Rysslands militära flopp i Ukraina

Skulle gissa på max 5-8 år. Men då är det nog så illa att hela den Ryska republiken har skjutits i sank ekonomiskt/politiskt och sönderfaller (om den inte gjort så innan).

Detta kommer bli värre krig än Korea, Vietnam och Afghanistan tillsammans.

Det är svårt att svara på, särskilt då det var ett bra tag sedan jag var i Ryssland och pratade med "vanliga ryssar". Det beror nog, bl.a. på hur hjärntvättade de är av Kremlpropagandan och hur rädda de är (framförallt det sistnämnda). Om Putin har lyckats piska upp en "nuclear scare" i Ryssland, där gemene ryss är övertygad om att väst vill atombomba dem till glasparkeringsplatser allihop, vid första bästa tillfälle... Så kan det nog, dessvärre, hålla på länge.

Det finns ju en stor skillnad mellan Ukraina och Ryssland i det här kriget också, där (oavsett vad man tycker om Zelensky och den ukrainska staten) Ryssland är aggressorn och Ukraina försvararen. Inga diplomatiska problem är stora nog att rättfärdiga vad Ryssland sysslar med i Ukraina just nu, och det vet hela den ryska ledningen om. Det finns alltså ingen väg tillbaka för dem, särskilt i ljuset av att ICC nu tydligen ska utfärda arresteringsorder på Putin. De har bara en väg framåt och det är seger, eller i varje fall ett slags, för rysk del, vettigt fredsfördrag.

Risken med det vi ser utspela sig nu, för vår del i Sverige eller Norden, är att Ryssland med stor sannolikhet kommer att bli mer aggressivt och mer hämndlystet i åren som kommer, med mycket mer gränskränkningar, luftrumskränkningar och påfågelliknande beteende i Östersjön och Barents Hav. Skulle de förlora kriget i Ukraina, vilket verkar stå och väga just nu, så blir de troligen farligare för oss i närområdet under de närmaste 20-30 åren än de varit sedan 1991. Detta för att de med stor sannolikhet kommer att ge upp drömmarna om herravälde på världshaven och satsa mer på t.ex. dieselelektriska ubåtar, fregatter, korvetter och starkare kustrobotförband (mm mm) för att stärka sin position som regional stormakt.

Vår smala lycka hittills har ju varit att Ryssland satsat mycket på att försöka bråka med jänkare, engelsmän och fransmän på världshaven och därigenom har deras kustnära flotta, deras jaktflygvapen och annat fått stryka på foten något. Det blir det nog slut med framöver, då de inte kommer att ha råd att försöka klistra ihop sina arméförband, förändra sitt operativa mönster på marken och i luften, och samtidigt försöka att bygga större fartyg och hålla stora mängder atomubåtar och flyg med lång räckvidd vid liv.

Redan i början av detta krig sa jag att ryssen har förlorat förmågan till "warfighting", dvs förmågan att föra/genomföra krig.

Orsakerna är fler anser jag.

Dels är de fortfarande kommunister, dvs de gör inget om de inte fått order om det. De tar inga egna initiativ eftersom det är farlig i kommuniststater (att visa initiativ, för då tänker du själv och är då ett hot mot de styrande).

Landet är genomkorrupt och ingen har något intresse av göra krigsmakten effektiv. Enda syftet folk ser är att stjäla så mycket pengar (eller utrustning/materiel för att sälja och få pengar) man kan. Det finns ingen stolthet eller idealism.

De behandlar underlydande som sophögar och skräp. Du kan aldrig får effektiva förband när soldaterna inte har någon lojalitet gentemot befäl eller varandra.

Alla ljuger om allt. Det går aldrig att bli bättre när alla ljuger om allt, förbandets status, förmåga, utrustning med mera.

De övar inte seriöst, alla övningar är skriptade och därmed lär de sig inget av övningarna. Det finns inget intresse av att bli bra på sin arbetsuppgift.

Bristerna är så många och grundläggande att de kommer bli väldigt svåra att åtgärda. Det är liksom fel på hela den ryska mentaliteten, hela den ryska "folksjälen". Den är inte lämplig för krig då krig kräver lojalitet gentemot sina kollegor samt egna initiativ och att man litar på att folk gör sitt bästa utan att man kontrollerar dem.

Är av den precis motsatta åsikten; Ryssland hade blivit som farligast och mest aggressiva om de enkelt vunnit kriget emot Ukraina. Då hade de fått blodad tand och fortsatt på den imperialistiska vägen genom att gå in i fler länder i Europa. Vi har en grym tur att Ukraina är tuffare än vad Putin väntat sig. Detta ger oss tid och andrum att bygga upp både ingång/samarbete med NATO, men även höja nivån hos de europeiska ländernas försvar. Tyvärr får ukrainarna ta smällen, men vi andra skall vara grymt tacksamma för det.

