Påvestackaren försöker vara diplomatisk - och blir ännu en gång 
alldeles för diplomatisk. När vi i västländerna ska försöka tala  ryssar till rätta, hör det till att säga fagra ord om Rysslands "storhet", och rapa upp lite författare, tonsättare och andra företrädare för "den stora ryska själen".
Västerlänningen försöker genom sån retorik intyga att han älskar Ryssland och dess folk, även om han står helt oförstående inför den ryska herrefolksmentaliteten, och hatar Rysslands imperialism och rovlystnad, lögner och historieförfalskning.
Det är väldigt svårt, då det handlar om två sidor av samma mynt. För en ryss är det självklart att Rysslands "storhet" kräver att andra små nationer ska underkasta sig Kremls herravälde. Heliga Moder Ryssland kan helt enkelt inte vara "stor" om inte de små folken lägger sig platta inför "henne".
Påven tänkte förstås på att Peter den store och Katarina den stora ville införa västliga tänkesätt och västlig kultur i Ryssland. Han borde sannerligen ha betänkt sig lite, och läst på om de erövringskrig som dessa potentater förde - inte minst mot kristna grannländer.
Påven får naturligtvis mothugg.
https://www.politico.eu/article/pope...legacy-empire/
http://thedialog.org/international-n...-expansionism/
https://euromaidanpress.com/2023/08/...nian-backlash/