Riksbankens räntehöjningar under 2023 (sammanfogad tråd)

Vilken då utlandsskuld??
Var har du hittat den?

Man bör inte normera med inflation.
Utan med BNP. Eller kanske hellre BNP/Capita.

Riksbanken, vill jag minnas det var, har gjort en sådan normering med BNP för Sverige och fastighetspriser över lång tid. I Sverige är trenden fallande. Dvs Fastighetspris/BNP faller.
Det är dock över lång tid.

Kortsiktigt svänger Fastighetspris/BNP över den fallande trendlinjen.

De senaste ca 30 åren har Fastighetspris/BNP rört sig från under trendlinjen till ovanför.

Om trenden sedan skall fortsätta vara fallande eller bli konstant kan man ju spekulera i.

Men fortsatt stigande BNP lär leda till högre Fastighetspriser.

Det kan vara värt att notera att Sverige inte hade stigande BNP/Capita mellan 1300-talet och 1800.
Ingen ökad levnadsstandard. Och det är klart att då lär väl fastighetspriserna ligga still.
Bl a så begär de som bygger och renoverar mer betalt. Och då stiger renoverade byggnader i pris.

(Ska försöka komma ihåg att kolla BNP/Capita för Holland genom århundradena i morn).

Sweden External Debt accounted for 172.1 % of the country's Nominal GDP in 2022, compared with the ratio of 170.1 % in the previous year.
https://www.ceicdata.com/en/indicator/sweden/external-debt--of-nominal-gdp
External debt is the portion of a country's debt that is borrowed from foreign lenders, including commercial banks, governments, or international financial ...

External Debt. Gross external debt, at any given time, is the outstanding amount of those actual current, and not contingent, liabilities that require payment(s) of interest and/or principal by the debtor at some point(s) in the future and that are owed to nonresidents by residents of an economy.

Foreign debt can be useful as it allows the country to fund investment in different sectors, thus improving economic growth. Moreover, a country can utilize the funds received from a foreign lender to meet various expenditures. That said, one must remember that it can lead to a vicious cycle of debt. This can thwart long-term economic development. Hence, companies and governments prefer internal debt to foreign debt.Japan är ett lysande exempel på ett land som finansieras främst med nationell skuld.

Anm:
Om ett land har en stor skuld till utlandet men använt resurserna för att stärka landets konkurrenskraft, t,ex genom att bygga KKV, nya järnvägar och motorvägar, nya LNG hamnar, nya industrier, forskningsprojekt, teknikutveckling osv kommer lånen att stärka landets nationalekonomi.
De utländska långivarna kommer att vara positiva.
Men om lånen används till bidrag till fattiga invandrare (välgörenhet), lån till ombildning av hyresrätter till borätter (lyxkonsumtion) och annat meningslöst kommer lånen på sikt att bli dyrare.
Investerarna kommer inte att vilja köpa SEK och vår valuta sjunker i värde. Våra lån blir dyrare.
Svenska staten har valt att hålla den statliga skulden på en låg nivå för att locka utlandet att köpa våra statsobligationer. Men det sker på bekostnad av att välfärdsnoten skickas vidare till kommuner, företag och hushåll via skuldsättning.På bekostnad av att de framtida pensionerna urholkas.
Vi har skapat BNP tillväxt genom skuldsättning och befolkningsökning.
På ytan ser siffrorna snygga ut men inte om man dyker ner i fundamenta.
Regeringarna använder den låga statsskulden som en Potemkinkuliss och propaganda för att övertyga valboskapen om att "vi är rika" och kan kosta på oss en extrem välgörenhet.
"Va f-n får vi för pengarna?"

Citat:

Ursprungligen postat av Pottkusk

Ja enligt skolboken men det finns undantag som t.ex Japan.

Det fetade är ren nonsens som du i likhet med de andra obildbara stollarna dragit rakt ur arschlet.
Räntan måste vara högre än inflationen för att inte vara inflationsdrivande. [full stop]

Du har under hela vår tragiska konversation raljerat utan någon som helst substans eller kunskap. Inte en enda referens som styrker några av dina oändliga stolliga påståenden.

