Jag har nu fått höra hur olyckan ska ha gått till.
Pojken hade hamnat mellan vikdörren och yttre hissdörren mellan våningarna. I det läge hissen står i nu, enligt GP:s bilder. 5-årige Nima hade fastnat med antingen en del av armen eller i sitt ena ben. Oklart vilket av dem.
Pojken var livrädd och skrek konstant. Räddningstjänsten kom dit snabbt och de öppnade dörren med pojken stående utanför hisskorgen på den delen av korgens golv, där spåren för vikdörren går. Och när dörren väl öppnades utifrån, gick det på någon sekund. Det som inte fick hända.
Att pojken gled rakt ner mot räddningstjänstens personal, och fortsatte tillbaka in i schaktet under hissen och sedan föll han hela vägen till botten av schaktet. Allt gick så fort att ingen hann ta emot honom.
Jag vill absolut inte lasta någon för det inträffade. Det är en serie av extremt olyckliga omständigheter där precis allt gick hundra procent fel.
I teorin skulle räddningstjänsten ha lagt någon form av hård skiva, plåt eller plast från hissgolvet och in mot våningsplanets golv, så att öppningen/glipan under hisskorgen och schaktet skulle hållas stängt så att ingen kunde ramla in under hissen och ner i det svarta schaktet undertill.
Men med omtanke om det panikslagna barnet som skrek och skrek, ville räddningstjänsten få ut honom från det trånga mellanrummet mellan vikdörr och hissdörr mot trapphuset. Så dörren öppnades och pojken föll ungefär 17 meter ner i botten av hisschaktet utan att någon hann fånga in honom.
Räddningstjänstens personal sprang samtliga ända ner till bottenvåningen, krossade glaset och tog sig in i schaktet. Men pojken var redan såpass svårt skadad att han idag fruktansvärt nog, avled på sjukhuset.
Jag kan inte med ord säga hur ledsen jag är för samtliga inblandades skull.
Den här bilden slog rakt in i magen, nu när vi vet att tragedin är ett faktum:
Frida & Nima Dahlin.