Carl Fredrik Alexander Rask

Fast det enda Rask pratar om är ju att han mår så jävla dåligt. Katastroftankar, social fobi, torgskräck, panikångest och gud vet vad han har dragit till med att han lider av för att rättfärdiga sitt luffarliv.

De människor som jag träffat i mitt liv som inte blir deprimerade av att gå hemma dag ut och dag in under en längre tid har alla varit autistiska. Tex aspergare som har ett speciallintresse som inte kräver att de lämnar lägenheten.

Det där pratet om att han mår dåligt tror jag inte ett skit på. Det har jag aldrig gjort. Rask har insett att känslosås säljer, framförallt till de psykiskt instabila kvinnor som numera är hans huvudsakliga målgrupp. Rask mår inte dåligt, hans tårar och ångest är spelade på samma sätt som hans plötsligt påkomna religiositet för något år sedan. Han trivs förbannat bra med att såsa runt hemma och göra vad han vill. Mysa, spela dator, snusa, ta långa varma duschar och pilla med sina intressen. Precis som jag. Sedan har vi lite olika ingångslägen. Han måste sälja sig själv genom sin kanal och psykisk ohälsa skapar klick. Det lärde han sig redan med Missbruksbloggen. Det är content för honom. Jag behöver inte göra det eftersom jag inte har samma behov av uppmärksamhet och tvång att hela tiden hitta på nya grejer att göra videos om.

Jo, 50k ska han ha blivit upptaxerad på pga obeskattade Swish. Men de hindrar ju inte rask från att fortsätta med det, så att viska lite i skatteverkets öra skadar nog inte.

Det är precis som han säger. Jag har själv sjukpension sedan många år, och det är ganska vanligt att bara det faktumet väcker en enorm avundsjuka och hat hos typiska knegare som inte kan föreställa sig en tillvaro utan att arbeta. Att ge luft åt verkligt hat mot politiker och miljardärer som bara har ärvt sina pengar är de flesta svenskar för fega för.

Jag förstår vad du menar och håller delvis med dig. Det finns större utsugare, som
inte märks, men som en liten elit sitter och berikar sig på den övriga befolkningens arbete. Det märks när politiker säljer ut välfärden till sina kompisar i riskkapitalbolag, och sedan belönas med fina tjänster i dessa företag när uppdraget är avslutat. Självklart är det värre än Bajsmannens parasiterande, och livet hade blivit mycket bättre om alla bara protesterade mot dessa bedrägerier. Problemet är att det där inte är så tydligt för den stora massan, det syns inte. Det är lättare att klaga på blattar som begår brott och är gangstrar, eller bidragstagare som sitter hemma och rullar tummarna och dricker energidricka. Den vanliga människan uppmärksammar detta på ett annat sätt. Det är nog så systemet också vill ha det, man vinner på att pöbeln är upptagen med att bråka med varandra på botten istället för att gå efter dem.

Men det här är heller inte en seriös diskussion om samhället. Vi diskuterar Carl Fredrik Alexander Rask för nöjets skull, eftersom han är en sällsynt osympatisk karaktär som det är lätt att störa sig på. Det handlar inte så mycket om att det är förkastligt att Skithögen inte försörjer sin familj och lever på bidrag. Det handlar mer om att han är så osympatisk att man av skadeglädje gillar att se när det går dåligt för honom. När han varit så högljudd om sina enorma bidrag till statskassan, eller hur mycket mer han tjänar jämfört med vanliga knegare, då är det kul att göra narr av honom för hans egen belastning på samhället och hans oerhört låga inkomster.

Det är inte dödsseriöst, det finns såna som är värre. Men när det kommer till kritan är ändå Baronen en belastning han också, som kostar och kostar och som inte har några planer på att börja ge tillbaka. Jag tycker av princip att en man borde reda sig själv, och i synnerhet när han satt nya liv till världen. Det handlar inte så mycket om vikten av att alla bidrar till skattkassan. Det handlar mer om att det är patetiskt att bli försörjd av en annan man när man har tre barn att ta hand om.