Men argumentera mot mig!!!
Kom inte bara med massa hjärndöda påståenden som du drar rätt ur arschlet.
Visa referenser som verifierar dina påståenden och håll inte på som en jävla barnunge och vråla: Du är dum!
Visa (begriper du ens vad detta innebär) att jag har felBegriper du överhuvudtaget hur kunskap uppstår??
Jag ger upp …
Ingen av er verkar ens besitta grundläggande kunskaper inom området varför vidare försök till diskussioner läggs ner för gott.

I min omgivning ser jag många hushåll med inkomster på ~50000:- efter skatt, med 5 miljoner i bolån och någon miljon till för bilar, båtar och annat. Eftersom många bundna bolån löper ut i år så tycker jag mycket pekar på att dessa hushåll kommer få stora problem. Minst en av lönerna i hushållet kommer gå åt till att täcka lånen. Med ränta på 5% och amortering på 2% så blir månadskostnaden för 5 miljoner 28000:-. Med kraftigt höjda priser på allt så ser det väldigt magert ut. Det borde åtminstone bli köparens marknad på bilar, båtar och annat fluff till att börja med, men eftersom löneökningarna ligger under inflationen så kommer problemen bli större med tiden och även vanliga bostäder bli billigare.

Du fortsätter tjata om Herengracht som om det är något som kan tillämpas på hela världen. Det handlar om ett specifikt bostadsområde i ett specifikt land där man har tittat på bostadspriserna under några hundra år. Jätteintressant, visst, men om du har forskat inom matematik bör du veta att det finns flera hundra ytterligare parametrar att ta hänsyn till. De senaste 50 årens extrema befolkningsökning som kommer bli ännu mer extrem de kommande 50 åren är ett exempel på en av dessa parametrar. Att du sen sitter och påstår att alla som inte delar dina analyser till 100% drar sina slutsatser ur röven tyder inte på något annat än hybris.

Malmoepags referenser till PID-regulatorer är något du borde ta till dig istället för att slå ihjäl.

Din argumentation bygger på P-regulatorn just nu, utan en enda tanke på integrationstider eller derivata.

Jasså?

För tredje gången, jag citerar från mina tidigare inlägg:

”än en gång det går inte att göra en så förenklad analys som att enbart se på Herengracht indexet.

Delar länken igen:

http://archive.riksbank.se/Upload/ra.../ruth_kap2.pdf

citat från artikeln:

”bostäderna är övervärderade om
i. bostadspriserna ligger över sin långsiktiga trend
ii. bostadspriserna inte kan förklaras med fundamentala faktorer
iii. prognoser från modellerna indikerar sjunkande bostadspriser”

Du har fortfarande inte svarat på varför du anser att man kan helt bortse ifrån vad som i min länkade artikeln benämns som fundamentala faktorer.

Du anklagar mig för att vara okunnig men samtidigt så sitter vice riksbankschefen i ett ekonomibyrån i SVT och gör i det närmaste exakt samma bedömning som mig.

Hon menar att bostadspriserna kommer fortsätta falla och att de kommer falla ca 20% från toppnoteringen.

Jag har tidigare skrivit att jag tror de kan falla 25%, så om något är jag mer negativ än henne.

Så jag har redovisat hur jag gör min bedömning enligt ovan och jag har redovisat hur andra experter bedömer utvecklingen.

Det du hela tiden gör är att hänvisa till ETT område i Holland och du bortser från alla andra sakliga argument.

Så varför tycker du att man kan bortse ifrån ”fundamentala faktorer”?
Varför tror du att så många experters analyser skiljer sig från din?

Och för tydlighetens skull vad är din bedömning på hur mycket priserna kommer falla ifrån toppen?

Ja, exakt så!

Bevisbördan ligger så klart på dig som går mot strömmen och påstår att man inte tjänar på att köpa bostad.