Gift vid första ögonkastet (säsongerna 2014-2025)

Håller helt med om detta. Jag har tänkt på de att det verkar vara de mer introverta som har mest problem i programmet, för att de verkar ha svårt att komma nära en annan människa snabbt. Kanske den typen av person helt enkelt inte (galna tanke) ska vara med i ett program där du gifter dig med en främling. Kanske experterna borde fokusera på de mer extrovert lagda personerna som har störst chans att lyckas, och låta de introverta fokusera på nätdejtandet.

Sen finns dock ett problem. Vem är typ 30+ och singel och måste söka till tv för att hitta en partner? Antagligen inte de med emotionellt stabila, trevliga, snygga och harmoniska personerna. Jag undrar hur fasen Ida är singel. Väntade för länge och nu är alla bra tagna?

Stort misslyckande att ansvariga inte klarar av att leta fram deltagare som har förmåga att ta till sig konceptet, inte klarat välja normala människor. Kanske sådana inte söker till så utmanande program.

Flera av deltagarna är för djupa, ovilliga att bara ha trevligt, har problem i bagaget, passiva och fantasilösa. Det är omöjligt att ta in en ny människa och aktivt upptäcka varandra och tillvaron med de ”handikappen” flera av dem har.

Håller med dig och Bohonos. Jag såg om det plågsamma bröllopet där Carro så snabbt dissade Agust och satt och tjurade med sin ölflaska och vägrade dansa bröllopsvals. Hon skämde ut honom inför hans mamma och släkt. Produktionen borde ha plockat bort henne direkt om de haft någon integritet och omsorg om deltagarna.

Jag tror inte att de måste söka till teve för att hitta en partner. Däremot att de ser det som ett roligt äventyr och att det kan fungera. Inget fel på deltagarna, de är som folk är mest.

Vänstersnubbar är väl alltid ”bad” i betydelsen felaktiga, eller?

Han visade förståelse för hennes reaktion. August kunde inte på förhand veta att Carro skulle reagera negativt. Snart har han lärt sig var nivån ligger och med det förtvinar spralligheten och Carro får en inbunden och olycklig partner.

3 liberaler är många, i förhållande till valresultatet.
Förmodligen ambivalenta mellan att erkänna samhällsproblemen och fullt ut känna sig präktiga. L blir mellanläget.
Stina förstår nog inte varför hon röstar C. Antagligen för att Annie Lööf har skinn på näsan…

Det är ju ännu sjukare. Inte reagerade måste ju betyda att hon inte blev rädd initialt utan först när hon tänkte efter så bygde hon upp något påhittat scenario där det normala utfallet är att man kraschar och dör när man öppnar dörren, och skäller ut honom i efterhand.

Dumheter. Det där är antingen ett taffligt efterkonstuerat försök att verka sansad (som misslyckas) eller så är hon totalt rubbad. Jag vet inte vad som är värst.

Mina tankar efter femte avsnittet.

Experterna och produktionen
Trots mina tidigare protester (om falsk marknadsföring i och med att programmet inte lever upp till löftet om att gå ”bakom kulisserna”) får jag erkänna att knepet med att lägga försmaken av nästa avsnitt i slutet av Kärleksrådet har fått mig att titta. Tyvärr har jag noterat att produktionen där även tagit till det amerikanska greppet med falska cliffhangers, alltså repliker tagna ur sitt sammanhang som ska få skeenden i nästa avsnitt att se mer dramatiska ut än de är, och på så vis säkra tittarsiffrorna. Det är en kortsynt strategi, tror jag, eftersom man snabbt kan räkna ut vad som är riktiga bråk (bildörren) respektive helt vanliga samtal (Stina med ”om jag inte hittar mannen i mitt liv får jag vara själv”).

Och en sak till – det är kuriöst att GVFÖ är ett program utan egentlig vinjettmusik. Det enda vi får är en melankolisk pianoslinga som ackompanjerar resumén, och blinka-och-du-missar-det-klippet på en man i kostym som passerar värmeljus tända i en icke brandsäker hjärtform. Varför väljer man att lägga sordin på stämningen i varje intro, något som sedan måste ”hämtas upp” med extra klämkäck pop om det ska vara peppigt därefter? Det är nästan som att man vet att giftermålen inte brukar gå så bra.

- Och så noterar vi ännu ett verb ur terapeutvokabulären som smittat av sig på de deltagande: att ”trygga” någon, som verb.

