Citat:
Ursprungligen postat av
Sandkaka
Du och Fria Tider bortser från att hovrätten de facto brännmärkte mannen som förövare. Hovrätten konstaterade i domskälen att det var bevisat att mannen utsatt flickan för ett sexuellt övergrepp samtidigt som man inte dömde honom för det. Eftersom han inte blev dömd finns det ingen möjlighet för honom att överklaga. Domen innebär att mannen är friad och "dömd" på samma gång.
Jag vet inget om hovrättens motiv till varför man valde att stämpla mannen som sexualförbrytare mot barn med de konsekvenser det får för resten av hans liv utan att döma honom, men att det skulle handla om någon sorts aktivism mot praxis har jag väldigt svårt att se.
Ja, som påpekats i tråden är det som i Cathrine Da Costa-fallet och man kan ha starka synpunkter på det med. Det finns efter att domen vridits och vänts på mycket som framstår som märkligt för olika personer ur olika synvinklar.
Domen och dess efterspel ses därför med rätta som något konstigt och många anser att den står ut. I själva verket visar den hur mycket som fungerar på en höft inom rättsväsendet och en brist på ordning och struktur och är inte alls speciellt udda. Det är så här det ser ut. Det är skön konst eller snarare oskön konst med starka drag av politiska hänsyn där det i bästa fall blir rätt beroende på personliga kvalitéer hos de inblandade men där ordning och reda, fasta linjer, intern logik och vetenskaplighet inte beaktas.
Det leder till de konstiga definitionerna av våldtäkt och hårklyverier om huruvida fingret var inne i slidan eller inte, slåendet i ordbok efter ordet
snippa, oklar ansvarsfördelning mellan åklagare och domare, politisk påverkan på domare, utpekande av någon som brottslig trots friande dom osv
