Linda Staaf, fd chef på NOA

Eftersom det tidigare visat sig att denna typ av faktaredovisning från Polismyndighetens sida sällan är tillförlitlig efterfrågades ett underlag som kunde styrka att 155 personer hade gripits den aktuella dagen. Det visade sig att de 155 gripna inte enbart innefattade de som gripits vid tillslaget den 7 juni, utan även frihetsberövanden som genomförts inom ramen för insatsen
från hösten 2020 och fram till det aktuella datumet. Polisens information hade missuppfattats, vilket var förklarligt med tanke på hur bland annat pressmeddelandet i samband med tillslaget var utformat. Polismyndigheten verkade dock inte se behov av ett förtydligande trots att missuppfattningen fick ett stort genomslag i media. Vad hade hänt om det varit omvända roller, det vill säga om media hade angett ett alldeles för lågt värde på antal frihetsberövanden den aktuella dagen?

I underrättelsechefens uttalande under presskonferensen som anordnades av Europol angavs att Polismyndigheten tack vare insatsen hade förhindrat fler än tio mord. När ärendenummer (K-nummer) avseende dessa tio planerade mord efterfrågades, uppgavs dock att den angivna siffran inte enbart handlade om mord utan även om andra förebyggda ”våldsdåd”. Det var inget som framgått i polisens pressmeddelande eller när underrättelsechefen i olika sammanhang angivit hur många mord som förebyggts. Då angavs att det rörde sig om förebyggda mord. Inget annat. Efter flera påstötningar levererades två ärendenummer, vars brottsrubriceringar indikerade att planerade mord kan ha förebyggts inom ramen för Trojan Shield.

Efter kontakt med utredare i respektive ärende visade det sig dock att inga mord hade förebyggts i dessa ärenden. Det ena ärendet gällde ett misslyckat mordförsök som uppdagats, där det eventuellt skulle finnas möjlighet att bevisa förberedelse till mord. Det andra fallet gällde datamaterial, som eventuellt skulle kunna utgöra bevis för stämpling till ett mord.

I media uttrycks ofta påståenden som kommer från Polismyndighetens underrättelsetjänst som bekräftade sanningar. Det finns dock undantag. SvD framförde med anledning av att fransk polis hade dekrypterat en chat (EncroChat) att svensk polis med hjälp av materialet hade lyckats ”avstyra 13 beställningsmord”, men lade till ”enligt egna uppgifter”. Chefen för Polismyndighetens underrättelsetjänst uppgav att det var mycket betydelsefullt att i realtid kunna ta del av kommunikationen och att ”i princip läsa över axeln på de kriminella när de kommunicerade om sina brott”. I en granskning som SvD gjorde visade det sig emellertid att det dröjde flera månader innan ett polisdistrikt, som behövde informationen, fick veta att den fanns.

Underrättelsetjänstens expert i dessa frågor framförde då att realtidsläsningen av telefoner är en ”sanning med modifikation”. Frågan om Polismyndigheten kan ha misslyckats med att förebygga mord på grund av att informationen fastnat på polisens nationella
avdelning (Noa) ställdes i media, men eftersom underrättelsetjänsten valt att inte offentliggöra vilka datum svensk polis fick tillgång till materialet har det inte varit möjligt att fastställa om så varit fallet.

En kvantitativ sammanställning av antal frihetsberövade, antal beslag, antal häktade och antal utdömda fängelseår kan ge ett imponerande intryck. Om Polismyndighetens statistik inte sätts i relation till något kan exempelvis 500 års utdömda fängelseår uppfattas medföra en ansenlig effekt på den organiserade brottsligheten. Utfallet kan dock även uppnås om ett femtiotal personer blivit dömda till längre fängelsestraff. Utifrån ett antagande om att det finns ungefär 15 000 gängkriminella personer i Sverige, vilket en del forskare hävdar, utgör dessa 50 fängelsedömda personer tre promille av Sveriges samtliga gängkriminella. Det är sannolikt inte ens tillräckligt för att täcka den nyrekrytering som sker till kriminella gäng under ett år. Dessutom kan denna typ av statistik innefatta personer som inte ingår bland de 15 000 utpekade gängkriminella.

Den bild som har spridits är att Trojan Shield har gjort det möjligt att komma åt rätt kriminella aktörer med stor påverkan på den organiserade brottsligheten i Sverige. Informationen från Trojan Shield har utan tvekan bidragit med kvalitativ information i ett flertal ärenden, men ett flertal förhållanden talar för att den totala effekten av Trojan Shield på gängkriminaliteten har varit mycket överdriven. Det har inte varit möjligt att få tillgång till material för att kunna värdera underrättelsetjänstens påståenden om effekten av Trojan Shield. Med anledning av den missvisande och felaktiga information som underrättelsetjänsten lämnat ut finns dock anledning att inte förbehållslöst lita på polisens utsagor. Chefen för Polismyndighetens
underrättelsetjänst har även presenterat annan information i samband med reportage om Trojan Shield som visat sig vara missvisande och direkt felaktig.

Att kontrollera riktigheten i den typ av påståenden som förekom i samband med Trojan Shield är komplicerat och tidskrävande, vilket innebär en liten risk för att utsagorna från Polismyndigheten och polischefer ifrågasätts – särskilt om den som framför information inger ett stort förtroende. Polisens underrättelsechef hade en profil och framtoning som gynnande att den positiva bilden av insatsen fick stor spridning. De förmedlade mycket positiva resultaten stärkte underrättelsechefens renommé, vilket i sin tur var positivt för tilltron till den information som förmedlades. Det uppstod en positiv cirkel, vilket kan förklara Polismyndighetens starka intresse av att hindra att den uppmålade bilden av underrättelsechefen skulle kunna ifrågasättas.

Och liksom alla andra brudar så manipulerar dom karlar för att få det man vill, som dom gjort sedan urminnes tider.

Och liksom alla andra brudar så manipulerar dom karlar för att få det man vill, som dom gjort sedan urminnes tider.