Är Arbetsdomstolen korrupt med Sören Öman vid rodret? Har du fel anställning?

Jag förstår att du inte vill förstå.

Att räkna kalenderår var väl inte det jag efterfrågade. Det kan väl vilken mellanstadieelev som helst räkna fram. Jag menar sådana år som paragraf 5 i Anställningslagen menar enligt AD.

Samma efternamn. Kusin, broder eller bara en osannolik tillfällighet? Någon som vet?

Jag ska luska lite. Det verkar osannolikt annars.

Som du säkert har sett har jag redan varit där.

Jag hade förväntat mig mer av dig. Du svamlar ju som om du vore en jurist. Med lite enkel matte och med strandhällsk logik hade du lätt löst problemet långt tidigare.

En liten vink. Det gäller att tolka ”två år” och ”femårsperiod” rätt. Jag ger dig förlängd tid att lösa problemet fram till kvällen.

.

Vilken underbar härskarteknik du kör med.

"...har inget med ditt fall att göra." Jag skulle säga att det är precis tvärtom, detta är pudelns kärna.

Arbetsdomstolen har slagit fast om hur en paragraf i LAS ska tolkas när en anställning ska omvandlas till tillsvidaretjänst. Om man vet hur man räknar ut datum när omvandling ska ske så ska man med samma logik kunna räkna ut någons jobbade arbetsår. Att jag använder mig av Öman som räkneexempel beror på att det är han och hans kollegors (brist på) logik som används. Arbetsdomstolen och arbetsrättstroll som du själv menar en sak, medans jag och troligtvis en klar majoritet arbetstagare menar en annan sak.

Här kommer förklaringen på min frågeställning angående Sören Ömans arbetsår. Jag har försökt att göra det så pedagogiskt som möjligt. Jag bryter ner §5 i Anställningsskyddslagen bit för bit. Hur ska ordet ”år” tolkas?

Att Öman har varit anställd under 7 kalenderår är det inga tvivel om och det behövs inte förklaras närmare. Problemet uppstår då min fråga löd; hur många arbetsår har Öman arbetat på nuvarande tjänst? Det är nu hårklyverierna uppstår.

Då tråden skapades var lagen skriven som:


I §5 finns det en formulering som lyder ”under en femårsperiod”. Det tolkas av de flesta, inklusive mig och AD, som att det skulle betyda ”under fem konsekutiva kalenderår”. Men den tolkningen är inte självklart, det skulle kunna betyda något annat*.

Längre ner i paragrafen står ”i sammanlagd mer än två år”. Dvs sammanslaget så ska de arbetade dagarna uppgå till två år. Då är frågan, två år av vadå? Är det två kalenderår med arbetsdagar (100% arbetsmått) eller är det två år med enbart arbetsdagar?
För gemene man och min logik är det självklart att det betyder två kalenderår. På Wikipedia står det att ett kalenderår består av 226.25 arbetade dagar. Då är således två kalenderår 452.5 arbetsdagar.
Men med Arbetsdomstolens logik är det inte så. De har till slut i ett prejudikat tolkat uttrycket ”två år” från §5. AD har kommit fram till att ”två år” betyder 730 arbetsdagar. Det i sin tur ger oss att det går 365 arbetsdagar på ett arbetsår.
Skillnaden blir avsevärd om ett år tolkas som en sammanslagning av enbart arbetsdagar, 365 arbetsdagar, eller som ett kalenderår med sina 226.25 arbetsdagar.

När vi nu vet hur AD tolkar två år i §5 så kan vi lätt räkna fram Sören Ömans arbetsår. En mellanstadie-elev kan räkna fram hur länge Ömans varit anställd i kalenderår, vilket blir 7 kalenderår. Varje kalenderår motsvarar vid fullt arbetsmått 226.25 arbetsdagar. Sju kalenderår gånger 226.25 dagar blir 1584 arbetade dagar totalt. Så många dagar har Öman totalt arbetat sedan han tillträdde. Nu är det bara att räkna om till arbetsår. Vi vet nu enligt AD att ett arbetsår är 365 arbetsdagar. Det ger 1584 / 365 = 4.34 arbetsår.

Det är inte så att man snabbt och lätt kan informera sin omgivning hur många år man själv arbetat på sin tjänst. Svårare blir det om det inte är jämna kalenderår. Är man inte bra på huvudräkning krävs en miniräknare. För att räkna ut sina arbetsår vid fullt arbetsmått blir formlen; (antal kalenderår) x (226.25) / (365). En snabbformel för den som inte vill tänka på vad som är vad blir det; 0.62 x (antal kalenderår).

