21-åriga Tove försvunnen i Vetlanda (2022-10-16). Hittad död (2022-11-02)

Ja, det kan jag verkligen hålla med om, att det var märkligt.

Och att det borde utredas.

Men det dementerades av åklagaren på en presskonferrens och i artiklar under en period.

Det låter rimligt. Jag tror inte heller på duschstången.
Badrumsskåpet nämndes i något inlägg att rättsläkare skulle haft som exempel, men jag har inte hittat det i rapporten (än).

Nej, TT använde aldrig sin mobil efter 01.52 eller däromkring.

Fanns inget badrumsskåp i toaletten. Rättsläkaren nämnde detta som ett exempel på vad som hade kunnat orsaka skadan. Knoppen på ett badrumsskåp.

Det finns ingen som har sett detta mer än dom själva

En sådan knopp kan se ut nästan hur som helst, så det var i så fall ett mycket märkligt exempel måste jag säga. Särskilt om det inte fanns något badrumsskåp i badrummet. Vilket jag inte betvivlar att det inte gjorde.

Det blir bara märkliga och märkligare, den här utredningen. Verkar snart som polis och åklagare inte har koll på ett endaste smack.

Jag tror inte en sekund att det här vittnet ljuger.

För det första, vet jag efter att lyssnat på podden, att vittnet bryter kraftigt och utelämnar ibland prepositioner, böjer ord felaktigt och pluralis/singularis är inte solklart, för att kunna på ett säkert sätt avgöra vad som menas. Jag hade en del problem när jag gjorde en transkription av hans intervju, och jag har sett att även media har "rättat till" hans sveska för att det ska bli lättare att förstå.

När det dessutom är en sammanfattande text av ett förhör dessutom, kan det vara den som gör denna som tolkar in ord, där det uppfattas som att det saknas.

I den här meningen, i det första förhöret med grannen säger han enligt sammanfattningen:

"Lahanj berättar att runt klockan 03 så hörde de en jättehög smäll från grannen där upp,
Johanna."

Det skulle mycket väl vara så att grannen säger att de hörde "jättehög smäll", dvs kanske inte utryckligen enbart en. Smäll kanske saknar den riktiga ändelsen -ar i grannens svenska, när han menar flera.

Hans andra förhör är redan dagen efter, där förhöret är mer ingående och där citeras hans ord istället.
Jag har jättesvårt att se vad denna granne skulle ha för anledning att ljuga om detta.

Som jag redan har påtalat flera gånger under kvällen så framgår det av FUP att hon hade ett samtal med sin pojkvän när hon skulle lämna Js lägenhet, och jag citerade FUP på det.

Jag tror inte heller att grannen ljuger. Det är inte bara det att det är tydligt i FUPen att det gäller en smäll. Det upprepas många gånger på olika vis. Polisen frågar uttryckligen om det hörts några andra ljud än en duns. och svaret är nej, inga andra ljud. Det blev tyst sedan. Annars hade de ringt polisen.

Det är klart och tydligt i de första förhören. Men redan där börjar polisen också plantera "dunsarna" i vittnets minne. Och sex månader senare upprepar vittnet vad polisen sagt "dunsarna". Det är inte första gången, tyvärr, som polisen, medvetet eller omedvetet, planterar minnesbevis på detta viset.

Jo, jag vet, detta forum är lite svårarbetat för mig som datorerna hatar, och jag hatar dem, all går fel hela tiden.

Jag svarade på dina äldre inlägg, så det blev lite tjatigt, ursäkt för det.

Min kritik mot utredningen/fuppen är väl att jag tycker att de egentligen inte riktigt går på djupet. Men jag har sett mycket, mycket sämre fupp också.

Jag misstänker att man försöker att slimma utredningar så mycket som möjligt för att tokspara pengar....vilket är en katastrof för rättsäkerheten, för oss alla.

JJ kan ju ha bränt upp det trubbiga föremålet med resten, i skogen.

Jag vet inte varför, men jag får känslan av att det är av trä.

