Citat:
Ursprungligen postat av
Simora
RIX-pengar lämnar aldrig RIX under normala omständigheter och hamnar inte på bolånekundernas konton. Den clearing du pratar om innebär bara att en stor mängd betalningar sammanställs innan de slutgiltigt avvecklas i RIX. Avvecklingen i RIX sker i centralbankspengar som är en del av den monetära basen.
De pengar banker lånar ut till kunder är tillgodohavanden på deras egna konton (M1). Banker skapar dessa ur tomma intet, utan att behöva blanda in Riksbanken.
Din förståelse av clearing och avveckling är korrekt men sen var det stopp.
Banker kan inte skapa pengar ur tomma intet så som Riksbanken kan. Det finns en tillgångs- och skuldsida som måste gå ihop för banken. De kan inte skapa sina tillgångar själva med ett knapptryck så som Riksbanken kan.
Bankerna kan investera pengarna du "ser" på ditt konto medan de ligger där, ja, det är bara bokföring internt på banken det man ser på kontot. Skälet till att tillgångs- och skuldsidan för bankerna går ihop trots deras stora utbetalningar av nya allt större bolån är att det skapas pengar hos Riksbanken med bostadsobligationer som säkerhet, dvs pantbrev i folks kåkar. Sen tar bankerna då dessa pengar och "sätter in dem" (bokför dem) på sina kunders konton. När detta upprepas med allt lägre räntor och mer generösa lånevillkor så ökar priserna på bostäder (i första ledet) eftersom det trycks nya RIX-pengar hela tiden som trycks in i ett nästan oförändrat utbud av kåkar. Folk som faktiskt äger lite av sina kåkar själva får "låneutrymme" och kan "belåna kåken till nocken", köra "bostaden som bankomat" etc för att köpa exempelvis en bil eller åka på semester, vilket driver upp konsumentpriserna (i andra ledet). Detta är orsaken till den svenska inflationen.
Den insättning som banken gör när lånet utbetalas är förstås bara en bokföringsåtgärd hos banken och inte en fysisk flytt av "centralbankspengar", "RIX-pengar" eller något annat. Men det är inte det relevanta. Det relevanta är att bankens nya tillgodohavande i RIX, skapat med allt större pantbrev i bostäder som säkerhet, hamnar på folks konton och därmed blir boprisdrivande, och således också inflationsdrivande, eftersom Riksbanken skapat pengar utifrån samma gamla kåk men med allt större pantbrev, utan att någon producerat något av värde däremellan.