas in på hennes konto och som jag inte hade någon kontroll över och vi hade också skrivit ett äktenskapsförord som sade att hon ägde allt som vi ägde då hon var orolig för att en s k ”överklassnazist” skulle stämma mig och vinna och därmed ruinera oss med hjälp av ett saftigt skadestånd (jag tror att hon fr a blev livrädd när jag var med och avslöjade Kamprad samt när jag började bli lite väl fixerad vid Bernadotte:arna, hovet och adeln och det kan jag mycket väl förstå så här i efterhand). Eftersom jag inte ägde någonting ”på pappret” och inte ens hade ett bankkonto som jag förfogade över och hade tillgång till så kunde vi inte bli ruinerade om någon skulle stämma mig och vinna, resonerade hon.

Jag var samtidigt under dessa år mycket aktiv i adoptionssammanhang och i Adopterade koreaners förening (AKF) och hjälpte och stöttade även många adopterade på olika sätt och både i deras yrkesliv och privat. En av dem var en adopterad man som jag träffade inom AKF och som har haft det mycket jobbigt under uppväxten och som bl a placerades på institution och i fosterhem (tyvärr har alltför många adopterade i Sverige råkat väldigt illa ut). Denne man som jag stöttade och uppmuntrade när han började studera på högskolan för att starta om sitt liv på nytt blev dock tillsammans med min dåvarande fru bakom min rygg. Efter att min f d fru och f d vän hade blivit tillsammans så lade de också beslag på alla pengar som vi tillsammans hade tjänat in och på den tiden var vi båda miljonärer i kontanter (jag var och blev helt enkelt miljonär innan 30) då vi fr a hade en månatlig boendekostnad som uppgick till knappt 1200 kr och vilket gjorde att vi kunde lägga undan minst 60 000 kr (och ibland mer än så) per månad i många år p g a att jag hade så många medieuppdrag och andra extrajobb vid sidan av samtidigt som vi båda uppbar doktorandlöner. Jag erhöll en summa som uppgick till 300 000 kr efter skilsmässan men de många miljonerna behöll de båda själva då de ville lämna allt (d v s mig) bakom sig och starta ett nytt liv tillsammans (och vilket är fullt förståeligt och mänskligt) och köpa en lägenhet och skaffa barn och eftersom jag inte ägde någonting rent juridiskt så fick jag bara acceptera läget.

Jag fick också bo kvar ensam i lägenheten där jag och min f d fru hade bott tillsammans i närmare tio år och hon lämnade även kvar flera av sina ägodelar i lägenheten inklusive en del kläder. En morgon några månader efter att min f d fru och min f d vän från AKF hade lämnat mig och blivit tillsammans och innan jag själv skulle åka iväg på en konferens i Sydkorea så fick jag ett plötsligt raserianfall och samlade ihop hennes kläder och slängde dem i en hög på lägenhetsbalkongen samt hällde diskmedel, tvättmedel och lacknafta över dem och tog mig därefter till institutionen där jag hade ett antal studentuppgifter kvar att rätta innan flygresan. Jag tog också en tur till min f d väns lägenhet (jag visste att han inte var hemma) och markerade mitt missnöje gentemot denne genom att droppa ned lacknafta i dennes brevinkast och pressa in en svedd dagstidning i dennes postfack. Samtidigt medan jag var frånvarande så tog dock kläderna eld på lägenhetsbalkongen då detta var på våren och det var fint väder och varmt och soligt ute och när jag återvände hem för att hämta upp min packning och ta mig till Arlanda så greps jag av polis p g a branden som hade uppstått på balkongen utan min vetenskap och utan min intention och som ledde till att de flesta av kläderna förstördes och att balkonggolvet sveddes innan elden slocknade (p g a en regnskur har jag för mig)."

https://tobiashubinette.wordpress.com/2017/10/25/kvinnor-brott/

Jag har arkiverat sidan: https://archive.ph/6j0n1


Han ljuger och ljuger. Han blev rik väldigt enkelt. Tjänade jättemycket på mediajobb och annat. "Råkade" bara skriva över all sin egendom på sin fru. Hittar sedan på en makaber anledning till varför det blev en brasa på balkongen. Läs nu detta ige: tvättmedel och lacknafta gör inte att det börjar brinna spontant!

Frågar igen. Har polisanmälan gjorts? Vad är faktan? Än så länge har jag endast läst påståenden utan konkretisering. Synnerligen frustrerande.

1. Vilka bevis finns för stalking?

2. På vilka konkreta grunder är Hübinette sjukskriven?

3. Hur ser Karlstad universitet på att Hübinette brutit mot sekretessen då han, i egen sak, exponerat en student han ogillar på sociala medier?

Varför ska han låta sig förtryckas?, ingen
människa ska ta skit utan att ha gjort något

Varför ska han låta sig förtryckas?, ingen
människa ska ta skit utan att ha gjort något

Låter konstigt att en icke-vit skulle leda en kurs om "vithet", hur tänkte dom där?

Varför ska han låta sig förtryckas?, ingen
människa ska ta skit utan att ha gjort något

Det som slog mig spontant är om arbetsförmågan verkligen är så nedsatt att det inte finns något annat att göra?

Eller är det som vanligt speciella regler för akademiker. Dom verkar kunna använda sjukskrivning som ett bättre alternativ till tjänstledighet, lite som det passar när man behöver ett break av mängder av olika skäl som inte har något som helst med arbetsförmågan att göra.