Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Nyss skrev du att T var fullt vaken eftersom hon sparkat I väggen och nu skriver du att hon kan ha varit medvetandesänkt några sekunder, det fetade. Hur motiverar du då ditt första påstående?
Vi är nui tillbaka till min s k händelsebeskrivning, där jag menar att T blir åsamkad ny skada I så snabb följd att hon inte hinner kvickna till emellan och nästan är helt inkapaciterad innan J sätter sig på henne. Trycket över lungorna tar sedan Ts sista möjlighet till motstånd.. Ev. förmår hon att sprattla lite med benen för att få bort J och vifta lite med armarna om J inte sitter så att hon kan förhindra det.
Enligt ditt första påstående skulle ett dyligt scenario vara otänkbart, men enligt det senaste fullt möjligt. Jag får inte ihop din tankegång.
Om man är medvetandesänkt är man fortfarande vaken.
Och känner smärta och kämpar emot ett strypgrepp.
Gör man det inte är man medvetslös.
Eftersom inte ens försvaret har motsatt sig att de 5-10 sparkljuden kom från Tove som sparkar i väggen får vi nog utgå från att det har gått till så.
Det är många sparkar och utesluter att Tove varit medvetslös just då.
Eftersom Tove har kämpat och sparkat med sina ben - varför har hon inte gjort det med sina armar?
Armarna och händerna ligger närmare till hands för att försöka få bort strypgreppet. Man klöser, river och slår mot angriparen. Som ofta beskrivs i litteraturen, tillfogar strypoffer också sig själva skador på hals och bröst i sin vilda kamp för att få bort förövarens händer och få luft.
Men inte här. Tove har varken gett sin strypare typiska motvärnsskador, inget främmande DNA hittades heller under Toves naglar och hon hade inga riv- och klösmärken på sin egen hals.
Då blir slutsatsen att Tove enbart kunde sparka med benen, men inte kämpa med sina armar och händer för att hennes armar hölls fast. Det kan inte Johanna lyckats med samtidigt som hon ströp, alltså måste ytterligare någon hållit fast Toves armar/händer.
Precis som Johanna uppger i sitt vittnesmål.
Det är inte konstigare än att en domstol konstaterar att en rånare som hoppar in i passagerarsätet på en bil som väntat utanför banken och med en rivstart kör därifrån - måste haft en medhjälpare.
I det här fallet finns enbart en möjlig medhjälpare.
Som dessutom erkänt att hon deltagit i att packa in, bära och köra iväg ”rånbytet” och gömma det samt kommit överens om hur de båda ska ljuga efteråt. Medhjälparen erkänner till slut att denne varit på plats - men uppger att hon sovit djupt i baksätet under hela rånet.
Det är nog inte så troligt att domstolen tror på det……