Fan vad jag hatar öppna kontorslandskap!

Jo just mötesrum brukar vara lite av en bristvara hos oss. Folk brukar dock vara ganska duktiga på att växla mellan bokade mötesrum och sin egna arbetsplats, men ibland kör det ihop sig och då får man finna sig i att vissa möten, fysiska som digitala, körs i det öppna landskapet.

Vi är ganska duktiga på att ha det mesta digitalt så bordsyta brukar inte vara några problem, även om vi inte har speciellt stora skrivbord. Mitt skrivbord är mest fullt av grejer som inte är arbetsrelaterade.

Har ni också märkt det bissara post-covid syndromet att man "tvingar" tillbaka medarbetarna X antal dagar i veckan, men man arbetar med samma mötesverktyg som under Covid, dvs möten i Skype/Teams/Zoom?

Innebär att medarbetare åker till sin arbetsplats, sitter ett par meter från varandra men har ändå möten med varandra - digitalt - pga fördelarna med dela skärm/filer osv. Eller det märkliga att man "måste" åka till arbetsplatsen för att starta Teams och köra möten med externa parter.

Allt detta gjorde man hemifrån utan problem under Covid, men på något magiskt sätt går inte det längre.

Som tur är ploppar det upp bolag som fattar att de i princip slipper lokalhyra om medarbetarna vill jobba på distans. Min erfarenhet som nybliven arbetsgivare är att många medarbetare accepterar lite lägre lön mot flexibiliteten att arbeta på distans.

De som gillar att snicksnacka vid kaffeautomaten kan alltid söka sig till de bolag som förbjuder distansarbete. Win-Win för alla.

Säg till din chef hur du känner och sedan ber du om ett eget kontor. Och vägrar den fan så säger du åt apskaftet att ni kan byta plats. Apan får vara ute på Kolmården bland dom andra schimpanserna medans du sitter instängd i ett kontor.

En bra metod att få sparken, eller i alla fall betydligt sämre arbetsuppgifter framöver.
Ställen med kontorslandkap har i regel bara egna kontor för chefer. Ibland inte ens mellanchefer. Så "vanligt folk" får sitta ute i cirkusen.

Vill man ha eget rum så är det i regel bara en sak att göra: Byta jobb.

Ja men va inte rädd för att få sparken då? Och lyd mitt råd ändå, det kommer stärka ditt eller personens i frågas självförtroende. Vilket är nog så viktigt inför framtida jobb och livet i sig.

Bäst att skaffa nytt jobb bara, utan att få sparken genom att göra sig till besvär. I många brancher är det långt mellan jobben och många om benet. Dom som fått kicken för uppstudsigt beteende hamnar lätt längst ned i högen av ansökninger.
Det finns aldrig några skäl att bråka på jobb. Trivs man inte - byt bara.

Lydsamhället 2023. Jag hör vad du säger även om det tar emot i själen.

Övervakningsanstalt är bra för cheferna, tänk så mycket mer de kan pressa ur dig när de kan se dig arbeta och kallprata med dig när som helst.

Din koncentration och privacy är lågprio, du skall vara en tillgänglig inventarie.

Business as usual, särskilt om cheferna är av lite äldre börd kommer de att anse att ett kontor behövs och ska användas - varför skulle vi inte ha det, då är vi ju ett rent luffarföretag och vad har vi att visa upp för kunder och investerare. För den som har familj och barn kanske det dessutom är svårare att få lugn och ro i ett hemmakontor i många fall varför ett kontor är bättre. Tror inte det helt till hundra handlar om kontroll eller att någon är dum, bara att man missförstår varandras situationer.

Jag jobbar på en liten firma med ca 20 anställda som kör öppet kontorslandskap och är där ca. 1,5-2 dagar i veckan frivilligt pga tänkta sociala aspekter och att det inte är bra att fysiskt isolera sig helt - men det är min överlägset minst produktiva tid. Bara bruset i trafik eller kollektivtrafik är en dålig start på dagen som sänker kapaciteten typ 25%, vid riktigt seriöst utvecklingsarbete behövs en "clean slate" varje dag för att kunna skissa på nya idéer. Sen ska man försöka jobba i bruset också när någon har en diskussion i rummet eller sitter och snaskar på något 2 meter bort. Får inte ens hälften gjort av det som görs motsvarande tid på hemmakontoret.

Man kunde iallafall återinföra båsen, vilka är mycket sällsynta numera.

Fy fan vad jag avskyr öppna kontorslandskap. Tyvärr verkar många chefer inte ha någon förståelse för att det kan vara några nackdelar med det. Kanske för att de själv är extroverta personer som mest gillar att prata med andra och inte kan skapa något av värde på egen hand, och därför inte har någon erfarenhet av det. De som designar arbetsplatser och göra fina presentationer verkar alltid enbart fokusera på "samarbete", "bryta barriärer", och "kreativa miljöer för innovativt tänkande" eller något liknande vilket oftast bara innebär öppna planlösningar av något slag där de tänker sig att grupper av personer ska interagera.

Helt ärligt tror jag att chefer också är medvetna om problemen med öppna kontorslandskap, i synnerhet om de är bra chefer och regelbundet följer upp hur personalen mår och presterar. Att sitta i högljudda kontorslandskap med lysrör i taket är liksom inte bra för någons koncentrationsförmåga, vilket givetvis går ut över jobbet.

Men såklart handlar det om kostnadsskäl, förr hade ju alla kontorsarbetare egna rum. Möjligheten att jobba hemma 2-3 dagar per vecka blev räddningen tyckte jag.

Jag förstår inte hur det kan vara någon stor kostnadsbesparing. Den största kostnaden är väl personalkostnaden. Dessutom skulle man kunna ha rum som inte är så mycket större än en plats i kontorlandskap. Beror ju på hur tätt man packar de anställda. Jag har bara svårt att förstå att några kvadratmeter extra kan göra så mycket skillnad.