Citat:
Ursprungligen postat av
cirkusregeringus
Det förekommer fall där personer blir till exempel falskt anklagade för brott (tänk grövre brott såsom mord och våldtäkt) och där anklagelsen leder till en polisanmälan som i sin tur (om man har väldigt otur) leder till en rättegång. I de fall där utfallet är frikännande, så är det såklart skönt för personen i stunden att veta att den inte behöver sitta av ett straff som den inte rättvist förtjänar, men hur påverkar det personen senare i arbetslivet?
Idag är det praxis att alltid göra en så kallad bakgrundskontroll som omfattar mer än bara ett utdrag ur belastningsregistret. Den innehåller också alla rättsmål som personen förekommit i. Det blir onekligen väldigt beklämmande för personen när det uppdagas att den anklagats för mord eller våldtäkt, men å andra sidan frikänts. Hur använder arbetsgivare den här (komplexa) informationen - som han själv inte förstår eller någonsin kan vet helt säkert veta vad som är sanningen - i beslutsgrundadet för anställningen? Och till den primära frågeställningen, hur gör arbetstagaren för att bäst lindra situationen?
Mitt eget förslag är att förekomma bakgrundskontrollens resultat med att säga till arbetsgivaren att å ena sidan är belastningsregistret rent, men att man förekommer i rättsmål. Och vidare att det föreligger brott mot en själv, inte tvärtom, i och med falsk anklagelse.
Min uppfattning är att det är ovanligt att kolla något mer än belastningsregistret, detta brukar ju vara en rätt standard procedur och om man inte är dömd är det alltså lugnt.
För t.ex. säkerhetsklassade tjänster (polisen, militären, etc.) kollar man troligen är misstankeregistret, och tar ställning till lämplighet om personen finns med där. Men det är som sagt inte standard för alla rekryteringar.