Tråden om Christer Andersson

Det är i praktiken om vittnen typ Mårten Palme får se bilder på en ung CA och tappar hakan och konstaterar "Det är ju han!!!".

Nä, det finns för all del inga klara och tydliga bevis för att Grandmannen är gm. Men OM just CA skulle vara Grandmannen så får det som sagt vara slut på konstiga sammanträffanden runt CA där! Att han FÖRUTOM revolvern och alla märkliga turer med kallelser och försäljning av densamma och konstigheter i alibit så kan han knappast DESSUTOM bara helt oskyldigt ha råkat släntra förbi Grand och ställa sig och stirra på familjen Palme... Kan han knytas till platsen vid aktuella tidpunkter så måste man börja utgå från att det var han.

Mårten P har pekat ut alla möjliga personer genom årens lopp- ingenting värt med andra ord.

Dessutom finns det ett vittne som heter Pia som sade redan 1986 att ingen förföljde makarna Palme från Grand. Mårten P kom med olika uppgifter ang. det också.

Han har väl inte klart och tydligt pekat ut nån egentligen. Han har mest sagt att om hans mamma är säker på att det var Christer Pettersson så har inte han något annat att komma med och väljer att tro på henne. Och ungefär likadant när det gäller Krister Petersson och hans slutsats om Stig Engström...
Om MP får se en bild av en ung CA och blir eld och lågor och för en gångs skull brister ut i ett "Vad fan, detär ju HAN!!!" så är det en helt annat sak.
F ö ska det ju alls icke begränsas till MP. I princip alla vittnen som anser sig ha sett något av värde borde få se bilder av en CA i 30 - 35 års åldern.

Här kan noteras att Christer A., om han är skyldig, är rätt djärv när han sitter på förhör, 9 år efter mordet. Han kritiserar fotokonfrontationen mellan Christer P och LP, och säger att med den uppställningen kan hon peka ut även Christer A. själv. Men han tillägger: Men ta hit henne och sätt henne i stolen mitt emot så kommer hon inte känna igen mig, och vad ni varför - för jag var inte där.

Han föreslår även en konfrontation med Mårten. Vilken Mårten undrar polisen. Ja, sonen, heter han inte så. Med tanke på Grandmannen vid skyltfönstret... Christer A. föreslår också en fotokonfrontation mellan honom själv och "det där jävla korvkioskvittnet", som (väl?) blivit omskrivet i media för att ha ändrat sina utsagor flera gånger.

Han är uppenbarligen insatt i utredningen, och har lagt detaljer på minnet, även om detaljerna i sig är på nivån av vad som finns i vanlig kvällstidning.

Om han är skyldig, hur kan han vara så här kylig? Tankar? Är det för att han vet med sig att han inte var i närheten av varken Mårten eller korvkiosken utan gick en annan väg? Men Lisbeth då? Eller sätter han bara allt på ett kort? Ljuger han lika hårt som någon som konfronteras med en otrohet? Har han rentav börjat förtränga sitt dåd? Eller så är han oskyldig.

Gärningsmannen känner till en del som ingen annan vet. Nämligen hur han tog sig till mordplatsen, vilka vittnesmål som är uppenbart felaktiga och huruvida Lisbeth såg hans ansikte eller ej.

Om GM väntade på den andra sidan av Sveavägen och mötte upp vid Sari-butiken av en slump, så kan han erbjuda vittneskonfrontation med alla vittnen på Grand-sidan eftersom han, och ingen annan, vet att grandmannen är imaginär.

CA nämnde inga vittnen på mordplatssidan, LP undantagen - Nicola F, Anders B och Lars J och Yvonne N. Tre av dem såg gm på mindre än 5 meters avstånd.

Varför valde han just ”korvgubben” och Mårten för att bedyra sin oskuld? Det kanske var så att Lisbeth aldrig såg gärningsmannens ansikte?

För övrigt vet jag inte hur hans berättelse gällande kallelserna och det faktum att han inte ”vågade” lämna in revolvern för provskjutning, rimmar med den här storyn. Han borde ju vara mer rädd för Lisbeth i vittnesgluggen än en provskjutning på SKL.

Nio år efter mordet är det allom bekant att ingen kommer att juridiskt kunna fällas för mordet om inte mordvapnet skulle påträffas.
Om Christer A var liktydig med gärningsman så vet även han detta,och vet han om att mordvapnet inte kommer att påträffas så innebär detta också att han vet om att han inte kan dömas för mordet på Olof Palme.
Lisbeth Palmes kategoriska utpekande av den vid tidpunkten juridiskt frikände Christer P innebär dessutom att hennes utpekande av annan person inte har någon juridisk bärkraft.
Lisbeth Palme är nio år efter mordet förbrukad som vittne i alla andra sammanhang än de som rör Christer P.Detta är också allmän kännedom för den som velat ta reda på hur saker förhöll sig tidpunkt ifråga.
Det kan man utgå ifrån att gärningsmannen hade intresse av.

Christer As uttalanden innebär således ingen risk för honom själv,inte i någon som helst juridisk mening.

Absolut, rent rationellt, men jag tycker ändå det är djärvt av honom.
Om han vill bli lämnad ifred så mycket som möjligt (vilket han vill enligt egen utsago) så är det klart negativt att möta någon som hajar till extra över hans utseende.
Detta gäller f ö oavsett om han är skyldig eller oskyldig.

Håller med, men han hade ju onekligen en gambler inom sig.

Hans attidtyd under förhören går annars från neutral (1994) till "antagonistisk" (1995-98) till uppgiven (2007-2007).

Mitt spontana antagande är att hans egna psykiska status spelar störst roll här, men även sådant som personkemin mellan honom och de olika förhörsledarna kanske kan spela in.

Omständigheter inom PU är väl mindre sannolikt eftersom inget av värde hade hänt där sedan 1989.

Vi får se vilket eventuellt genomslag den kommande dokumentären om Christer A eventuellt kan få.
Via detta torde det vara möjligt att vissa vittnen får se Christer As nuna.
Det är möjligt att det kan ge något,men det oöverstigliga problemet är att plus 37 år passerat sedan mordet.

Spelad självsäkerhet är inte direkt ovanligt bland gärningsmän. "Ni kan göra vad som helst, spelar ingen roll, för ni kan inte få fast mig, föf jag är oskyldig". Det dummaste en GM kan säga är "nej jag ska inte va med i en konfrontation, för jag har inte gjort något".

...vilket å andra sidan beskriver rätt väl hur CA agerade när det gällde provskjutandet.