Som jag redan har påtalat flera gånger under kvällen så framgår det av FUP att hon hade ett samtal med sin pojkvän när hon skulle lämna Js lägenhet, och jag citerade FUP på det.

Maja säger på något ställe också att hon varit rädd för att Johanna ska lämna henne. Nu handlar det i det fallet kanske mer om andra skaer som att inte göra det som Johanna vill, att det helt enkelt är bara så att man måste göra som Johanna vill i alla lägen. I sort som smått.

Och om man överför detta på kvinnor såsom Lena W (som mördades av Stefan D) finns det inte sällan en sjuklig bundenhet i destruktiva förhållanden mellan förrövare och brottsoffer, som kallas det traumatiska bandet. En första fas av stark förälskelse som smygande omvandlas till en mer kontrollerande och misshandlande del, där offret alltmer intar förrövarens bild av situationen och synen på sig själv. Man tycker helt enkelt att förrövaren har rätt; man har fel, man är skyldig till att vara si eller så och man är orsaken till att man blev utlåst, stryk, kallades dum i huvudet, hora eller vad det nu handlar om. Man har helt enkelt skulden till allt.

En växling mellan att nedvärderas, utsättas för hot, våld, kränkningar som sedan ersätts med värme och kärlek, och de senare perioderna blir allt färre. Längtan efter dessa är så starka, att allt ska vara som vanligt, att fokus blir på dessa stunder.

Och som adoptivbarn hade Lena exakt samma problem som Maja beskriver, en outhärlig smärta och rädsla av att bli övergiven. Det var Lenas största skräck, att bli avvisad, vilket Stefan utnyttjade till max. Han stängde av alla kanaler som straff när hon inte "lydde", han sa kränkande saker som han viste att hon var rädd för (att hon skulle bli ensam och att igen ville var med henne), han avvisade henne, för att sedan öppna så kort att hon missade den lilla möjligheten hon hade.

Så gör även Johanna mot Maja, som också har en övergivenhetsproblematik. Hon skyndar sig ut ur bilen, som straff för att Maja inte vill festa, slänger igen port och låser sin ytterdörr för Maja, svarar inte på mess eller påringningar. Låter Maja sitta i trapphuset hela natten, släpper inte ens Maja på morgonen utan ringer till Majas pappa.

Det här visar på den bundenhet de har. Ingen av dom lämnar den destruktiva relationen. Precis som ånga kvinnor som hotas till livet, så lämnar de inte. Tvärtom, blir de ännu mer bundna.

Det kallas det traumatiska bandet.

Tove som mördades av Billy är ett tydligt exempel på detta. Hon går till Billy helt frivilligt fast hon blivit hårt misshandlad många gånger, så allvarligt att hon förstår att hon kan bli mördad. Bara 19 år gammal skriver hon i sin dagbok; Om jag överlever sommaren...

Varför går hon inte, kan man tänka.

Jag tror också att Maja inte riktigt insett hur bunden och hur rädd hon har varit. Det sitter mer i en djupare förståelse, en insikt som hon skanat. Precis som Lena och många andra i destruktiva relationer, kan de försvara den som är misshandlaren, då de inte ser perpektivet utifrån.

jag tror tt Majas ögon öppnats lite under den här tiden, men processen tar tid. Och under den senaste tiden kan hon börjat förstå att hon egentligen hade en slags rädsla. Man kan vara omedveten om varför man reagrar som man gör, tassa på tå, gå på äggskal. Undviker att få den här läskiga överreaktioner som Johanna kan få för skitsaker. Skitsaker kan få Johanna att vilja döda, som J*ulia och P*ontus (kanske för ingenting, som kul grej knuffa ner honom från balkongen). Maja beskriver sitt eget beteende som att hon stoppar huvudet i sanden.

Man kan tycka att det är ett väldigt konstigt beteende. Bara att lämna.

Men jag tror att det är mycket komplext.

Jag vet i Tova- tråden var det flera som tyckte att Tove fick skylla sig själv, hon visste att hon kunde bli dödad. Men jag tror inte att det är så lätt att gå som en del vill få det till. Det är ett sjukligt och mycket starkt band.