Svensk man ”blev” kvinna. Vill ev bli man igen.

Varför mår de då inte bra efter operationen? Har du sett siffrorna? Den här populationen mår fruktansvärt dåligt efter operation och självmordsfrekvensen är skyhög. De mår lika dåligt före operation men det är absolut inte något bot, i alla fall inte på gruppnivå.

Nedan får du ett nyanserat svar:

"UPPFÖLJNING

Enligt studier genomförda såväl i Sverige som internationellt medför behandlingen att livskvaliteten ökar samt att könsdysforin minskar. De flesta är även nöjda med sin sexualitet och parrelation. Det finns dock även studier som visar på en förhöjd dödlighet i gruppen, sämre livskvalitet samt ökad psykiatrisk sjuklighet efter en könskorrektion, jämfört med friska kontroller. Det är i nuläget oklart vad detta beror på. Sannolikt spelar grad av passeringsförmåga och kirurgiskt resultat i det kön man känner sig som in. Det är inte heller ovanligt att man på olika sätt under livet utsatts för mobbning, diskriminering och traumatiserande händelser som i sin tur i vissa fall kan bidra till psykisk ohälsa." Källa: Internetmedicin.se

Mer forskning behövs, uppenbarligen.

"Bara en teori"-argumentet?

Det är "bara en teori" att planeten Jorden rör sig i omloppsbana kring Solen. Många andra teorier existerar också.

En teori - i vetenskaplig kontext - är en kunskapsnivå som uppnåtts genom omfattande testning av antaganden (hypoteser) baserade på observationer. I vardagligt tal betyder teori ungefär gissning.

Vilken betydelse syftar du på med "bara en teori"?

Ja, det är ju så: att saker alltid existerat, men utan namn. Så man fick hitta på eget namn för det man kände sig som... "neutrum"/"könsneutral" och liknande. Och sedan "bara vara". Jag tänkte ändå alltid att man ju mer är sin hjärna än sin kropp. Kroppen var bara ett transportmedel för hjärnan. Ett livsviktigt transportmedel som förtjänade att vårdas ömt. Till slut förlikade jag mig med att min kropp såg ut som den gör/tillhörde ett visst kön och inte var könsneutral. Och numera ser jag min kropp som en del av mig själv. Integrerad med min hjärna. Men jag glider lätt in och ut ur det där även nu. Det finns där. Men jag behöver inte benämna det med namn eller ens bry mig om det. Man åldras helt enkelt och förlikas med sakernas tillstånd. Det är nog lättare för sådana som dig och mig, tror jag. Om man hade varit transsexuell däremot, hade det varit svårare, mycket svårare att förlika sig med det hela. Så viss förståelse har man ju, även om det inte går att helt förstå. Men könsdysforin, den fattar man ju. De har man ju på sätt och vis själv upplevt. Om än i mindre skala, givetvis.

Exakt. Åldern gör sitt. Man lär sig, precis som du skriver: att uppskatta sig själv och tom. gilla sina skavanker och det som inte blev som det borde bli. Väldigt mycket blev ju rätt ändå! Sanningsenlig klyscha.

Ja, det hoppas jag med. Vore trevligt om alla kunde börja vara nyfikna på varandra istället. Och istället för att tex. se "Mia transkvinnan", se "Mia, människan - vem är hon?". För givetvis är Mia mer än bara en transkvinna. Hon kanske är en jävel på att lira gitarr, vem vet? Eller så lagar hon väldigt god pasta karbonara. Hon kanske är en sympatisk vän som står pall när det blåser hårt. Vi vet inte mycket om henne, mer än att hon lägger upp klipp på youtube och är transkvinna. Mia verkar i övrigt vara nöjd med att vara Mia, finns inget som indikerar om att hon vill bli man.

Inte säkert att det har "Ökat lavinartat" med personer som på riktigt är transsexuella. Men könsdysforin kanske har ökat? Förvirringen kanske har ökat? Det är svårt idag att vara människa. Samtidigt som det är lätt. Men de som redan i fosterlivet fått den defekt som senare visar sig som transsexualism lär vara på samma nivå nu som förr. Om inte hormonstörande ämnen i vår miljö ställt till det alldeles...

Tja, vad vet vi egentligen om de kvinnliga vikingarna som stred hårt och som kom upp högt, mycket högt i rang? Dessa kvinnor kanske i själva verket var transmän. Vad vet vi? Låter det särskilt "kvinnligt" att vara en super-stridis?

Del har alltid funnits säkerligen de som känner igen sig i motsatta könet och att klä ut sig på teatern är välkänt.

Det finns dock inte belägg för personer som tror att de verkligen är av "fel kön" i kontexten att det inte är en svår psykos (inte ens det säkert men borde ha hänt).

Sen så finns det inte arméer av människor ens idag i andra länder och inte ens äldre i Sverige som lider av denna sjukdom "trans".

Om det var genetiskt/biologiskt så vore det lika vanligt i Sahara och Amazonas bland 80+ där som bland 90-talister i Stockholm ....

Jo, det här ju uppenbart ökat. I Sverige framförallt i Stockholm sedan 2010-talet typ ....

Om det vore biologiskt/genetiskt så skulle det ha funnits över allt, i alla åldrar och alla platser och i alla tider vilket allt talar emot att det är. Överväldigande fakta.

Det är alltså en kultursjukdom och inte alls som depression eller diabetes som finns överallt och i alla ålder oavsett om vuxna män i Pippi Långstrump kjol och stringtrosor uppmanas att läsa sagor för småflickor eller inte.

Som alla andra sjuka trender så kommer denna idioti ifrån usa, faktum är att biden pushar för detta vansinne.

Sök upp Odins men på youtube eller rumble, han talar om fördärvet i usa.

Kanske är lättare i västvärlden att få vara sig själv? Även om man blivit skadad i fosterlivet på ett eller annat sätt.

Du kanske inte minns Dana International? 54 år, vann Eurovision något år. Transkvinna, från Israel.
Vet du vem Audrey Tang är? Det är Taiwans digitalaminister och världens första transsexuella minister.

Det är inte så att det endast existerar i västvärlden.

Det saknas vetenskapligt stöd för att könskorrigerande operationer minskar sjuklighet och illabefinnande - det vet jag redan. Det var vad jag sa.

Alltså, dessa måste leva så in i helvete ensamma liv. Vem vill dejta en medelålders man som lajvar kvinna ?

Var finns den marknaden?

Du verkar ha gått "all-in" för RFSL propaganda....
Tagga ner lite och inse att den organisationen är en vänsterextrem sekt för sexualdårar.