Citat:
Ursprungligen postat av
Dalulven
Så med din gnistrande logik är mannen på bilden välliknande mannen på bilden?
No shit, Sherlock!
Tyvärr. Den han refererar till är mannen som han beskrev, vilken vi VET är JÅS.
Frågan är varför du väljer att dela in i stycken efter eget huvud.
I förhörsprotokollet är det tvärtom ett enda sammanhängande stycke:
"Såvitt Andersson kommer ihåg var mannen kvar på platsen mycket länge så länge som att Andersson troligen såg honom när han och Ljungqvist återkommit efter att ha hämtat Ljungqvists söner. Andersson kan inte uttala sig om huruvida mannen gav sig iväg någonstans. Vid visningen av fotografierna stannar han vid Björkman E13-00 och säger att dennes jacka och väska liknar den man han särskilt höll ögonen på. När han kommer till fotografi föreställande Engström E63-00 tycker han sig känna igen glasögonen och han säger att möjligen hade han keps eller annan huvudbonad. Han är dock osäker men har en minnesbild av mannen som välliknande detta foto. Han säger att enligt hans minnesbild var möjligen mannen tunnhårig samt något yngre än på fotot."
WPU är tyvärr behäftad med en massa utelämnade partier, omkastad ordning och andra mystiska fel.
Godtycklig styckeindelning ... Kontrollera alltid med originalet!
Om du hade läst vad jag skrivit så hade du vetat varför jag delade upp det i stycken. Det är för att det uttryckligen står att det är det.
"Andersson berättar före visning att när de svängt runt sin bil och stannat gjorde han de iakttagelser som han tidigare berättat om."
Vad står det där? Jo, att han
före visning berättar om sina iakttagelser.
Sedan sätter visningen igång här "Vid visningen av fotografierna stannar han vid Björkman E13-00"
Då är det inte den initiala beskrivningen av observationer längre. Då är visningen igång. Sedan finns det inget som visar att hans utpekanden där måste referera tillbaka på den initiala beskrivningen.
Sedan vet jag inte heller varför du fetmarkerar mannen hela tiden, jag skrev om det i mitt inlägg. "Mannen" har inte blivit någon exklusiv benämning på den man han först pratar om. Det är en tolkning du gör, som visserligen går att göra helt korrekt rent retoriskt. Men det är bara en av två möjliga tolkningar. Den andra är att han med "mannen" refererar till mannen på fotot. Och att mannen på bilden är SE är en klar indikation på att den senare tolkningen är den korrekta.
"Så med din gnistrande logik är mannen på bilden välliknande mannen på bilden?
No shit, Sherlock!"
Och här Mr sherlock, med din påstått goda retoriska analys gör du en otroligt märklig tolkning.
Det är såklart minnesbilden som är lik mannen på fotot. Vilket JA uttryckligen säger. "Han är dock osäker men har en minnesbild av mannen som välliknande detta foto"
Vad har han? Jo, en minnesbild. Vad är den minnesbilden lik? Jo, mannen på bilden.