Kan man vara 100% säker på något?

Det man kan säga logiskt är "Inget är säkert utom detta".

Ja detta är ju som många andra påpekat en definitionsfråga. Menar vi objektivt eller subjektivt? Menar vi på någon grund öht? Man kan ju lyfta exemplet som tas upp i The Matrix dvs är verkligheten baserad på elektriska impulser från dina sinnen som tolkas av hjärnan eller finns det något bortom kroppen? Att tänka är generellt ett vedertaget bevis för existens men alla som mediterar regelbundet vet också att denna process kan pausas och kvar blir då en observatör (som är ett med vad som observeras).

Kan vi acceptera några premisser såsom axiom, matematik/geometri eller existens så kan man ju vara säker på saker utifrån detta perspektiv men därom tvista de lärde.

Vi kan ju vara 100% säkra på att det finns en objektiv verklighet. Att förneka detta leder till logiska motsägelser.

Jag är 100% säker på att fri vilja inte existerar, dvs vi kunde aldrig gjort något annat än det vi faktiskt gjort.

Om det är kravet du ställer på en frivillig handling så har du desvärre fel.
Först för att det räcker med att jag inte hotas av någon annan för att min handling ska bedömas som frivillig. När jag skriver på ett kontrakt frivilligt tex.

För det andra, vad betyder det ens att "göra något annat än det man gjort"?
Om du inte kan förklara det så har du inte ens en möjlighet att ställa det som krav för att en handling ska bedömas som frivillig.
Och dessutom; ingen har någonsin ställt det kravet.

Att man är sitt medvetande.

Heymid kan vara/känna sig 100% säker på att fri vilja inte finns, sen om det verkligen är så eller inte är en annan fråga. Det kan vi aldrig helt säkert veta.
Fri vilja är om du, din känsla av kontroll över ditt jag/din person, hade kunnat välja att göra något annat än vad du faktiskt gjorde, och om du kan göra något annat i denna stund än vad du gör.

Att göra något annat än vad man gjorde betyder att DU valde att gå höger istället för vänster trots att din hjärna hade bestämt sig för att gå vänster.

Jag kan bara gå dit min hjärna för mig. Om ingen tvingar mig går jag frivilligt.

Den finns ju bara om man observerar den. Enligt kvantfysik. Eller rättare sagt, den förändras utav att man observerar den. Double slit experiment. Sjuka grejer.

I så fall måste Du anse dig vara din omedvetna hjärna, som även den likväl är fullständigt styrd av summan av allting som gör vad du gör. Att kalla det frivillighet är felaktigt då det de facto inte är fritt.
Om det är jag som lika "ofrivilligt" tvingar dig att med en pistol lämna över din plånbok eller om det är initialtillståndet plus fysikens lagar spelar ingen roll då effekten/verkan blir samma sak.

Det enda som har betydelse är att vi skiljer på frivilliga och ofrivilliga handlingar.
Att vi gör det kan inte ifrågasättas.

Det är inte säkert, däremot kan vi vara säkra på att det finns en subjektiv verklighet.