Citat:
Med tanke på den påverkanskampanj som pågår om att Ukraina förlorar, Ukraina ska lägga ner vapen, lögnmedia och ex vapen till Ukraina eskalerar kriget, så känns en påminnelse om följande som vi har behov av.
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap/kommunikation-vid-kris
Kommunikation vid kris
Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från framför allt Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och i akuta fall nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.
Och då pratar vi inte om media i främmande land!
Tänk källkritiskt
Stater och organisationer använder redan idag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja. Det bästa skyddet mot falsk information och fientlig propaganda är att vara källkritisk.
Att vara källkritisk innebär att värdera den information du tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte.
Inte minst det sista. Vad har avsändaren för syfte!
rågor att ställa sig:
Är det fakta eller åsikter?
Vad är syftet med informationen?
Vem är avsändaren?
Är källan trovärdig?
Finns informationen någon annanstans?
Är informationen ny eller gammal och varför finns den just nu?
Den är tänkvärd.
Källkritik
Källkritik är svårt. När erfarna forskare och journalister ibland misslyckas, hur ska då jag som privatperson lyckas? Trots svårigheterna finns det mycket som man kan göra för att utveckla sin källkritik.
Källkritik har på senare år blivit en allmänt spridd kunskap. För inte så länge sedan var det en kunskap som främst var viktig för forskare och journalister. Men i dagens medielandskap har det blivit allt viktigare för enskilda att sålla informationen. När de etablerade medierna bara är en av många källor till information har ansvaret i högre grad flyttats över till den enskilda individen.
Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte. Den här texten har också ett syfte, att öka kunskapen om källkritik.
Frågor att ställa sig
Varför finns informationen? Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk? Vem tjänar på att informationen sprids? Har den utformats för att få människor att agera på ett visst sätt? Om den är opinionsbildande, är den öppen med det eller vill den framstå som objektiv?
Missledande information
För att avslöja missledande information måste vi söka efter avsändarens avsikter. Att enbart försöka bedöma sanningshalten är inte tillräckligt. De som producerar missledande information gör det inte med avsikten att reda ut vad som verkligen hänt. Missledande information har andra avsikter, till exempel att locka användare till en annonsör, driva en viss politisk linje eller att minska en befolknings tilltro till samhället.
Missledande information kan innehålla sanna uppgifter. Den kan till exempel ha sin utgångspunkt i en händelse som verkligen ägt rum men utelämna vissa avgörande fakta eller ge en förklaring till händelsen som är falsk.
En journalistisk nyhet kan innehålla felaktigheter, till exempel statistik som tolkats på ett bristfälligt vis eller att en intervjuad blivit felaktigt citerad. Den journalistiska nyhetens syfte är ändå att berätta om vad som verkligen hänt, eftersom de eventuella felaktigheterna är oavsiktliga.
Starka känslor försvårar källkritik
Missledande information kan se ut som journalistiska nyheter men skillnaden är att de inte försöker ta reda på sanningen genom att granska uppgifter och värdera källor. Tvärtom kan missledande information medvetet bortse från fakta.
Det är välkänt att starka känslor försvårar för oss att tänka kritiskt och rationellt. Detta utnyttjar de som skapar missledande information genom att måla upp skräckscenarier och genom att använda känslostarka bilder.
Opinionsbildning ska vara tydlig
Opinionsbildande texter kan ibland innehålla felaktigheter eller framställa fakta på ett missvisande sätt. Om avsändaren är tydlig med att artikeln har som avsikt att påverka förstår de flesta läsare att artikeln innehåller fakta som stöder avsändarens ståndpunkt och utelämnar fakta som inte är till stöd.
Den som senare bemöter opinionsyttringen gör det ofta genom att presentera just de fakta som utelämnas i den ursprungliga artikeln. En annan variant är att två opinionsyttringar grundar sig på samma faktagrund men står för olika tolkningar av tillgängliga fakta.
Det förekommer också att olika aktörer anklagar varandra för missledande information i syfte att misskreditera varandra. Ibland kan det finnas fog för anklagelserna och i andra fall kan det bara vara ett knep för att få publiken att sluta lyssna på en opinionsbildare.
Ytterligare en variant kan vara att någon eller några anser att den information som inte ger stöd till deras uppfattning måste vara falsk och därmed missledande information (eller fake news eller desinformation eller något liknande uttryck).
Sprida tillförlitlig kunskap
Det finns metoder som som gör att risken att bli lurad minskar. Ett av de viktigaste råden är att vara försiktig med att sprida information, om man inte är säker på att den är tillförlitlig.
För att kunskap som vi kan lita på ska spridas på ett tillförlitligt sätt krävs att avsändaren är pålitlig och att mottagaren känner tillit till avsändaren. Det är till exempel vanligt att lita på lärare och erkända vetenskapliga institutioner. I en demokrati är det också lättare att känna förtroende för myndigheter och etablerade medier än i en diktatur.
I allmänhet litar vi på våra vänner. Att dela information som inte är sann i sociala medier sprider inte bara osanningen vidare, det ger dessutom informationen tyngd genom att det är en vän som vidarebefordrar den. Det är lättare att vara kritisk mot information som sprids av okända.
Ingen är din vän här på FB. Utgå från det.
Känns det igen?
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap/kommunikation-vid-kris
Kommunikation vid kris
Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från framför allt Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och i akuta fall nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.
Och då pratar vi inte om media i främmande land!
Tänk källkritiskt
Stater och organisationer använder redan idag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja. Det bästa skyddet mot falsk information och fientlig propaganda är att vara källkritisk.
Att vara källkritisk innebär att värdera den information du tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte.
Inte minst det sista. Vad har avsändaren för syfte!
rågor att ställa sig:
Är det fakta eller åsikter?
