Det tog bara 37 år att spela den live. Undrar om det är något rekord till Guinness Rekordbok?
nu är det bara att vänta på Bootlegs ifrån spelningarna. Hoppas bara att de inte ändrar setlistan till
Sverigespelningarna
Verkar som om de öppnar med Caught Somewhere in Time. Om informationen jag har stämmer är det verkligen lovande 👍😀
Verkligen! Har inte studerat setlistan, men kul med variation från tidigare turné. Maiden har ju så mycket låtmaterial att välja av.
De är still going strong, men vore konstigt om inte åldern tar ut sin rätt. Har med åldern tröttnat att gå på konserter men Maiden är DET ENDA bandet (möjligen Black Sabbath också) jag fortfarande kan betala en dyr biljett för att se igen (har sett dem tvåsiffrigt antal gånger).
Verkligen! Har inte studerat setlistan, men kul med variation från tidigare turné. Maiden har ju så mycket låtmaterial att välja av.
De är still going strong, men vore konstigt om inte åldern tar ut sin rätt. Har med åldern tröttnat att gå på konserter men Maiden är DET ENDA bandet (möjligen Black Sabbath också) jag fortfarande kan betala en dyr biljett för att se igen (har sett dem tvåsiffrigt antal gånger).
Tycker att Iron Maiden överraskade positivt med sin set-list och att de vågade utmana mer än vad jag trodde. De höll vad de lovade och vi som längtat efter att höra mer material från Somewhere in Time blev inte besvikna. Förutom Wasted Years och Heaven Can Wait har Maiden på 36 år inte framfört några andra låtar från det klassiska albumet med det futuristiska temat. Caught Somewhere in Time och Stranger In a Strange Land framfördes endast under Somewhere on Tour och Alexander The Great har aldrig spelats live överhuvudtaget. En annan viktig sak att framhålla är att de gav senaste albumet Senjutsu ordentligt med utrymme, här kan man tänka sig att de flesta andra band hade frestats att köra på säkra kort och välja äldre beprövade låtar som publiken bättre känner till men Maiden vågade ta risken och visade att de fortfarande efter 40 år är relevanta. Av de ständiga trotjänarna var det bara Iron Maiden och The Trooper som spelades men det räcker för att konstanten ska finnas där. (Lite kuriosa är att The Trooper faktiskt inte spelades under Somewhere On Tour och det är enda gången som jag på rakt arm vet att de utelämnat den efter att låten gavs ut första gången 1983.)
Något jag dock höjde lite på ögonbrynen åt var valen av The Prisoner och Can I Play With Madness, de såg jag inte alls komma men efter att ha landat efter gårdagskvällen tror jag mig ändå förstå hur bandet resonerade. The Prisoner är en av Bruce Dickinsons personliga favoriter dessutom är den antagligen ganska publikvänlig att framföra, det ligger nära till hands att tro när en lista ska spikas handlar det om att ge och ta, alla ska få med sitt och det var anledningen till att vi fick höra The Prisoner igår. Can I Play With Madness var nog med för att tillfredsställa den mer breda publiken dvs de som går på konsert för att det är en rolig händelse eller att man vill följa med sin pojkvän, alla ska ha sitt….. Can I Play With Madness är en känd låt för den ytliga massan eftersom de radiostationer som säger sig spela rock ofta väljer den då melodin i refrängen finns där och det viktigaste av allt: den är inte för lååång.
Sammanfattningsvis tycker jag att det roligt att Maiden framför en show som riktar sig till de mer inbitna fansen. Efter ett par år med Legacy Of the Beast Tour hade man börjat tröttna lite men nu känns det som om bandet är på spåret igen och trots sin långa karriär där mycket kan gå i samma gamla vanor visade Maiden att de kan leverera och fortfarande överträffa sig själva.
Tycker att Iron Maiden överraskade positivt med sin set-list och att de vågade utmana mer än vad jag trodde. De höll vad de lovade och vi som längtat efter att höra mer material från Somewhere in Time blev inte besvikna. Förutom Wasted Years och Heaven Can Wait har Maiden på 36 år inte framfört några andra låtar från det klassiska albumet med det futuristiska temat. Caught Somewhere in Time och Stranger In a Strange Land framfördes endast under Somewhere on Tour och Alexander The Great har aldrig spelats live överhuvudtaget. En annan viktig sak att framhålla är att de gav senaste albumet Senjutsu ordentligt med utrymme, här kan man tänka sig att de flesta andra band hade frestats att köra på säkra kort och välja äldre beprövade låtar som publiken bättre känner till men Maiden vågade ta risken och visade att de fortfarande efter 40 år är relevanta. Av de ständiga trotjänarna var det bara Iron Maiden och The Trooper som spelades men det räcker för att konstanten ska finnas där. (Lite kuriosa är att The Trooper faktiskt inte spelades under Somewhere On Tour och det är enda gången som jag på rakt arm vet att de utelämnat den efter att låten gavs ut första gången 1983.)