Sören Öman har nu i december jobbat 4.34 arbetsår som korrupt chef för Arbetsdomstolen. Lätt som en plätt! Verkar det logiskt? Finns det fler kollegor på AD som vi kan räkna arbetsåren för? Kanske någon fackpamps, Domstolsverkets GD Thomas Rolèn eller Morgan Johanssons?

*En femårsperiod, med Arbetsdomstolens märkliga logik, skulle lika gärna kunna vara fem år av enbart arbetsdagar (365 x 5 = 1825). Omvandlar man det till kalenderår, med Wikipedias förklaring att det är 226.25 arbetsdagar på ett kalenderår, blir det åtta kalenderår och nästan en hel kalendermånad (1825 / 226.25). Varför har inte AD tolkat det så?
Men vad vi däremot helt kan utesluta är att fem år inte är konsekutiva arbetsdagar i fem kalenderår, då faller ju bisatsen senare i §5. Så där kan inte AD tolka ”ful-fel”. Till och med strandhällsk logik får ge sig.

Då tar vi detta för sista gången. 720 dagar avsåg alltså anställningsdagar, inte arbetsdagar. Det innebar en rabatt på 10 dagar men detta är alltså vår rättshaverist oerhört missnöjd med. På grund av att han inte förstår innebörden av det.

Visstidsanställningar gäller bara under den tid man är anställd. Är man bara anställd när man arbetar så räknas inte tiden mellan anställningarna som anställningstid. Tämligen uppenbart för de flesta.

Intermittent anställning har aldrig avsett vara en egen anställningsform utan helt enkelt ett begrepp som beskriver flera på varandra följande visstidsanställningar. En språklig förenkling, ungefär som att säga Donken isf McDonald's. Det var just därför Öman skrev s.k intermittenta anställningar. S.K betyder nämligen så kallade. Alltså, ett begrepp för flera efter varandra återkommande visstidsanställningar. Varken mer eller mindre. De finns fortfarande och kallas fortfarande intermittenta anställningar.

Allt ovan var praxis när ärendet utspelade sig. Busschauffören var anställd när han körde buss. Däremellan var han inte anställd. Hans sammanlagda anställningstid var mindre än både 720 och, hör och häpna, 730 dagar under en femårsperiod.

Numer är både LAS och praxis i dessa ärenden ändrade. Men det nådens år då denna historia tog sin början och avgjordes i domstol var det en helt igenom korrekt, och välskriven, dom.

Du blandar konsekvent ihop anställningsdagar med arbetsdagar. När din hjärna lyckas se skillnaden mellan dessa två helt olika begrepp och ta till dig var i lagen, och hur dessa begrepp användes så kanske du kan släppa detta hjärnspöke.

För det är ett hjärnspöke du fått och det kan inte vara hälsosamt för dig, vi ser det ju i dina ideliga upprepningar av samma feltänk, i samma ärende, som är avslutat sedan länge. Ta frågan till en arbetsrättsjurist på stan om du inte tor på vad jag skriver. För din hälsas skull tror jag det vore värt några 1000 kr att få det utrett en gång för alla. Jag har försökt förklara för dig i lite drygt 3 år men det blir bara rundgång när du blandar ihop begreppen.

Jag tror helt enkelt att man för försöka hålla sig till ämnet "Är Arbetsdomstolen korrupt med Sören Öman vid rodret? Har du fel anställning?" Det är ju inte helt ovanligt att trådar rensas från OT. Vill man rent allmänt skriv om "genomrutten arbetsmarknad" passar varken tråden eller det forum tråden är postad i för det.

Jag svarade på de inläggen (mitt svar togs bort). Det han pratade om är situationen runt Acme, det är dock irrelevant eftersom det egentligen är en fråga om en internationell kultur inom en viss industri och inte egentligen handlar om något som ad gör eller om unika fall inom svensk arbetsmarknad.

De senaste och numera helt riktigt raderade inläggen var rent allmänt missnöje med svensk arbetsrätt från div haverister men hade inget med tråden i sig att göra. Jag uppskattar att mod inte springer konspiratörernas syfte.

Det finns ingen konspiration inom AD vilket jag med överväldigande kraft bevisat i denna tråd. Vi har enbart att göra med några sura individer som tror de blivit felbehandlade på grund av deras okunskap inom arbetsrätt. Vore denna tråd i forat för juridik hade den varit låst pga svammel för länge sedan. Nu ligger den här och skvalpar men gör inte att postörerna ovan ser bättre ut i dager för det.