Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Jag har funderat vidare och plockat upp spörsmålet vi hade i början om orsak, verkan och samband igen.
Bakgrund till Js hat mot T och systern, den lite märkliga acceptansen av M som bästis och förändringen J genomgick.
Kan det vara så att M blev Js räddande ängel?
Jag tänker att mellan februarilovet och påsklovet hålls mentorssamtal med åk 3-eleverna, där man går igenom bedömningsläget och vad som krävs för ev. höjning av betyg. Av beskedet J får inser hon att trots hennes goda betyg är hon långt ifrån att nå tillräckligt med poäng för att komma in på arkitektlinjen, vilket varit hennes enda stora mål. Luften går ur henne.
Djup besvikelse, frustration och bitterhet infinner sig. Hon är inte den perfekta som klarar allt, som pappa framhåller, men det vill hon inte erkänna varken för sig själv eller någon annan. Hur ska hon hantera det?
Så på en fest introduceras M, en dansglad tjej som börjar pröva sina vingar likt en kalv på grönbete, för henne. Det klickar direkt och J glömmer bitterheten för en stund.
M bedömer och dömer inte J efter betyg eller prestationer. Hon ser upp till den populära J som, liksom hon, älskar att dansa. M är precis vad J behöver i stunden, någon som ser henne som den perfekta hon tänker sig vara och någon som inte ifrågasätter.
Festandet och partajandet blir ett mål och en legal, medveten eller omedveten, ursäkt för de misslyckade studieresultaten. I detta har hon Ms starka stöd. M, som äntligen känner sig sedd och uppskattad för den hon är.
Med partajandet som mål blir statusen i gänget central för självbilden. J tar avstånd från pluggandet, hyllar festandet och alla som inte vill festa är tråkmånsar hon inte vill umgås med. M, som precis upptäckt utelivet, hejar på.
Men här stöter J på patrull, Hon godtas inte av killgänget där T och My ingår, vilket hon inte vill acceptera. Avundsjukan kokar och bitterheten som de misslyckade studieresultaten gav projiceras på tvillingarna. Sedan följer det ena på det andra med anklagelser och hot från båda håll.
M förefaller angelägen om att hålla sig utanför bråket, men då hon blir tvungen att välja sida väljer hon J som lyft, bekräftat och gett henne så mycket.
Det slutliga spiket i kistan slås då T kommer in på läkarutbildningen och My på någon teknisk (har jag för mig). J kom inte in på sin drömlinje, men dessa två som gjort livet surt för henne blir antagna till utbildningar med extremt höga intagningspoäng. Avundsjukan växer till hat.
Alla i Js omgivning blir utsatta för hennes bitterhet och tar ställning för eller emot. J ser T som orsak till allt elände som drabbat henne, hatet eskalerar och enda chansen för J att må bättre och komma vidare är att T röjs ur vägen.
Allt detta har diskuterats tidigare, men vad jag kan minnas har det varit bit för bit och inte som en sammanhängande story där även Ms roll beaktats.
Om detta är fullt ut med sanningen överensstämmande vet jag givetvis inte. Det är mina slutsatser baserade, i första hand, på den sammanfattning som Greven försett oss med.
Enligt Johanna hade de ett avbrott under våren så få faller den teorin om dåliga betyg lite:
"BF: När var den perioden som du så att säga distansierade dig lite?
J: Ja det måste ha varit förra året, ja förra året var det nog på våren när jag tog studenten så
var jag ju mycket med dem i min egen ålder så där så då blev det inte att jag var så mycket
med Maja kring studenten där"
Själv tycker jag det lutar mer åt att Johanna ser Maja som en "festarkompis" någon som hon kan få med sig i ur och skur när andra kompisar säger nej.
"F: Vad var det som fick er att klicka så då? Kan du sätta fingret på det?
J: Ja dels så var vi rätt fulla men jag hade liksom, jag har alltid älskat att dansa och aldrig
liksom hittat någon att få med på dansgolvet men Maja älskade också att dansa. Vi var väldigt
lika. Vi tyckte om att festa på samma sätt och vi hade en sprudlande personlighet båda två så
det var som gjorde att vi klickade så bra att
vi båda tyckte om att dansa och umgås och festa "
"J: Eh, ja men vi blev nog mycket tightare för att, ja
hon fyllde ju arton och då kunde hon ju
vara med när vi festade och så vilket hon inte kunde vara innan, så då blev vi ju ännu närmre efter att hon kunde vara med hela tiden. Och jag så att vi blev nog bättre vänner efter det. "
"J: Mmm det skulle jag säga. Det är, Maja trivs ju väldigt bra i sitt egna sällskap som hon har
uttryckt det men jag är väldigt så här,
jag kan inte sitta hemma utan jag gillar att ha fester och
vara med kompisar det är ju liksom det som mitt liv går ut på så att allt jag har gjort har ju
liksom ja men Maja har hakat på tills kanske för något år sedan då har det kanske blivit att
hon liksom också fått en egen personlighet."
Johanna har använt Maja när det passat henne bäst, annars verkar Maja inte betytt särskilt mycket :
"F: Är det okej då om man säger till den andre att nej jag känner inte för det idag eller?
J: Ja vi har ju, ja som jag upplevt i alla fall och
jag har ju kunnat säga när jag inte orkat ses
eller när jag kanske inte faktiskt har orkat prata eller vara så mycket med henne under en
period och hon har kunnat säga ifall hon har liksom tröttnat på mig men
oftast har det ju varit
jag som kanske har sagt det först."
"J: Ja på senaste tiden så har ju Maja varit min närmaste vän men det är också lite speciellt för
jag har alltid haft mycket vänner och jag har ju haft många nära vänner liksom men Maja har
ju kanske inte riktigt haft det på samma, på samma sätt har jag har aldrig upplevt att hon har
känt kanske att hon bara behöver mig som sin närmaste vän så vi hade nog lite olika relation
så sätt men jag drog alltid med henne på allting liksom och hon, hon förväntades sig alltid att
jag skulle dra med henne på fester och så.
Hon räknade ju alltid med att det skulle vara
liksom vi men jag, det gick liksom i omgångar. Jag har ju andra nära också som sagt. Men ja,
vi pratade om det mesta liksom. "
"BF: Du sa för henne räckte det kanske att ha en nära vän?
J: Ja alltså hon såg det ju nog lite som viktigare att ha mig som vän för hon kanske inte
umgicks med så många andra på det sättet men jag har alltid varit väldigt mån om att ha
många vänner och så där.
För mig har det varit viktigare att ha andra också som är väldigt
nära. "
"Jag tror inte att hon har tröttnat på mig någon större period så utan
jag kanske har glidit
ifrån ibland bara."