Citat:
Ursprungligen postat av
Ken Dryden
Jag tror att det börjar bli allt mer uppenbart att den ukrainska motoffensiven kommer att ske någon gång i början av juni.
Det handlar om en ganska avancerad historia, där pansar, mekaniserat infanteri, självgående artilleri, salvpjäser med ny precisionsammunition (av vilket slag är oklart) kommer att samverka inom ramen för den "combined arms warfare", som vår egen Gustav II Adolf kan sägas vara fader till och som man tränat upp de två splitternya armékårerna (ca 100 000 man) för. Denna typ av krigföring är Natodoktrin, men behärskas inte av ryssarna, efter vad vi har kunnat se hittills. För att få ett djup i angreppet kommer specialförband och partisaner agera bakom fiendens linjer. Det kommer med all säkerhet även finnas en flygvapenkomponent involverad. Ukraina verkar i hemlighet ha rekonstituerat delar av sitt flygvapen men håller förmågan dold i väntan på sommaroffensiven. Säkert har man ett par andra ess i rockärmen som kommer att överraska ryssarna på ett otrevligt sätt.
Till sin karaktär kommer offensiven vara av helt annan art än den ryska februarioffensiven. Denna har skett på bred front med minst sex anfallsvektorer från Vuhledar i söder och upp till Kupiansk i norr. Vektorerna har konstigt nog inte understött varandra ömsesidigt och har dessutom varit mycket lik traditionell rysk stridsspaning fast i större skala (sonderande infanteri, insats av artilleri, framryckning med infanteri där artilleriet lyckats slå ut motståndaren), vilket inte har givit några direkt imponerande resultat. Om den kommande ukrainska offensiven följer Natomönster kommer den ha en mycket smalare front i inledningsskedet. Den kommer att börja med förbekämpning, som bereder plats för ett våldsamt genombrott, som går mot djupet och där artilleriet följer efter och har mer understödjande karaktär. Den huvudsakliga verksamheten kommer att utföras av mekaniserade förband och pansar, som i högt tempo manövrerar på djupet och gör fiendens positioner ohållbara och tvingar honom på flykt.
Offensiven torde ske mot Melitopol, klippa av landbryggan vid Azoska sjön och därefter ned mot Krim. Bara ett angrepp mot Krim kan skapa ett avgörande strategiskt hot mot Ryssland. Att bara förflytta frontlinjen i Luhansk eller Donetsk förändrar inte så mycket, även om det skulle handla om mycket terräng. Här i tråden har det talats mycket om att ett ryskt intagande av Bachmut inte skulle förändra situationen strategiskt. Det är riktigt, men ett framgångsrikt ukrainskt försvar som lyckas hålla fast vid Bachmut förändrar ingenting strategiskt heller. Ingen kvalitativ förändring sker, helt enkelt.
Om Ukraina vill avsluta det här kriget i år, så måste de bryta igenom i Zaporizjzja och göra den fortsatta kontrollen av Krim omöjlig för ryssarna. Faller hela eller stora delar av Krim, så antar jag att Putin är färdig som rysk ledare. Och med en ny ledning så kan man få till stånd förhandlingar som leder till resultat som båda sidor kan acceptera. Misslyckas offensiven tror jag att kriget kommer att fortsätta i flera år till.
Tack för denna genomarbetade analys - men vilken "rysk februarioffensiv" talar vi om egentligen? Vad jag kan se har ryssen inte gjort någon offensiv överhuvudtaget, bara skruvat upp intensiteten en smula längs hela frontlinjen, tyngdpunkt Donbass. Enligt Douglas Macgregor uteblev ryssens offensiv pga mild vinter och otillräcklig markfrost. Jag har ingen aning om det stämmer, men kanske?
RuAF har ju 350k reservister i förbandsträning sen flera månader i området som fortfarande inte satts in i kriget. Min gissning är att ryssen avvaktar AFU:s offensiv och sätter in sina reserver i så fall. Och då blir det ju AFU som attackerar starkt befästa försvarslinjer med allt vad det innebär i form av förluster. Även om AFU lyckas skära av landförbindelsen till Krim och spränger Kertjbron, hur ska AFU hålla dessa långa frontlinjer? Ryssen kan ju fortfarande försörja Krim via hamnen och flygplatserna.
Skitsamma, vi lär få se...
