På en pressträff idag, vilket Nordfront var snabba med att rapportera om (
länk), berättas att regeringen (
länk) avser göra vissa ändringar när det gäller anhöriginvandringen. Ändringarna kan i korthet sammanfattas med:
- Åldersgräns för anhöriginvandring sätts till 21 år,
- Det blir färre undantag från försörjningskrav på anhöriginvandrare,
- De humanitära grunderna för barninvandring fortsätter vara mer generösa än vuxeninvandring.
Förslagen om ökad åldersgräns borde vara ganska okontroversiellt eftersom det tyvärr förekommer tvångsäktenskap bland ungdomar som bor hemma runt 20-årsstrecket. Försörjningskraven tycks kvarstå relativt oförändrade, även om det kan skönjas en viss skärpning (dock så finns det fortfarande kvar en del undantag som regeringen inte ville ta bort). Vad som däremot framstår som oklart är hur barninvandringen påverkas.
Fenomenet med barn som skickas till Sverige som ankare för anhöriginvandring är känt för många, därav begreppet ankarbarn. Sveriges unika regler för barninvandring var det som ledde till att Sverige
toppade mottagandet av personer som utgav sig för att vara ensamkommande barn. Vad som ska ändras är nu att i stället för
ömmande omständigheter som grund för att barn ska få stanna, så ska det krävas
synnerligen ömmande omständigheter. Exakt vad som är skillnaden mellan dessa två begrepp framgår inte tydligt i det remissförslag som regeringen har lagt ut (
länk). På sidan 24 kan man läsa om bl.a. hur begreppet humanitära skäl framkommit 1980, dock är det som sagt oklart hur den nya sortens tolkningar ska ändra på något.
Regler kring anhöriginvandring för vuxna skärps i remissen, men gräddfilen för barninvandrare kvarstår alltså.
Enligt hur jag förstår hur man bedömer individuella fall så är det Migrationsverket som bedömer vilka fall som är ömmande i varierande grad. Det är omtalat att många tjänstemän på Migrationsverket är asylaktivister. Om dessa asylaktivister tidigare tolkade in barn under ömmande omständigheter, varför skulle de inte kunna tolka in barn under synnerligen ömmande omständigheter när de nya reglerna införs? Makten att tolka kvarstår alltså hos asylaktivisterna?
Mitt intryck är att regeringen är desperat att visa upp en skalp för sina väljare efter ett drygt år, och därför gör en kosmetisk ändring. Dock gör man inget tydligt åt problematiken med ankarbarn. Remissförslaget är en del av Tidöavtalet och Sd står bakom förslagen.