Riksbanken: Styrräntan rekordlåg - få upp låg inflation - stora köp av obligationer

Styrräntan låg på rekordlåg nivå. Riksbanken, vars syfte var att få upp den då låga inflationen, hade gjort stora köp av obligationer för att pressa ner de långa räntorna. Den totala andelen bundna bolån var i slutet av 2021 den högsta på flera år, 54 procent, enligt SCB. En majoritet av svenska bolånetagare valde en bindningstid på över tre månader från juli 2020 till mars 2022, uppger Robert Boije, chefsekonom på den statliga bolånebanken SBAB, för TT.

Nu väljer de flesta rörliga lån, trots att flera bundna räntor ännu kryper under den rörliga och Riksbanken flaggat för att hålla inflationen i schack med en hög styrräntenivå under lång tid framöver.– Vi börjar närma oss räntetoppen och räntesänkningarna kommer förmodligen om ett år. I så fall är det ju dumt att ha fastnat i en hög ränta, säger Felicia Schön, som dock inte vill ge några särskilda råd.

Signalerna från Riksbanken om en stram penningpolitik under lång tid framöver tolkar han som lite av ett ”spel för gallerierna”; en signal om att de inte tänker sänka räntan förrän de bitit huvudet av inflationen.Det mesta talar dock för att inflationen går ner rejält under hösten och att Riksbanken kommer att sänka styrräntan under nästa år, menar han.– Men Riksbanken vill knappast gå ut med det eftersom det kan leda till att folk spenderar mer, något som skulle minska penningpolitikens åtstramande effekt på inflationen.

Riksbanken agerar varsamt – men att den alldeles för höga inflationen och den svaga kronan gör att Riksbanken kommer att höja styrräntan på nästa möte i september.

När det kommer till räntan så kan vi vänta oss en höjning i september, vilket slår direkt mot de som äger sitt boende och har rörlig ränta.

– Att höja räntorna kommer ju att sabba fastighetsmarknaden ännu mer, säger Klas Eklund.

– Riksbanken ska föra en penningpolitik som ska få ner inflationen, och då är det viktigt att man är framåtblickande. Man måste se vad räntehöjningarna vi redan har haft har för effekter på ekonomin, säger Anna Seim.

En annan bidragande faktor är att många valutahandlare tror att Sverige står inför en stor ekonomisk kris. Framför allt oroar sig många för problem med den kommersiella fastighetssektorn, som eventuellt skulle slå in i banksektorn och orsaka en stor svensk bankkris. Det berättar Klas Eklund, seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

– Det är lite inne att tala illa om Sverige. Om valutahandlarna tror att Sverige går in i en kombinerad fastighets- och bankkris, så blir hela svenska ekonomin ännu svagare, och då vill de ännu mindre vara i Sverige, säger Klas Eklund.

De senaste åren har den politiken växlat upp till turbofart. Under pandemin har regeringen och Riksbanken stimulerat ekonomin till max. Regeringen pumpade in 386 miljarder kronor till olika krisåtgärder. Ytterligare 1 000 miljarder kronor pumpades in som lån och garantier, exempelvis genom att Riksbanken stödköpte värdepapper. Samtidigt hade vi minusränta. Det gjorde att både börsen och bostadspriserna sköt i höjden.

– Det var en uppenbar bubbla som blåstes upp på fastigheter, på tech-bolag, på bostäder, på aktier. Det gynnar förstås dem som har den typen av tillgångar, säger Andreas Cervenka.

Styrräntan låg på rekordlåg nivå. Riksbanken, vars syfte var att få upp den då låga inflationen, hade gjort stora köp av obligationer för att pressa ner de långa räntorna. Den totala andelen bundna bolån var i slutet av 2021 den högsta på flera år, 54 procent, enligt SCB. En majoritet av svenska bolånetagare valde en bindningstid på över tre månader från juli 2020 till mars 2022, uppger Robert Boije, chefsekonom på den statliga bolånebanken SBAB, för TT.

Har då Riksbanken tillverkat ovanligt mycket pengar på sistone? Det får man ändå säga.

I februari 2015 började Riksbanken köpa statsobligationer som ett sätt att försöka få upp inflationen. Mellan 2015 och 2019 växte Riksbankens balansräkning, ett mått på pengaskapandet, från 500 till 900 miljarder kronor.

Detta fick mycket riktigt fart på prisökningarna, men inte på paprika och bananer utan finansiella tillgångar som bostäder och aktier.

Under pandemin tog Riksbanken i ännu mer. Från inledningen av 2020 till början av 2023 växte bankens tillgångar från 900 till 1600 miljarder, en ökning som saknar motstycke i historien.

Mängden pengar som snurrar runt på konton i det svenska banksystemet ökade under samma tid från 3 700 till 5 000 miljarder, en uppgång med hela 35 procent, också det rekord.

Att detta kan ha påverkat inflationen är ingen hemmasnickrad teori, det finns ekonomer som skulle hävda att själva definitionen av inflation är att mängden pengar ökar.

År efter år med låga räntor har fått svenska hushåll att ta allt större bolån. Mellan 2019 och 2022 ökade den totala utlåningen med runt 879 miljarder kronor, till 5 193 miljarder kronor.

”De svenska hushållens bruttoförmögenhet rasade med drygt 2.000 miljarder kronor under 2022 som en följd av fallande börs och bostadspriser”, säger Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.