Även det är förövrigt en kul grej att trycka i ansiktet på Bajsmannen, som länge gapat om att han kan försörja sig med råge på Youtube. Det handlar också om respekt, eller närmare bestämt avsaknaden av respekt inför Carl-Fredrik. Man måste ge den för att få den. Rask gör det inte och därför gör vi narr av honom i tråden.

Har han blivit sköntaxerad?
När skedde detta?
50k är ju alltför lite.

Så, då har jag äntligen släpat mig ur sängen. Det var skönt att ligga kvar. Solen skiner ute men jag har en tjock gardin som håller solljuset ute. Jag har dessutom ätit också, en stor tallrik mat som jag inte svettats en droppe för.


I mångt och mycket, ja. Jag har aldrig hävdat att jag kommer från radhuskvarteren. Jag ser inte det minsta problem med att låta de korkade servera alla oss andra.


Korrekt. Jag var för lat för det. Tanken slog mig faktiskt men så tänkte jag att ifall jag bara skjuter lite från höften så kommer någon annan säkert att göra jobbet åt mig och uppdatera oss alla om vad som gäller. Och det gjorde du. Tack för det.


Inte en droppe. Tvärtom. Jag är fullkomligt ointresserad av om någon får gå hungrig som resultat av att jag äter två portioner. Mina behov är mer värda än deras behov.


På tal om coping-strategi...

Tittar man på din posthistorik så är det ganska mycket gnäll över att politikerna sviker folket, att omsorgen vittrar och landet förfaller. Är det då verkligen värt att kasta bort större delen av sitt liv på att knega ihop en usel skärv som sedan försvinner på nolltid i ett stort svart hål som du själv inte ens ser? Eller är det lika bra att suga så hårt du kan i sugröret och roffa åt dig vad du kan från vilket håll det nu än må vara för om femtio år är vi alla döda och då är våra gärningar i livet obsoleta?


Arbete ÄR tungt och smutsigt och slitsamt, på ett eller annat sätt. Annars hade det inte varit arbete, då hade det kallats nöje och kostat pengar.


Även det är ju en coping-strategi som knegarna använder; det där att alla innerst inne vill vara en knegare som sliter med "hederliga dagsverken" och att alla som inte ingår i den här gruppen måste må dåligt. Jag mår inte dåligt och det gör inte Rask heller och det är det som stör er som fan. Vi driver runt i våra egna små bubblor och skolkar från vuxenlivet och det sticker något överjävligt i ögonen på sådana som drivs av kollektivism och flockberoende. Du skriver ju det själv, att jobbet har givit dig många fina relationer. Du är beroende av flocken, dess acceptans och godkännande.

Som Bonobo22 skrev, det är en slavmentalitet.


Du som är så redig och arbetsam, kan inte du ta ett extrajobb och ge dina psykiskt sjuka släktingar lite fickpengar? Det hade väl varit en fin gest, något att skryta om i Rask-tråden på Flashback; att du inte bara försörjer dig själv utan även alla andra också?

Det där pratet om att han mår dåligt tror jag inte ett skit på. Det har jag aldrig gjort. Rask har insett att känslosås säljer, framförallt till de psykiskt instabila kvinnor som numera är hans huvudsakliga målgrupp. Rask mår inte dåligt, hans tårar och ångest är spelade på samma sätt som hans plötsligt påkomna religiositet för något år sedan. Han trivs förbannat bra med att såsa runt hemma och göra vad han vill. Mysa, spela dator, snusa, ta långa varma duschar och pilla med sina intressen. Precis som jag. Sedan har vi lite olika ingångslägen. Han måste sälja sig själv genom sin kanal och psykisk ohälsa skapar klick. Det lärde han sig redan med Missbruksbloggen. Det är content för honom. Jag behöver inte göra det eftersom jag inte har samma behov av uppmärksamhet och tvång att hela tiden hitta på nya grejer att göra videos om.