Ida och Arvid
Arvid är ”den mest känslomässiga man” Ida har träffat, men han känner också en tomhet, och tomhet är just den känsla man får av deras samtal över middagsbordet. Kanske är det Arvids lite monotona röstläge som förstärker det intrycket, kanske är det klippningen – men visst känns det mer som två personer som läser högt ur en självhjälpsbok än som ett genuint samtal? Uncanny valley.

-Det viktigaste är väl att man känner att man är sann och ärlig mot sig själv. Man måste vara inställd på att ingen relation är hundra procent uppåt. Det finns både toppar och dalar. Det handlar om hur man tar sig igen om dalarna.
-Jag är ansvarig för mitt eget mående.
-Det är självklart. Jag uppskattar att du är ärlig.
-Nu när du tog emot mig så fint kände jag mig trygg igen.
-Det är inte konstigt om man behöver tid för reflektion.
-Du är väldigt vacker.

Vidare till Knutby, där Ida gör lite för mycket av ortens mörka historia och kräver en true crime-pirrig rundtur med "grillchips och Pepsi Max" (det finns så klart andra läskmärken) till mordplatserna. Är det här verkligen så kul att höra för en Knutbybo? Men Arvid spelar snällt med. Hemma hos Arvids mamma slås Idas mäklarprotokoll på, och huset – med kungspudel och egen pool – får med beröm godkänt. I en synk med Arvids mamma räcks också några nycklar till gåtan Arvid Stark över, om skilsmässan och det hon kallar för ”tokigheter” när han var liten, i skenet från Rederiet på tv:n.

Man får väl fortsatt säga att det ser lovande ut här, trots Arvids ”egentid”, men att programmet fortsätter att teasa oss med att bubblan kan spricka – när som helst nu! – måste ju betyda något. Väl?

- I en kort scen plockar Arvid ett skäggstrå från Idas kind. ”Jag minns när en pojkvän till mig såg mina svarta skägghårstrån för första gången. Jag var 15 år. Det var så fruktansvärt jobbigt”, berättar Ida. ”Då hade du inte noppat dem”, observerar Arvid. Det var nog inte riktigt poängen.

- ”Det är skillnad för mig att ha ordning och reda och väldigt välstädat när jag bor själv”, förklarar Arvid kritiskt efter att ha noterat avsaknaden av visp hemma hos Ida. Förlåt, men bor inte du hos din mormor?

- ”Det är första gången du får smaka mitt viltkött” – med PTSD:n efter förra avsnittets skämt rustade man sig här för ännu en ekivok vändning, men tack och lov höll de sig från det.

- Precis som i tredje avsnittet nämner Arvid i förbifarten att han ”pratat med Johan”. Jag väljer härmed att lansera den alternativa teorin/min head canon att denne Johan är synonym med ”Grävis” från 2021 års säsong.

Caroline och Agust
Agust, och även vi tittare, blir snuvade på den MTV Cribs-liknande husesyn i Carolines lägenhet vi sett fram emot, eftersom paret anländer till Kumla mitt i ett gräl.

En relevant fråga om bildörrssituationen är om Agust själv har körkort. Om inte kan man tycka att han har mindre auktoritet i att uttala sig om vad som är farligt och inte. Och han verkar heller inte förstå att en situation kan bli farlig av hur en förare reagerar på en passagerares oväntade beteende i bilen, oavsett om agerandet i sig, tekniskt sett, är farligt eller ej. Det är vad han borde be om ursäkt för – sedan kan en separat diskussion föras om bildörrsvanor i Sydafrika och Sverige. Men jag tror att situationen och den efterföljande diskussionen hemma hos Caroline mest ska förstås som en fortsättning på den latenta konflikt mellan parets personligheter som inleddes redan i Söderköping (eller ännu tidigare). För Caroline får den avsmak hon redan känt inför Agusts ”lekfullhet” nu ett legitimt utlopp. Hon har hela tiden stört sig på det, och nu är det bevisat att det inte bara är barnsligt och oattraktivt, utan dessutom farligt. Och för Agust är Carolines kritik ännu ett sätt att slå ned på hans person, vilket tvingar honom att stå upp för sitt sätt att vara på: ”När jag märker att du tar det på så stort allvar blir jag sugen på att utmana det.” En avspärrning är en inbjudan, och en stängd bildörr är till för att öppnas. Det är därför det blir så svårt för båda att backa.

