Hur ställer sig svenska konservativa till Putins Ryssland?

Han kom inte till makten genom att ge uttryck för hämndbegär till folket. Att han går och bär på en del förbittring över hur Soviet kollapsade är en sak, att hela hans makt skulle bero på långa tal om att hämnas de som styckat Soviet är något annat (som just Hitler).



Nej, det där är ganska absurd. En någorlunda rationell krigshärskare nöjer sig med så mycket som verkligheten tillåter honom att erövra. Han skulle gärna ta hela Ukraina eller åtminstone tvinga fram regimförändring i resten av Ukraina (vilket antagligen var hans plan A), men nu har verkligheten bevisad att han inte kan ta resten av Ukraina. Alexander Dugin skriver dag in och ut om hur Ryssland måste ta hela Ukraina eller gå under, medan Putin antagligen sitter och hoppas att Ukraina sätter sig vid fredsbordet och skriver på något som kan ses som en halvseger innan han förlorar det lilla han har kvar. Ifall han sedan är nöjd med det är en annan fråga, men han känner till begränsningar i vad han kan göra och inte kan göra vid det här laget.

Egentligen är Putin någonstans emellan Bismarck och Hitler i hur han har agerat. Brezjnev kanske är en passande jämförelse. Han tycks agera rationellt och brutalt i den mått som han tillåts göra det och har i större delen av sin tid som diktator försökt få omvärlden att se honom som en förnuftig spelare. I kriget i Syrien kunde han få propagandapoäng till och med mot neokonservativa/liberala internationalister i USA som gav stöd till islamister. Han har likaså i snabba krig mot exempelvis Georgien faktiskt bara erövrat Sudetenland och inte hela Tjeckoslovakien. Felsteget med Ukraina är ju första riktiga misstaget och en fatal sådan.

Jag ogillar simpla jämförelser mellan diktatorer som bortser från alla nyanser. Exempelvis så var Stalin rationell medan Hitler var irrationell, men det betyder inte att Stalin var på något sätt bra. Man kunde se att Stalin inte kunde förutsäga att Hitler skulle anfalla Soviet då han trodde att Hitler också var rationell och aldrig skulle påbörja en tvåfrontskrig.

Hitlers utsagor om att en tysk soldat är värd 10 ryska pga irrationell nationalromantism är vad vi har att göra med, något som du kan finna i Dugins fabler om den överlägsna ryska folksjälen i hans blogg geopolitica.ru. Putin använder mest av personer som Dugin för att ge hans regim en slags ideologisk glans som den annars saknar, så att folket inte bara ser honom som det han är: en rationell maffiaboss som rationellt bara söker behålla sin makt. Det är möjligt att han till och med startade kriget för att hans popularitet var påväg nedåt efter Navalnyjs anklagelser mot honom för korruption.


jag tror att det hade att göra med irrationella faktorer som att han själv hade traumatiserats av sina upplevelser av nervgas. Det är svårt att analysera hur en så irrationell människa som Hitler tänkte när han tog sina beslut.



Jag tror att det finns annat att oroa sig över än det när du bestämmer att ta till dig av kärnvapen, men vi bör framförallt absolut inte känna oss säkra genom att spekulera om sådant. När vi analyserar riskerna måste vi anta att de verkligen smäller till.



Putin är nog rökt, men storryska drömmen är ju otroligt levande bland befolkningen och flera ledande intellektuella i landet. Ifall en förnuftets diktator som spelar på sådana drömmar i tal till folket men agerar försiktigt i verkligheten, eller en irrationell spelare kommer till makten, där har vi den stora frågan.

Det är väl sådant han haft Dugin till, och i viss mån Zjirinovskij tidigare.


Putin är bara "nöjd" om han inte kan ta mer. För tillfället. Detta är också i hög grad en rysk självhärskarmentalitet. Inte helt olikt piratlogiken - "Take what you can, give nothing back".


Varje tid, varje krig, varje ledare är så klart unik på sitt sätt, men det finns ofta också likheter och/eller paralleller som är viktiga att lyfta fram. Annars är risken att när diktatorn är borta, så förleds man tro att allt är väl och inget liknande händer igen. Vilket det gör. Särskilt i Ryssland.


Möjligen, men säkerligen också att han inte vill få tyska städer gasbombade. Britterna hade förmodligen mer gasvapen i lager.


Både och. Ja, det är en reell risk. Ja, den ryska ordningen har visat sig vara påfallande oordnad.


Utan tvekan. Det är därför omvärlden måste vara så fast mot Ryssland och helt oskadliggöra landet och inte acceptera att det kan resa sig igen. Uppdelning, embargon, inkapacitering.

