Citat:
Den allmänna mobiliseringen är dock tandlös i Ukraina eftersom individer kan tacka nej till att gå med i armen. Det kanske har ändrats med folk noterade detta i början av kriget.Det är just detta som är poängen med det hela: mobilisering. Eftersom Ukraina har proklamerat full mobilisering sedan den 3 mars förra året så behöver inte förlusterna i manskap betyda så mycket som man kan tro. Man har nu hela den manliga vapenföra befolkningspoolen på ca 15 miljoner man att tillgå - en pool som dessutom ökar med 200 000 man varje år i takt med att pojkar fyller 18 år. Om man dessutom utgår ifrån att de ukrainska väpnade styrkorna (fram till nu) har haft kapacitet att svälja ca 1 miljon man, så ser man att det finns resurser att ta av. Systemet är helt enkelt elastiskt i relation till förluster.
Eftersom ryssarna INTE har allmän mobilisering blir systemet inelastiskt. Exempel: Du chef för den ryska generalstaben. Du börjar med 200 000 kontraktniki, men ditt blitzkrieg mot Ukraina misslyckas. Nu drar det ut på tiden - massor av dina gubbar dödas, såras eller avgår pga att kontrakten löper ut. Stora luckor uppstår i förbanden. Du försöker locka folk till att gå med frivilligt; det går så där. När bristen på manskap blir akut, så proklameras partiell mobilisering. För att inte skapa social oro så nöjer vi oss med 300 000. De används främst för att fylla igen luckor och skapa en operativ reserv som blir för liten, så att februarioffensiven inte heller blev som du hade tänkt. Vad gör du nu? Du skulle behöva en miljon man till för att vinna kriget. Kanske Putin kan ge dig 400 000 extra, i alla fall? Tänk om han blir arg om du ringer?
Men allt är ju inte guld och gröna skogar för ukrainarna heller. Antalet stupade är inte så viktigt här, utan vilka det är som stupar. För Ukraina kommer truppkvaliteten vara det som avgör om de kommer att vinna det här kriget eller inte. Denna svårmätbara storhet är i paritet med materiel och ammunition, när det gäller krigsavgörande faktorer. Utbildning och erfarenhet står i centrum. Det är därför som det styvnackade ukrainska försvaret av Bachmut ses som problematiskt av många. Förluster bland kategori A-förband kan vara för högt i relation till insatsen.
Jag sade nyss att de ukrainska väpnade styrkorna kunde svälja en miljon man, men detta håller på att förändras. Just nu är man i färd med att sätta upp tre helt splitternya armékårer, bestående av sex brigader vardera. Det handlar om 100 000 man, eller en ökning av krigsmaktens volym med 10 procent. När dessa formationer står redo, så kommer den ukrainska offensiven att dras igång. Jag pratar om armékårer primärt och inte brigader och det är viktigt. För att kunna lyckas med offensiven måste Ukraina kunna operera med större formationer. Nu räcker det inte med bataljoner, brigader eller ens divisioner längre - kriget måste upp på ytterligare en komplexitetsnivå så att man inte kör fast där man väljer att göra sitt genombrott, utan kan föra kampen till ett lyckligt slut. Det är tanken. Vi får se hur det går. Men utan allmän mobilisering hade Ukraina inte kunnat göra någonting.
Eftersom ryssarna INTE har allmän mobilisering blir systemet inelastiskt. Exempel: Du chef för den ryska generalstaben. Du börjar med 200 000 kontraktniki, men ditt blitzkrieg mot Ukraina misslyckas. Nu drar det ut på tiden - massor av dina gubbar dödas, såras eller avgår pga att kontrakten löper ut. Stora luckor uppstår i förbanden. Du försöker locka folk till att gå med frivilligt; det går så där. När bristen på manskap blir akut, så proklameras partiell mobilisering. För att inte skapa social oro så nöjer vi oss med 300 000. De används främst för att fylla igen luckor och skapa en operativ reserv som blir för liten, så att februarioffensiven inte heller blev som du hade tänkt. Vad gör du nu? Du skulle behöva en miljon man till för att vinna kriget. Kanske Putin kan ge dig 400 000 extra, i alla fall? Tänk om han blir arg om du ringer?
Men allt är ju inte guld och gröna skogar för ukrainarna heller. Antalet stupade är inte så viktigt här, utan vilka det är som stupar. För Ukraina kommer truppkvaliteten vara det som avgör om de kommer att vinna det här kriget eller inte. Denna svårmätbara storhet är i paritet med materiel och ammunition, när det gäller krigsavgörande faktorer. Utbildning och erfarenhet står i centrum. Det är därför som det styvnackade ukrainska försvaret av Bachmut ses som problematiskt av många. Förluster bland kategori A-förband kan vara för högt i relation till insatsen.
Jag sade nyss att de ukrainska väpnade styrkorna kunde svälja en miljon man, men detta håller på att förändras. Just nu är man i färd med att sätta upp tre helt splitternya armékårer, bestående av sex brigader vardera. Det handlar om 100 000 man, eller en ökning av krigsmaktens volym med 10 procent. När dessa formationer står redo, så kommer den ukrainska offensiven att dras igång. Jag pratar om armékårer primärt och inte brigader och det är viktigt. För att kunna lyckas med offensiven måste Ukraina kunna operera med större formationer. Nu räcker det inte med bataljoner, brigader eller ens divisioner längre - kriget måste upp på ytterligare en komplexitetsnivå så att man inte kör fast där man väljer att göra sitt genombrott, utan kan föra kampen till ett lyckligt slut. Det är tanken. Vi får se hur det går. Men utan allmän mobilisering hade Ukraina inte kunnat göra någonting.
Nu har det inte varit något problem än så länge eftersom intresset av att strida är större än kapaciteten att utbilda nya soldater.
Jag blir ständigt förundrad över Rysslands förmåga att sätta nya soldater i fällt. Att beväpna en massa folk som inte vill vara där eller göra som du säger borde orsaka många svåra problem.