Visst serru! Ekis är tillbaka med "magasinet" Parabol och jag tänkte att vi kunde prata om det här.
Ur deras programförklaring:
"Parabolen har motarbetats av politiska partier, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar, men blivit en symbol för mångkultur och strävan efter kunskap.
I den andan har vi startat Parabol – ett nätbaserat samhällsmagasin för analys och fördjupning. I en tid där kultursidorna blir allt mer utslätade och nöjesinriktade, söker Parabol vara ett forum där vi kan diskutera tankar och ideologi på allvar.
För oss är inte antalet läsare det viktiga, utan att du som läser ska få genomarbetade analyser som fokuserar på sakfrågor. I Parabol kan du läsa långa essäer, porträtt, recensioner samt korta månadsformat.
Vi är partipolitiskt och religiöst obundna; det viktiga för oss är en intellektuellt hederlig hållning. Vår övertygelse är att alla argument kan bemötas med argument; att samhället inte tjänar på att någon tystnar eller tystas, och att det är sakfrågorna som ska vara i centrum för debatten och inte personerna."
https://www.parabol.press/om-parabol/
Aftonbladet skriver om saken:
"Det gör nya Parabol extra spännande. Ett nytt ambitiöst onlinemagasin, startat utan uppbackning från vare sig privata mecenater eller med pengar från fackföreningsrörelsen. Och de drämmer till med inte mindre än 33 publiceringar redan från start: Essäer, intervjuer och ideologiska tankar som visar att Parabol är ett vänsteralternativ till Kvartal och Axess snarare än till de snabbare högerkanalerna.
Många av texterna författas av tunga namn och vänsterröster (några av dem skribenter på den här kultursidan). Där finns exempelvis Göran Therborn, Nina Björk, Tobias Hübinette, Martin Schibbye, Mikael Wiehe, Stefan Jonsson, Aleksa Lundberg och Kajsa Ekis Ekman. Den sistnämnda också grundare och ansvarig utgivare.
Det är genomgående välskrivet och intressant. Inte minst Olive Carlsson och Marième Niang N'diaye som skriver om Niger respektive Senegal, eller Lisa Wool Rim Sjöbloms text om adoptioner och Barbara Summer är exempel på texter om ämnen som jag inte läst om, eller läst alldeles för lite om, i andra medier."
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/gEArv0/eric-rosen-om-magasinet-parabol
De verkar inte ha någon reklam utan siktar på att gå runt på betalande läsare, kan det gå runt?
Lockar skribenterna?
Era spontana tankar?
Ur deras programförklaring:
"Parabolen har motarbetats av politiska partier, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar, men blivit en symbol för mångkultur och strävan efter kunskap.
I den andan har vi startat Parabol – ett nätbaserat samhällsmagasin för analys och fördjupning. I en tid där kultursidorna blir allt mer utslätade och nöjesinriktade, söker Parabol vara ett forum där vi kan diskutera tankar och ideologi på allvar.
För oss är inte antalet läsare det viktiga, utan att du som läser ska få genomarbetade analyser som fokuserar på sakfrågor. I Parabol kan du läsa långa essäer, porträtt, recensioner samt korta månadsformat.
Vi är partipolitiskt och religiöst obundna; det viktiga för oss är en intellektuellt hederlig hållning. Vår övertygelse är att alla argument kan bemötas med argument; att samhället inte tjänar på att någon tystnar eller tystas, och att det är sakfrågorna som ska vara i centrum för debatten och inte personerna."
https://www.parabol.press/om-parabol/
Aftonbladet skriver om saken:
"Det gör nya Parabol extra spännande. Ett nytt ambitiöst onlinemagasin, startat utan uppbackning från vare sig privata mecenater eller med pengar från fackföreningsrörelsen. Och de drämmer till med inte mindre än 33 publiceringar redan från start: Essäer, intervjuer och ideologiska tankar som visar att Parabol är ett vänsteralternativ till Kvartal och Axess snarare än till de snabbare högerkanalerna.
Många av texterna författas av tunga namn och vänsterröster (några av dem skribenter på den här kultursidan). Där finns exempelvis Göran Therborn, Nina Björk, Tobias Hübinette, Martin Schibbye, Mikael Wiehe, Stefan Jonsson, Aleksa Lundberg och Kajsa Ekis Ekman. Den sistnämnda också grundare och ansvarig utgivare.
Det är genomgående välskrivet och intressant. Inte minst Olive Carlsson och Marième Niang N'diaye som skriver om Niger respektive Senegal, eller Lisa Wool Rim Sjöbloms text om adoptioner och Barbara Summer är exempel på texter om ämnen som jag inte läst om, eller läst alldeles för lite om, i andra medier."
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/gEArv0/eric-rosen-om-magasinet-parabol
De verkar inte ha någon reklam utan siktar på att gå runt på betalande läsare, kan det gå runt?
Lockar skribenterna?
Era spontana tankar?
