Citat:
Ursprungligen postat av
Ernie1616
Experterna kommenterar det mesta, men det är inte meningen att någon ska förklara våra beteenden. Det är tittaren som ska få chansen att reagera och fundera på om de kan relatera till det eller ej.
Som jag skrev ovan, fördjupning!
Att trotsa i sig är inte det mest spännande. Men att göra saker som är svåra, och kanske kontroversiella, för att söka förståelse det är spännande!
Efter era kommentarer är jag mer pepp på att prata med Anitha!
Sagt i all välmening men jag tror att Walldorf är lite gränslöst vilket får eleverna att senare själva få svårt att sätta gränser.
Jag säger nu inte att du hade svårt med Carros gränser för du respekterade henne varje gång.
Du hade svårt att säga åt henne att skärpa sig och du verkar inte förstå när du kränks utan har hela tiden ett öppet sinne.
Öppet sinne är bra men inte ett sinne utan gränser.
Då blir man utnyttjad av produktionen.
Framför TV sofforna kommenteras det mesta och i internettider så blir sociala medier en förlängd tv-soffa.
Man kan aldrig hindra folk att tycka och med yttrandefrihet får man uttrycka sina tankar vilka inte bara är goda alltid.
Om nu Carro har GAD så är det grymt att ha med henne i produktionen.
Vad jag såg så grät hon dagen innan brölloppet, eller om det var samma dag. Där och då. När hon uppenbart inte ville/klarade av att genomföra skulle en seriös psykolog blåst av.
Både för Carros och din skull.
Flickan har uppenbarligen en massa obearbetade issues som du blev måltavla för.
Carro drabbas än värre när det sker inför hela folkets dömande och gränssättande blick.
Det görs inte alltid för att racka ned på folk utan även för att stå upp för den drabbade i det här fallet du.
Carro må ha kommit till insikt om en del saker av både programmet och hur hon uppfattas, men priset är högt. Om hon redan från början har dålig självkänsla, ångest och trauma så har inget blivit bättre av att medverka i produktionen.
Men både Du och Carro "blir bra tv" och det är ju vad allt går ut på.
Inga trygga välmående psykologiskt funktionella personer skulle bli bra tv. De skulle heller inte behöva programmet. Med andra ord så utnyttjas människor som inte är på en bra plats.
Givetvis så vill heller ingen skämma ut sig och därför går det till ytterligheter som att istället bli det bästa (sic) paret.
Hur mycket kärlek är det då? Särskilt när ena parten uppger sig vara känslokall?
Men det blir bra TV med nakna rumpor och sexprat till frukost lunch och middag samt spelad kåthet inför kamerorna för att leva upp till bilden av att vara lyckade.
Vad lär sig unga om relationer av att titta på programmet?
Att relationer är själlösa.