När bråket och den dåliga stämningen är ett faktum är det dock Agust som försöker bryta isen och visa sig öppen. Medan Caroline sitter bortvänd i soffan med ett stort vinglas, snus och Bitterfittan på bordet framför sig (börjar rekvisitörerna bli lite väl övertydliga?) sätter han sig bredvid, öppen och med kroppen riktad mot henne. Agust har reflekterat och skrivit, och öppnar med ”några frågor [han] är nyfiken på”. Här framstår han klart som den känslomässigt mer mogna i paret, men ett ofrånkomligt, och outsagt, faktum (läs: min ogrundade spekulation) som lurar i bakgrunden är naturligtvis möjligheten att Caroline inte känner samma attraktion, vilket skulle göra att hon har lägre incitament att ”komma nära”. Agust tycks också vara inne på något liknande: ”Om jag ska vara helt ärlig tror jag inte att det har med min lekfullhet att göra”. Jag håller nog med. I slutändan kokas det hela dock, med expert-Kalles hjälp, ned till att handla om Carolines dåliga självförtroende, och bildörrsfrågan berörs inte alls.

Efter expert-Kalles avfärd vaknar paret till en ny dag i Kumla, och scenen där Caroline vänder sig mot Agust på morgonen känns lite som en Märtha/Axel-situation, men utan en (fysisk) kuddmur (Die kudd-Mauer im Kopf). Därefter tar paret några dagars paus från varandra, och åter i Uddebo insjuknar Agust i corona (troligen), vilket tacknämligt nog inte behandlas med homeopatiska läkemedel. Stämningen verkar vara lite bättre nu, och Caroline får ensam gå på midsommarfesten (”är du en del av tv-teamet?”), vilket hon verkar klara med bravur. Lite synd, så klart, att Agust inte kunde vara med (annat än på avstånd) – man får hoppas att Caroline får fler chanser att se honom i sitt rätta, lekfulla sammanhang.

- Var bildörrsscenen som vi fick se den, ur Agusts POV, en rekonstruktion? Mycket märkligt filmat.

- Caroline: ”Det känns svårare nu än om man hade träffat någon och . . .” Expert-Kalle fyller glatt i: ”Dejtat på torget, ja.” Är det så Kalle tänker sig att folk träffas utanför tullarna? Stöter ihop på något torg när de ska köpa rovor, eller vad folk på landet nu gör.

- Kan alla framtida expert-Kalle-synkar filmas i en bil, med Kalle bakom en nedvevad ruta? Bedårande!

- Problematiskt att Caroline gör två tummar upp när hon nås av nyheten om en extrem värmebölja på midsommarafton. Är klimatkrisen ett skämt för dig, Caroline? Människor dör! (Obs, skämt.)

- Ett tecken på att dynamiken ”Agust är sprallig och det är jobbigt” lever kvar är att Caroline ofta besvarar helt normala kommentarer från Agust med ett tonlöst litet skratt, som typ ska säga ”jag förstår att du skämtade nu”.

(Fortsätter nedan.)

Så här tror jag:
Såhär röstar deltagarna:
Fredrik - M
Stina - S
Alexander - S/C
Lina - S
Agust - V eller inte alls
Carro - V
Ida - M
Arvid - M

Intressant sammanställning! Har vissa invändningar:

Arvid - L. En moderat statsminister kallade försvaret för "särintresse" och skar sen ner det lilla som sossarna hade lämnat kvar av Försvarsmakten. Detta förlåter inte Arvid. L har i kontrast varit för NATO i mer än 20 år och har en historia av att vara för försvaret (och Björklund var ju officer!). Arvid lägger därför sin röst på L.

Ida - C. Om Ida röstar så blir det på centern, vars prat om starka kvinnor och fri företagsamhet passar henne. L är för mycket snack om samhällsfrågor och annat främmande.

Agust - borgerlig individfokuserad "vänster" typ MP/C/L. Liknar Ida mycket i sitt gränstestande och vilja till självförverkling, men är mer reflekterande och saknar helt Idas samtidsskadade Instagramblick på sig själv, utan står stadigt i landsbygdens mylla istället för vingligt på sthlms ängsliga gator.

Stina - S. Hon arbetar inom vården och vet därför precis hur borgarnas skattesänkningar finansieras och vilka som får ta smällen för det. Samtidigt är hon konventionellt konservativ. Svaret blir S.

Fredrik - C. Vill vara "snäll" (inte indirekt rösta på SD), men är samtidigt inte vänster.

Carro - V, eller Fi:s sista röstande kanske?

