Citat:
Ursprungligen postat av
Konrad
Genom flerfaldiga devalveringar under 70-talet så sjönk den svenska kronan som en sten. T.om riksbanken kallar det för en devalveringsvåg.
"I Europa försökte staterna inrätta nya växelkursarrangemang sinsemellan. Sverige deltog i försöken, men under trycket av försämrad konkurrenskraft devalverades kronan upprepade gånger från 1976 och framåt.
Kombinationen av en expansiv penningpolitik, snabbt växande budgetunderskott och statskuld, försämrad bytesbalans, hög inflation och snabbt stigande lönekostnader gjorde att Sverige vid upprepade tillfällen devalverade kronan. Detta för att stärka industrins konkurrenskraft och på så sätt förbättra bytesbalansen så att utlandsskulden inte skulle växa sig alltför stor.
I april 1977 samlades medlemsländerna i valutaormen på svenskt initiativ. Sverige hänvisade till obalansen i sina utrikesaffärer för att devalvera kronan med 6 procent mot den västtyska D-marken. I augusti devalverades kronan igen, nu med 10 procent."
https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/devalveringsvagen-inleds/
Expansiv penningspolitik innebar att den offentliga sektorn byggdes ut något så enormt under 70-talet. M talade då om den ofantliga sektorn. Allt förbereddes med kommunsammanslagningarna 1970-71. Kommunerna skulle bli större för att "orka" med att bygga ut den offentliga sektorn.
Nu mera är det ingen som ifrågasätter det som hände då. Givetvis beror det på att de anställda inom den offentliga sektorn har blivit så många att de är de som i praktiken politiskt styr och ställer i Sverige nu mera. Det är inte brukspatronen, Wallenberg eller metallarbetare Andersson som styr men det är en helt annan diskussion.
Tack för upplysning!
Jag minns inte 1977- jag var väl för ung men 1982 mindes jag. Jag tror devalvering skedde även senare under 1980-talet.
Utbyggnaden av offentlig sektor under 70 och 80-tal var enorm.
Även miljonprograms bostadsområden med offentlig finansiering.
I början av 1990-talet hade Sverige kanske Europas högsta statsskuld!
Den betalades av genom höjda avgifter i välfärden, avskaffande av bidrag till bostadsbyggande, konfiskering av pensionsfonder osv. Utbyggnaden av offentlig sektor avstannade och regeringen flyttade budgeten för äldrevård, daghem, skolor mm från staten till kommunerna.
Så sänktes statsskulden och kommunerna fick bördan istället.
Nästa steg i att hålla nere statsskulden var att se till att hushållen ökade konsumtion och BNP genom att skuldsätta sig via "billiga" bolån.
Regeringarna har kunnat skryta om låg statsskuld och hyfsad BNP inför omvärlden.
Utlandet har köpt statsobligationer ända tills det inte längre går att hålla skenet uppe längre.
Där är vi nu.