Konservatism och valutan

Nja, Schweiz är liberalt. Ett av de mest liberala länderna.

Här har du en lista på mest konservativa länder. (Ja, det går ju alltid ha synpunkter på vilka kriterier som används. Men det ger en grov skattning iaf)
https://wisevoter.com/country-rankings/most-conservative-countries/
[PHP]1 Eritrea 0.01
2 North Korea 0.015
3 Afghanistan 0.021
4 Yemen 0.033
5 Belarus 0.039
6 Syria 0.04
7 Turkmenistan 0.042
8 People's Republic of China 0.044
9 Saudi Arabia 0.044
10 Tajikistan 0.047
[/PHP]
Så det väl här du kan se hur de länderna hanterar sina valutor. Då får du en ide om hur konservativa vill ha det.

Belarus ligger geografiskt närmast så du kanske vill titta mer där.

Dessa kan man också titta på:
[PHP]25 Uzbekistan 0.092
28 Russia 0.102
32 Turkey 0.115 [/PHP]


Schweiz ligger nästan i botten. Så det är väldigt fel land att titta på.

Nix. Du förstår inte innebörden av FRB utan gör bara en autistisk tolkning. Det har ingen betydelse att bankernas möjligheter att skapa pengar genom sin kreditgivning begränsas av kapitaltäckningskrav istället för reservkrav. Den monetära basen expanderas genom en multiplikatoreffekt via utlåningen vilket som.

Om två parter skapar pengar åt varandra genom ömsesidig kreditgivning och på så vis blåser upp varandras balansräkningar så har vi en schematisk bild av hur det skuldbaserade penningsystemet fungerar. Men…det som gör att det fungerar i stor skala är att staten genom en CB garanterar dessa bankers balansräkningar. Att det är ett system som egentligen utgör legaliserat falskmynteri är uppenbart.

Nej, så fort det blir för snabba eller stora valutarörelser så kommer CBn att intervenera. Som nyliberal kan du omöjligen benämna det här som fria marknader.

Intressant att det socialistiska Kina räknas som konservativt. det hade inte Mao räknat med.

Kina är naturligtvis fortfarande socialistiskt till stor del, med stora inslag av marxistisk planekonomi.

Schweiz har framförts i trådar här som konservativt.

Men det är klart numera har de ju kvinnlig rösträtt, så det har ju liberaliserats en del.

Tvärtom håller jag mig till just FRB. Du verkar läsa in något som inte har med FRB att göra.

Jo, det är väldigt stor skillnad.
När USA hade FRB (dvs reservkrav) så hade det räckt med att FED slutar köpa statsobligationer så hade bankerna aggregerat kört slut på excess reserves och då är det stopp i ytterligare skuldsättning för bankerna.

Nu utan FRB så har inte FED den möjligheten.

Nej. Nu tror jag du missat vad monetär bas är.
Monetär bas kan ökas av att staten köper något och betalar med nytryckta konstanter. Dvs CB skuldsätter sig.

Eller att CB köper obligationer och tvångslånar av bankerna.

Det är det två sätt som finns.

När en låntagare och en bank ömsesidigt skuldsätter sig mot varandra så påverkas inte monetär bas det minsta.



Det är riktigt att betalmedel aka pengar är fordringar.
Kontanter är fordringar på Riksbanken.
"Pengar på banken" är fordringar på den juridiska person som banken är.

Och låntagare är fria att försöka övertyga banker att skuldsätta sig till dom.
Men iom att bankernas ägare åker på att betala kreditförluster finns en väldigt tydlig broms.


CB garanterar inget sådant. Det är fel.


Nej, att två parter skuldsätter sig mot varandra är inte falskmynteri.

Att du och någon du känner skriver reverser till varandra på samma belopp är inte falskmynteri.

Falskmynteri är det att förfalska en fordran på Riksbanken. Men om du tar ett lån i en bank är det inga fordringar på Riksbanken inblandade.


Har väl inte sagt att flytande växelkurser är en till 100% fri marknad.
Möjligen skulle man kunna säga att med fast växelkurs är den 0% fri.

Sedan kan man titta hur mycket en given CB vill påverka. Och vad det beror på att den försöker påverka. Givet hur andelen av omsättningen CB påverkar via interventioner så går det nog säga att de är till 99.99999999% fria. Eller någon sådan % sats.

Som jag skrev så beror resultatet på vad man mäter för något.
Här mäter man nog ganska många saker. Men om du och jag hade definierat mätningen hade troligen den sett lite annorlunda ut.

Håller med ang Kina.

Jag vill inte säga att detta är ett bra sätt att identifiera konservativa länder. Det var mer för att hitta kandidater att titta på hur man hanterade valutan.


Att Schweiz hamnar där det hamnar beror på att det är ganska så liberalt. Det är nog bara så att många inte förstår hur liberalt det är.

Det med kvinnlig rösträtt som använts som slagord handlade om den minsta kantonen i Schweiz och div lokala frågor. Och det ändrades på 80-talet. Folk får fel uppfattningar. Av slagorden.

Vi kan titta på några saker:
* Invandring ganska fritt fram. Liberalt.
* Bidrag till invandrare. Nej. Liberalt.
* Ganska lätt att säga upp folk. Liberalt.
* Privat sjukvård. Liberalt.
Osv.
(Sedan är ju det bara några få punkter också).

Liberalism och konservatism växte ju samman till stor del under kalla kriget med gemensam motståndare i socialismen. Konservatismen kom att acceptera en hårt dragen ekonomisk liberalism ("nyliberalism a la friedman et al") och kom t o m att vara drivande (Thatcher och Reagan).

Om man ser på de sista tre punkterna står väl inte de i motsats till konservatism? De står i motats till socialism.