Alex - S, som i stabilt.

Lina - S, som i schysst.

(Fortsättning.)

Stina och Fredrik
I en intervju med Filter säger GVFÖ:s producent att de inte söker starka karaktärer, utan tvärtom: ”ju vanligare, desto bättre. Det beror på att vi har en så stark premiss att det inte spelar någon roll hur blek du är – det blir intressant tv ändå”.

I och med det här avsnittet vill jag anse den tesen motbevisad. I brist på konflikter, handling eller någon som helst dramaturgi ägnas större delen av Stina och Fredriks segment åt ett tjugo minuter långt reportage/reklamfilm för WiLLY:S där paret först gör en handlingslista inför midsommar (kyckling, majs, champinjoner), åker till WiLLY:S, handlar på WiLLY:S och sedan vandrar ut ur WiLLY:S med företagets slogan i helbild bakom sig. Pizzicato-stråkarna i bakgrunden, som ska signalera att något lite tokigt händer här, lyckas inte övertyga – till och med Idas och Arvids ChatGPT-dialog är mer intressant. Dramatisk peak var väl följande utbyte – vi kan kalla det majs-gate:

-Majs är inte min favorit
-Nej, men många äter majs, vet jag.
-Mm.

Därefter följer en för all del trivsam men inte uppseendeväckande midsommarmiddag vid ännu en stuga vid sötvatten med gröna gräsmattor, hundar och björkar i bakgrunden, till förväxling likt de andra i avsnittet. Trivsamt men inte uppseendeväckande kan få stå som omdöme för allt som gäller Stina och Fredrik hittills.

- När Fredriks vardagslängtan blir så stark att han till och med dristar sig att ”se fram emot alla blöjbyten” får pappa Stina till sist sätta ned foten med en reality check: ”Du kommer att ångra de orden.”

- Och Fredriks mamma: ”Stina verkar ha skinn på näsan.” Jo, tack. Det har framgått. Dock: rörande scener när hon ser hur lycklig han är.

Lina och Alexander
Alexander tycker om Lina ännu mer efter sjukhusvistelsen (som turligt nog verkar ha fått ett lyckligt slut). I enrum med kameran spinner han vidare: det är stunderna nära Lina som ger honom ”energi, bekräftelse och magi”. Han tror också att hon tycker om honom, och vid midsommarbordet i Ullared (ännu ett stigmatiserat ortsnamn, jmfr Knutby) framkommer att han testat den tesen genom att ”fråga chans” på Lina. Detta som ett erkännande av att de, även om de är gifta på riktigt, naturligtvis också måste upprätta en parallell/verklig relationstrappa, och det är ju rätt tänkt. Vi får inte veta om Lina kryssade för ”ja”, ”nej”, eller ”kanske” på Alexanders fråga chans-lapp, men deras samtal efteråt talar för det sistnämnda – hon ligger efter honom i känslorna, som hon uttrycker det.

Tröjgrälet, så. Återigen får vi inte se nyckelscenen (när får vi 24/7 Paradise Hotel-nattkameror, valbara på Play, à la Älgvandringen? Fixa det!), men så gott jag kan rekonstruera det var upphovet frågan om huruvida Alexander skulle bära tröja eller vara barbröstad i en ”videohälsning” de skulle skicka. Därifrån inleddes – intressant nog med tanke på vilket program detta utspelar sig i – en diskussion om integritet. Den som ogillade att jag inte riktigt tog ställning i bildörrsaffären riskerar tyvärr att bli besviken igen nu, men jag tror – det här kan ni fylla i själva vid det här laget – att det handlade om mer än en tröja, eller åtminstone att Bara Bröst-diskussionen bara var en utlösande faktor.

Precis som Caroline inte kunde, eller trodde sig få, bli berättigat sur på att Agust och hon inte passar ihop, eller på att det är något med Agust som bara är störigt, tror jag att det hos Alexander fanns en frustration över att Lina inte besvarar hans känslor, och/eller hos Lina över att Alexander pressar henne, även om han menar väl. Men sådant avhandlas ju prydligt med ett vuxet samtal i soffan, som paret också gjorde tidigare på dagen. Det bråkar man inte om på natten. Och så bråkar man i stället om – en T-shirt. För bråket måste ut någonstans.

Till sist
- Mina tankar om kommande avsnitt publiceras också i e-postnyhetsbrevet GVFÖ-revyn, vilket man kan prenumerera på här. Men självklart fortsätter jag också att skriva här i tråden.