Återigen så finns inget sätt att oskadliggöra ett land med 6000 kärnvapen. Embargon gör landet mer instabil och uppdelning är prov på liberal internationalistisk storhetsvansinne som överträffar till och med den "geniala" iden om att bomba fram demokrati i mellanöstern.

Vi måste i ukraina nu bevisa att det kostar enormt att återgå till 1800-talets annekteringskrig, sedan måste vi lyfta flera sanktioner i en fredsförhandling och hoppas på att en mer västvänlig president följer putin.

Ett Ryssland som enbart handlar med kina är farligare än ett som handlar främst med Europa.

Om något, så torde en övertro på ömsesidig handel vara liberalt.

Det finns flera sätt att vingklippa Ryssland på, t ex att blockera Finska viken och låta dem bli förlustiga Kaliningrad, men även att starkt reducera den ryska närvaron i Svarta havet. Det får rimligen inte bli så att Ryssland kan komma ur Ukrainakriget utan att lida territoriella förluster. Rysk trupp måste också lämna Moldavien.

U-landet Ryssland med en ekonomi av Italiens storlek, eller de nordiska ländernas gemensamma kan förstås aldrig bli någon förebild annat än för bananrepubliker i tredje världen. De kan börja med att rusta upp sin infrastruktur och se till så att majoriteten på landsbygden år 2023 slipper använda utedass.

Internationalistisk liberalism ala Clinton eller Bush går just ut på att man med sanktioner, proxykrig och krig kan tvinga fram liberalism i områden som är fientliga mot sådana ideer. Men jag känner inte till en endaste framgångsrik exempel där sådant har fungerat.

Att sitta och fabulera om en uppdelning av ryssland är tecken på hybris av ett slag som vida överträffar finansiering av isis i lybien och syrien eller den kriminella invasionen av irak.

Dessa är småländer utan kärnvapen som gärna kan skickas tillbaka till stenåldern av hökarna i pentagon utan att världen lider utav det.

Detta får inte ske i Ryssland.

Ryssland har redan förlorat halva sin militära styrka i ukraina, och oligarker har förlorat allt och vi hoppas att de förlorar novarussia hela vägen till krim. Men för carje steg ukraina tar så ökar något chansen att kärnvapen används. Så jag drar nog gränsen vid krim.

Jag är också förbluffad över tron på frambombad demokrati. Emellertid är inte avsikten att ändra Rysslands statsskick - det gjorde i praktiken Väst 1992, genom den konstitution som då utvecklades. Det blev inget vidare. Nej, sådant får de helst lösa själva. Däremot att vingklippa Rysslands praktiska möjligheter, det är starkt angeläget.


Möjligen ökar risken något, men det gör det även för Ryssland/Putin. Vad som väger över är förstås oklart, men att kröka rygg för Moskoviten måste det bli ett slut på.

Ingen har krökt ryggen för ryssland, och Merkel och Sarkozy har bevisats ha rätt om att Bush inte borde ha bjudit in ukraina att bli kandidat till nato. Ukraina har förstörts och hundratusentals har dött för att lära ryssland en läxa, men det enda man har förverkligad är att göra Ryssland farligare än någonsin och kastat dem i händerna på den nya supermakten Kina.

Världen har inte blivit säkrare och ukraina står främst i leden att riskera kärnvapenanfall och andra hemskheter.

När Putin dör kommer antagligen bara någon galnare att ta hans plats och ryssland har allt mindre att förlora. Sun Tzu talade om att man bör vara rädd för motståndaren som inte har något kvar att förlora, och att man därmed alltid bör ge honom en utväg. Tror inte att han tänkte sig då en motståndare med 6000 kärnvapen.

Den som följer rysk statstv och telegram måste väl ändå vara rädd för vilken slags ledare som kan komma efter Putin.

Det finns ingen chans, 0%, att någon rysk ledare kommer böja sig för västerländska krav på att lämna ifrån kärnvapen. Så Ryssland kommer nog fortsätta spela rysk roulette med världen några generationer till.

Ryssland har visat sig vara precis så aggressivt som vänstern hävdade att de inte var. Alla dess grannländer borde vilja bli Nato-medlemmar, och de som ligger i Europa och är demokratier borde också bli detta. Enad från mot Moskoviten!

Vi skall inte börja krig, men om Ryssland börjar så skall vi vinna.


Man bör självklart oroa sig för Ryssland - landet, folket och ledarskapet. Men, vi i Väst bör agera så att Ryssland är ännu räddare för oss. Det är så man bygger säkerhet. Det visste äldre tiders höger. De riktiga konservativa.