Något jag dock höjde lite på ögonbrynen åt var valen av The Prisoner och Can I Play With Madness, de såg jag inte alls komma men efter att ha landat efter gårdagskvällen tror jag mig ändå förstå hur bandet resonerade. The Prisoner är en av Bruce Dickinsons personliga favoriter dessutom är den antagligen ganska publikvänlig att framföra, det ligger nära till hands att tro när en lista ska spikas handlar det om att ge och ta, alla ska få med sitt och det var anledningen till att vi fick höra The Prisoner igår. Can I Play With Madness var nog med för att tillfredsställa den mer breda publiken dvs de som går på konsert för att det är en rolig händelse eller att man vill följa med sin pojkvän, alla ska ha sitt….. Can I Play With Madness är en känd låt för den ytliga massan eftersom de radiostationer som säger sig spela rock ofta väljer den då melodin i refrängen finns där och det viktigaste av allt: den är inte för lååång.
Sammanfattningsvis tycker jag att det roligt att Maiden framför en show som riktar sig till de mer inbitna fansen. Efter ett par år med Legacy Of the Beast Tour hade man börjat tröttna lite men nu känns det som om bandet är på spåret igen och trots sin långa karriär där mycket kan gå i samma gamla vanor visade Maiden att de kan leverera och fortfarande överträffa sig själva.
Kul med ett så intierat inlägg. Precis, som du skriver i sista stycket är det bra att Maiden inte bara kör ett greatest hits- race. Grymt att de kör flera låtar från utmärkta Senjutsu. Efterlängtade Alexander the Great samt the Prisoner är klockrena val av de äldre låtarna.
The Trooper tröttnar man aldrig på, Flight of Icarus likaså och hade kanske hellre sett Maiden körde den än Can I Play With Madness eller Wasted Years.
Intressant att de öppnar med Caught Somewhere In Time, bra öppningslåt. Stranger In a Strange Land är också grym. Som sagt bra att maiden inte bara satsar på säkra kort.
The Time Machine, Death of the Celts och Hell on Earth kan bli hur mäktiga som helst. Hade gärna sett att de la in the Parchment också, men det kanske hade blivit för mycket av det goda. Fan för mig kunde Maiden köra hela Senjutsu i nästa turné. Men överlag, bra låtval tycker jag.
Kul med ett så intierat inlägg. Precis, som du skriver i sista stycket är det bra att Maiden inte bara kör ett greatest hits- race. Grymt att de kör flera låtar från utmärkta Senjutsu. Efterlängtade Alexander the Great samt the Prisoner är klockrena val av de äldre låtarna.
The Trooper tröttnar man aldrig på, Flight of Icarus likaså och hade kanske hellre sett Maiden körde den än Can I Play With Madness eller Wasted Years.
Intressant att de öppnar med Caught Somewhere In Time, bra öppningslåt. Stranger In a Strange Land är också grym. Som sagt bra att maiden inte bara satsar på säkra kort.
The Time Machine, Death of the Celts och Hell on Earth kan bli hur mäktiga som helst. Hade gärna sett att de la in the Parchment också, men det kanske hade blivit för mycket av det goda. Fan för mig kunde Maiden köra hela Senjutsu i nästa turné. Men överlag, bra låtval tycker jag.
Håller med dig om att jag också gärna sett The Parchment i repertoaren men som du säger man kan inte få allt 😀
Ikväll spelar Maiden den första av två spelningar i Prag vilket jag gratulerar den Tjeckiska publiken till, det är de värda, men jag känner en viss besvikelse att de bara lagt en spelning till Sverige. Sölvesborg och Sweden Rock i all ära men det är långt ifrån alla Maiden-fans som tar sig dit och Maiden bryter en lång tradition sen de började som huvudakt 1983 att inte spela i en av storstäderna i Sverige, varken i Stockholm eller Göteborg, där några av världens mest lojala Maiden-fans finns. Nu tror jag iofs att de kan dra den här turnén några varv till om biljettförsäljningen håller i sig så jag är optimistisk att förr eller senare få lösa en biljett till antingen Ullevi eller Friends arena för att se showen.
