Citat:
Ursprungligen postat av
Kriminallen
Jag tolkar det som att M håller fast vid historien som M och J kokade ihop dagen efter mordet. Hela rättssystemet är kanske lite orättvist och J är en mer kreativ lögnare. Samtidigt, M har haft många chanser att ge rimliga förklaringar till vad som hänt. Vilket hon inte gjort även när hennes advokat mer eller mindre uppmanat till det under förhör. Jag tror Ms advokat tidigt insåg var det här barkade åt.
Det sena toabesöket är en tydlig rest från Illharjen, ja. Jag tycker att det tydligt visar Ms begränsningar, att hon bara kan få för sig att kläcka ur sig något utan minsta reflektion.
Frågan är vad som gav henne tunghäfta.?
Det hon ständigt återkom till i förhören var att J skulle ta livet av sig om hon åkte fast, så det tror jag låg som en våt filt över M och var den största anledningen till att M höll sig till storyn.
Inte förrän FL och Svegfors fick henne att inse att J kanske inte alltid varit så snäll mot henne, kom erkännandet om dumpningen. Jag tror att lögnen från Illharjen var så hårt inpräntad att M till slut var osäker på vad som var påhitt och vad som var sant. Att hon inte kräkts, mindes hon dock.
Att M sedan med alla medel undviker allt som har med mordet att göra kan säkert ha flera förklaringar och måste inte nödvändigtvis vara tecken på att hon är skyldig.
Svegfors lama framtoning under rättegången har jag också funderat över och gjort samma bedömning som du. Det förefaller som att han ansett det lönlöst att göra djupdykningar för att försöka fria henne.