Vi får en ny karta över politiken och man kan inte orientera sig längs en dimension där.

Och som sagts många gånger, konservatismen ser olika ut om man är i väst eller öst. Att flagga upp arabvärlden som konservativt är förvisso sant, men deras tradition förbjuder t ex ränta. Ränta är sedan länge accepterat i väst, förutom hos viss grön vänster (liberalism).

Det är snårigt.

Jag kan tycka det borde vara en konservativ grej att vårda egna valutans styrka, det var därför jag startade tråden.

Nej, du lider bara av en autistisk störning och lägger vikt vid själva benämningen FRB. Banksystemet fungerar fortfarande enligt samma princip även när bankernas penningskapande genom kreditgivning begränsas av kapitaltäckningskrav istället för reservkrav.

FED och andra CBs kan styra bankernas likviditet genom marknadsoperationer oavsett om reservkravet existerar eller ej. Du verkar inte begripa hur likviditet mäts och hur kapitaltäckningskrav ersatt reservkrav.

Den monetära basen är alltså sedlar och mynt. Att dessa i CBns balansräkning ses som en skuld är enbart en bokföringsmässig kvarleva från tiden när sedlar utgjorde pantkvitton för deponerat guld. Men det har ingen betydelse för sedlar och mynt utgör legal tender. Det är däremot inte de digitala skuldsedlar som de privata bankerna skapar genom kreditgivningens multiplikatoreffekt. Skulden skapas av banken i samma stund som den lånar ut till en kund och den skulden hamnar sen på banken tillgångssida i balansräkningen och bara där. Det är alltså inte alls som när CBn trycker nya sedlar och mynt utan tvärtom.

Naturligtvis kan det skuldbaserade banksystemet enbart existera med stöd av en statlig CB. Historiskt har man försökt sig på det här systemet utan statlig CB vilket resulterat i massiva bankkrascher. Eftersom bankerna defintionsmässigt lånar ut varje inlånad krona ca 10x. De kan således aldrig hantera en bankrusning utan en CB i ryggen.

Nej, det går inte att sätta procentsatser som du gör. Det är märkligt hur lite liberaler tycks förstå av hur prismekanismen fungerar. Genom att andra valutaaktörer vet att CBn kommer att intervenera i vissa lägen så kommer det att påverka deras agerande på marknaden och därmed också prissättningen. Detta kan aldrig betecknas som en fri marknad.

För liberaler och socialister är pengar (och andra materiella värden) mål i sig, medan för konservativa är pengar (och andra materiella värden) mer att betrakta som medel för att uppnå andra viktigare värden/mål.

När det gäller valutafrågan så är det för många konservativa ett värde i sig att det finns en nationell kontroll över denna, även om så klart marknaden har stark påverkan. I en valutaunion saknas den nationella kontrollen, men marknadens påverkan kvarstår. Både nationellt och demokratiskt finns det inte så många fördelar med en valutaunion, särskilt inte för ett land som Sverige med stor utrikeshandel.

Till detta kommer att många av oss konservativa vill hålla dörren öppen för att en dag lämna EU. Skulle Sverige ansluta till EMU, så skulle det kraftigt försvåra för en framtida Swexit och det kan vara det allra viktigaste skälet att behålla SEK och undvika att bli indragna i Eurozone.

Vad gäller EMU och Euron så är frågan hur stark den valutan är i sig. Många av medlemmarna har svag ekonomi (Grekland, Italien m fl)

Det mesta av vår utrikeshandel (kanske 2/3) sker dock i Euro eller EMU-knutna länder (Danmark).

Schweiz har lyckats med en stark valuta trots sin självständighet, så det är inte nödvändigtvis frågan.

EU-motståndet är nog mer svenskt än konservativt, man hittar det även på vänsterkanten. Och det lär finnas EU-positiva konservativa inne i Europas kärna.

Synen på EU inbillar jag mig mer är en fråga om periferi vs. centrum.

Det är riktigt att det finns ett starkt EU-motstånd vänsterut, och nu är väl den sk "nationalvänstern" ett impopulärt begrepp, men svensk vänster har en lång tradition av att pendla mellan en sorts vänsternationalism (se Nato-motståndet) och en totalglobal fantasi. Europa har de sällan haft intresse av. Märkligt nog, för övrigt.

Schweiz exempel är mycket intressant, och där finns inget stark intresse av vare sig EU eller Euro. I vissa avseenden borde nog Sverige snegla mer på Schweiz, men det lär nog bli mindre av det om Sverige kommer in i Nato.

Men, att ha nationell kontroll - och nationellt ansvar för - valutan har ett starkt värde. Det är fö att betänka att Sverige på sitt sätt har världens äldsta centralbank och att detta har varit av mycket stort värde. Emellertid finns också ansvarsutkrävarfunktionen som är viktigt, både för nationen och för demokratin.

Vad man vill ha är en stabil valuta vilket uppnås bäst med att värdet kopplas till guld. Världen kommer framöver blir mer och mer delad mellan ett G7 dollar-block och ett Brics-block där det senare kommer handla med en icke-fiat valuta som på ett eller annat sätt kopplas till guld.

Kina och Ryssland har ju också fiat-valutor.

Guldmyntfoten hade också problem, vad jag minns.

Att stärka valutan kan väl i viss mån handla om konkurrens, tänker jag. Vem vill parkera sina pengar i en valuta som ständigt devalveras (två ggr på 70-80-talen för att sedan krascha och flyta fritt),

Hade politiker och riksbank uttalat att de vill stärka kronan och satt upp en trovärdig handlingsplan som man sedan följer så borde färre sälja av sina kronor så fort ekonomin blir skakig. Kan jag tycka.