Vad är syftet med informationen?
Vem är avsändaren?
Är källan trovärdig?
Finns informationen någon annanstans?
Är informationen ny eller gammal och varför finns den just nu?
Den är tänkvärd.
Källkritik
Källkritik är svårt. När erfarna forskare och journalister ibland misslyckas, hur ska då jag som privatperson lyckas? Trots svårigheterna finns det mycket som man kan göra för att utveckla sin källkritik.
Källkritik har på senare år blivit en allmänt spridd kunskap. För inte så länge sedan var det en kunskap som främst var viktig för forskare och journalister. Men i dagens medielandskap har det blivit allt viktigare för enskilda att sålla informationen. När de etablerade medierna bara är en av många källor till information har ansvaret i högre grad flyttats över till den enskilda individen.
Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte. Den här texten har också ett syfte, att öka kunskapen om källkritik.
Frågor att ställa sig
Varför finns informationen? Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk? Vem tjänar på att informationen sprids? Har den utformats för att få människor att agera på ett visst sätt? Om den är opinionsbildande, är den öppen med det eller vill den framstå som objektiv?
Missledande information
För att avslöja missledande information måste vi söka efter avsändarens avsikter. Att enbart försöka bedöma sanningshalten är inte tillräckligt. De som producerar missledande information gör det inte med avsikten att reda ut vad som verkligen hänt. Missledande information har andra avsikter, till exempel att locka användare till en annonsör, driva en viss politisk linje eller att minska en befolknings tilltro till samhället.
Missledande information kan innehålla sanna uppgifter. Den kan till exempel ha sin utgångspunkt i en händelse som verkligen ägt rum men utelämna vissa avgörande fakta eller ge en förklaring till händelsen som är falsk.
En journalistisk nyhet kan innehålla felaktigheter, till exempel statistik som tolkats på ett bristfälligt vis eller att en intervjuad blivit felaktigt citerad. Den journalistiska nyhetens syfte är ändå att berätta om vad som verkligen hänt, eftersom de eventuella felaktigheterna är oavsiktliga.
Starka känslor försvårar källkritik
Missledande information kan se ut som journalistiska nyheter men skillnaden är att de inte försöker ta reda på sanningen genom att granska uppgifter och värdera källor. Tvärtom kan missledande information medvetet bortse från fakta.
Det är välkänt att starka känslor försvårar för oss att tänka kritiskt och rationellt. Detta utnyttjar de som skapar missledande information genom att måla upp skräckscenarier och genom att använda känslostarka bilder.
Opinionsbildning ska vara tydlig
Opinionsbildande texter kan ibland innehålla felaktigheter eller framställa fakta på ett missvisande sätt. Om avsändaren är tydlig med att artikeln har som avsikt att påverka förstår de flesta läsare att artikeln innehåller fakta som stöder avsändarens ståndpunkt och utelämnar fakta som inte är till stöd.
Den som senare bemöter opinionsyttringen gör det ofta genom att presentera just de fakta som utelämnas i den ursprungliga artikeln. En annan variant är att två opinionsyttringar grundar sig på samma faktagrund men står för olika tolkningar av tillgängliga fakta.
Det förekommer också att olika aktörer anklagar varandra för missledande information i syfte att misskreditera varandra. Ibland kan det finnas fog för anklagelserna och i andra fall kan det bara vara ett knep för att få publiken att sluta lyssna på en opinionsbildare.
Ytterligare en variant kan vara att någon eller några anser att den information som inte ger stöd till deras uppfattning måste vara falsk och därmed missledande information (eller fake news eller desinformation eller något liknande uttryck).
Sprida tillförlitlig kunskap
Det finns metoder som som gör att risken att bli lurad minskar. Ett av de viktigaste råden är att vara försiktig med att sprida information, om man inte är säker på att den är tillförlitlig.
För att kunskap som vi kan lita på ska spridas på ett tillförlitligt sätt krävs att avsändaren är pålitlig och att mottagaren känner tillit till avsändaren. Det är till exempel vanligt att lita på lärare och erkända vetenskapliga institutioner. I en demokrati är det också lättare att känna förtroende för myndigheter och etablerade medier än i en diktatur.
I allmänhet litar vi på våra vänner. Att dela information som inte är sann i sociala medier sprider inte bara osanningen vidare, det ger dessutom informationen tyngd genom att det är en vän som vidarebefordrar den. Det är lättare att vara kritisk mot information som sprids av okända.
Ingen är din vän här på FB. Utgå från det.
Känns det igen?
Njaaa, tyvärr faller delar av ditt resonemang då uppmaningarna att vara källkritisk kommer oftast från "s.k. säkra källor" som själva inte drar sig sorgligt nog i dessa tider alltför ofta för att vinkla, missleda, undanhålla när det gagnar narrativet. Finns de som jobbar heltid med sånt.
Hänvisning till "Säkra källor" används ofta av dessa uppmanare, det har ju ett syfte som gagnar avsändaren?
Sanning och åsikt: Människor har flera åsikter/sanningar beroende på vem som frågar, en på jobbet, en på stan om en reporter frågar, en bland sina vänner, en hemma vid köksbordet, situationsbaserat o.s.v.....och sist men inte minst, sin egen personliga åsikt/sanning som normalt funtade behåller för sig själva av uppenbara skäl.
("Nyttiga idioter" finns även det varianter på, det går att spela många slags roller, ej att förglömma....)
Sanning, presenterad fakta och korrekt åsikt är endast intressant och värdefull om den gagnar mig själv!
Till ca 80% av befolkningen är fakta inget intressant, bara tvn; speldatorn funkar, pengarna räcker till räkningarna och rödtjutet/fläskfilen finns på fredagsbordet.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera