Citat:
Ursprungligen postat av
bartram
Såg på din uppställning av stridskrafterna på de olika fronterna och försökte få en hum om vad det innebar beträffande numerären med utgångspunkt från svenska förhållanden:
a) UAF
En svensk brigad är på ca 5000, och är såvitt jag förstår helt självständigt stridande. Enligt Wikipedia är utländska brigader mindre (färre bataljoner)?. Sen om man tittar på din sammanställning ser man ju att det är "stridsvagnsbrigader" , infanteribrigader mm. Som den skrivbordsgeneral jag är undrar jag då vad det innebär konkret?. Plockas resurser från olika typer av brigader när man sätter in dem i strid, som skulle motsvara en bantad svensk brigad eller hur funkar det? JO jag vet också att ett problem vid analyser också är att enheterna strider utan att vara fullt bemannade.
b) Ryska regementen= brigader
Samma fråga här
Tacksam för svar!
a) AFU - "Armed Forces of Ukraine" (UAF står för "Ukranian Air Force")
Storlekarna skiftar på ukrainska brigader vad gäller numerär, men vi kan nog lägga mängden personal på lite drygt 3000.
Brigaderna har lite olika uppgifter, slagstyrka, mobilitet, etc (precis som pjäserna på ett schackbräde), men man kan i huvudsak dela in dem i tunga, medeltunga och lätta.
De ukrainska brigader som har kommit on line under senare tid och som kommer att vara mönstret för eventuellt nya och omstrukturerade äldre brigader ser ut att bestå av fem bataljoner.
Om vi tar den medeltunga brigaden som ett mönster, så kallas den i Ukraina för en "mekaniserad brigad", där tyngdpukten för manöverförbanden handlar om bataljoner som är utrustade med stridsfordon (som CV40 eller Bradleys). Ett ryskt mekaniserat förband kallas traditionellt för "motorskytte" (мотострелки, "motostrelki"), men det handlar om samma sak i princip.
Tittar man på den ukrainska mekaniserade brigadens slagordning så ser den ut så här (jag tar 47:e mek som modell, eftersom den har varit involverad i strider under offensiven):
Manöver:
3 mekbataljoner
1 pansarbataljon
1 lätt infanteribataljon (utan stridsfordon)
Understöd:
2 artilleribataljoner
1 raketartilleribataljon
1 pansarvärnsbataljon
1 luftvärnsbataljon
1 spaningskompani
1 pionjär-/ingenjörsbataljon
2 logistikbataljoner
1 signalkompani
1 radarkompani
1 fältskärskompani
(1 CBRN-kompani)
I en tyngre brigad (pansarbrigad) plockar du bort ett eller två mekaniserade bataljoner och ersätter dessa med pansarbataljoner och i en lätt brigad (jägar-, bergsinfanteri-, marininfanteri-, luftlandsättningsbrigad) plockar du bort pansarbataljonen och ersätter den med infanteri. Den tyngre brigaden har större slagkraft och kanske kan jämföras med tornet på ett schackbräde, medan den lättare har större rörlighet och kan jämföras med springaren. Mekbrigaden är lite mittemellan och får väl bli löparen då. (Dålig jämförelse, men det får duga.)
Jag anser inte att antalet soldater är det viktigaste, utan antalet fungerande förband. Eftersom en brigad (om vi nu tar den som ett exempel) är ämnad att lösa vissa uppgifter, så tittar jag på antalet sådana och skiter faktiskt i om den råkar ha 3000, 4000 eller 5000 man.
b) Ryssarna
En rysk (självständig) brigad kan i princip jämföras med en ukrainsk, men med den skillnaden att den består av fyra bataljoner och inte fem. I en motorskyttebrigad har du tre motorskyttebataljoner och en pansarbataljon. Å andra sidan är de ryska bataljonerna något större. En ukrainsk pansarbataljon har exempelvis 31 stridsvagnar, medan en rysk har mellan 36 och 40.
De ryska regementena är mindre än de ukrainska brigaderna men fyller samma uppgift. Skillnaden är att två till tre regementen sorterar under en division och det är från divisionsnivån som understödsfunktionerna portioneras ut till de olika regementena vid behov. I modellen med den ukrainska brigaden ser man att logistik och artilleri är organiskt tillhörigt förbandet, under det att dessa funktioner sköts centralt från den högre divisionsnivån i det ryska exemplet.
Jag kan mycket väl ha missat viktiga grejer här, men då kommer jag säkerligen bli påmind om detta av andra skribenter här i tråden.