USA hade nog aldrig avsikten att Ukraina verkligen skulle bli nato-medlem (att låta ett land med stor andel ryssar och rysktalande, som ständigt hotar kasta landet in i inbördeskrig, bli nato-medlem är en omöjlighet), annars skulle man inte viftat med nato i 15 år tills att Ryssland anfaller. Ukraina är här antagligen lockbetet som används för att förstöra Ryssland som militär makt, men det kommer som sagt inte att trolla bort deras atombomber.

Geopolitiskt kan det givetvis vara smart att få fienden att slåss i ett krig som absolut inte är i motståndarens intresse. Därmed att Vietnam var utmärkt för Soviet för att urholka amerikanska militärmoralen, och Afghanistan var bra för USA för att sänka Soviets ekonomi. Felkalkylen ligger i att tro att Ryssland med ett svagt militär gör världen säkrare.

Nej, det gör världen farligare. Speciellt då vi nu vet att Ryssland redan var militärt svagare än de verkade innan de invaderade Ukraina. Sedan kan man fråga sig ifall det är moraliskt rätt att offra ukrainare genom att lova de något som de aldrig kommer få bara så att de kan offra sig och ge ryska björnen en käftsmäll.

Men det vore ju naivt att tala om moral när vi har att göra med cyniker som Wolfowitz och hans doktrin, där ingen spelare i Europa får vara för mäktig så att USA inte dominerar helt den europeiska scenen. Lägg märke till att jag då föredrar USA framför Ryssland, vilket inte betyder att jag ska försvara hur USA agerar. Wolfowitz är ju även hjärnan bakom att man ska bomba fram demokrati i mellanöstern och finansiera islamistgrupper som skapar instabilitet i området.

Vi är fastklämda här mellan amerikansk liberal hybris och rysk imperialistisk hybris. Jag tror att när två sidor visar sådan hybris så ökar risken för kärnvapen-apokalyps, båda sidorna var mer rationella under kalla kriget.


Vilka äldre tiders riktiga konservativa pratar du om specifikt? I tiderna av stora konflikter så var det ju ständigt bara kall geopolitik som styrde, ofta allierade man sig med Ryssland för att ta ner Tyskland som ansågs vara farligare.

Men all sådan snack om 1800-talslösningar på problemen som tillkommer med kärnvapen är givetvis inte av mycket värde för diskussionen.

Sanningen är att rädsla orsakar irrationella beslut, ett sådant beslut som kan innebära slutet för hela västvärlden, kanske hela världen. Det är givetvis rätt att Ryssland bör vara rädd för att ta till beslut att invadera ett annat land och försöka annektera mark, men likaså bör vi göra allt för att inte locka fram sådana beslut från Ryssland. Det är ju inte deras militär vi egentligen är rädda för, utan deras kärnvapen.

Men vi har som sagt två motståndare som agerar med total hybris, medan Kina agerar brutalt pragmatiskt, som man förväntar sig från en spelare som verkligen förstår både dess gränser och dess potential.

Ja, det är mycket man kan fundera på. Emellertid är saken den, och har alltid varit, att Moskoviten är expansiv och oberörd av det lidande hans expansion medför. Detta måste nu omvärlden ta på allvar, och göra något varaktigt åt.

Visst är Rysslands atomvapen ett stort problem. Emellertid kan detta hanteras, fr a om det hampar sig så att den politiska ledningen kollapsar och/eller om större inbördeskonflikter bryter ut.

När det gäller de ryska atomvapenförbanden, skriver Cornucopia intressant om dessa, som man givetvis får fästa egen bedömd tilltro till.
https://cornucopia.se/2023/06/uppdateras-terrorbombning-mot-kramatorsk-dodar-minst-atta-skadar-56-extrema-ryska-forluster-av-mansk ap/

Jag tror inte att någon vet ifall atombombshot kan hanteras. Vi talar om en möjlig weimarrepublik fylld av förbittring och stolthet mot alla odds, hopp om någon stor ledare som kan hämnas mot tidigare orätter kommer vara vad som nu driver landet framåt.

Man brukar säga att det enda vi lär oss från historien är att vi aldrig lär oss från historien. Jag tror inte att det är annorlunda i det här fallet heller, vi har bara hot om förstörelse som vida överträffar allt som vi tidigare sett.

Man får ju hoppas att nya supermakten Kina vet hur man spänner åt koppeln runt rysslands hals.

Ifall Ryssland nu börjar förlora stort och ukraina siktar på krim...och ryssland släpper en atombomb för att få ukrainarna att avsluta kriget, vad då?