Ryssland och Putin har aldrig varit så svaga som de är just nu. Nu är ett bra läge (om) vi vill slå till mot Ryssland på rysk mark och lösa problemet en gång för alla.

Det är inte förbjudet att ha fel.

Jo, Putin har haft mycket fel, men det är inte förbjudet. Allt han haft fel i kommer dock att främst slå tillbaka mot både Ryssland och hans egen makt.

Nu menade jag att du hade fel i din analys, Putins fel och brister är, så att säga, "self evident".

Om Ryssland vunnit i Ukraina, så hade de inte haft behov av att brösta upp sig, då segern, om än en dyrköpt sådan, hade gjort det behovet överflödigt. Det hade gett Europa och NATO andra problem, men ryssen hade bevisat att de klarade av det operativa problem de ställdes inför.

I händelse av förlust blir därför behovet så mycket större att visa sig på styva linan, då deras anseende sjunkit i omvärldens ögon.

Håller verkligen inte med i din analys. Jag finner den helt bakvänd. Du resonerar på precis samma sätt som många resonerade om Hitler en gång i tiden när han "skulle nöja sig med Polen".

Nej Ryssland skulle ha samma toxiska omvärldssyn oavsett hur kriget gått. Hade de lyckats bättre så hade de varit starka och ett hot mot världsfreden. Nu är de svaga och ett hot mot världsfreden. En svag fiende är alltid bättre än en stark fiende. Det är aldrig en fördel att en mordisk diktatur lyckas eller är stark.

Nej, det gör jag inte. Jag tror inte att Putin nödvändigtvis skulle nöja sig med Ukraina och det var inte vad jag skrev.



En svag fiende är inte bra, så länge samma fiende också är världens andra största kärnvapenmakt.

Om vi hade pratat om ett aggressivt Norge, så hade din analys stämt, däremot.

Det sista vi vill se är ett halvt sönderfallande Ryssland, med en militärapparat som inte förmår freda sig i allmänhet, eller h0lla ordning internt i synnerhet.

Håller årer igen inte alls med i din analys. Det bästa vi kan se för en långsiktig demokrati, fred och stabilitet är att imperialistiska Ryssland faller sönder i flera mindre länder. De är för stora för sitt eget, och för världens bästa.

Att Ryssland faller sönder, vilket jag tror är sannolik möjlighet med ett långvarigt krig (om man bortser från Ukrainst lidande, så hoppas jag på ett långvarigt krig som sliter ner Ryssland och Putins makt), är det bästa som kan hända.

Varför inte? Politikernas eviga tjat om "stabilitet" är tämligen omoraliskt om du frågar mig. "Stabilitet" har inget egenvärde och det är t.o.m. solklart dåligt om man lever som bonde i Nordkorea under ett stabilt förtryck, eller om man lever i Ryssland med stabil diktatur med stabil alkoholism, stabil icke-utveckling och stabila samhällsproblem. Jag blir rätt pisst när jag hör politiker prata om "fred och stabilitet" som om alla problem som existerade på jorden är mellan länder och aldrig i länder. Nej fy fan. Må Ryssland falla ner i totalt kaos. Hellre kärnstridsspetsar på vift än "stabilt" förtryck. Samma sak gäller alla oanständiga länder som Kina, Nordkorea, Saudi osv. Må världen brinna, för detta är det enda sätt som folken kan få frigörelse och demokrati och en stabilitet som faktiskt är värt något kan uppstå.

Dessutom, Ryssland har varit en cancer på Europa i många hundra år. Varför ska vi finna oss i att det ska få fortsätta? Det är bara att sparka problemen framför sig. En "stabil" relation med Ryssland, innebär ett Ryssland som kan fortsätta sin bana som oanständig, korrupt skitstat och mobbare. Det är ingen stabilitet jag vill ha. Så jag säger ja tack till ett sönderfallande och kaotiskt Ryssland, för ett sådant tillstånd skulle förvisso ge oro världen över, men också den enda reella chans att något faktiskt bättre ska uppstå. Stabilitet är bara bra, om stabilitetens tillstånd är bra. Annars har den inget som helst egenvärde.

Nu föreställer jag mig förvisso att du kanske tänker på något annat, för du slår mig inte som den som håller med alla våra politiker i deras "oändliga vishet" och "maningar till lugn och stabilitet". Är det kärnvapen på vift du tänker på eller något specifikt?